Vi inser nu när vi kommit till slutet på vår studie att forskning har ingen ände.
Under arbetet med denna studie har vi haft svårigheter att hitta forskning, där läromedelsanalyser gjorts rörande de naturorienterande ämnena i de lägre åld-rarna 1–3. Det har också varit svårt att hitta forskning kring andraspråkselever och deras lärande i de lägre åldrarna. Förslag på vidare forskning kan då vara att studera läromedel i sin helhet, där fler kategorier och kriterier tas upp i ana-lysen än vad vi har gjort i vår studie. Den studien hade exempelvis kunnat innefatta hur arbetsboken, det digitala hjälpmedlet som finns, lärarhandled-ningen och läroboken samverkar, för att lärarna och eleverna ska få en så bra hjälp som möjligt. Det finns även möjlighet att forska vidare på och granska modersmålet och dess översättningar i läromedlen. Både översättningen till arabiska som finns till Boken om NO, men också all den text som har blivit översatt och inläst i IST för Puls NO-boken. Hjälper översättningarna eller
52
stjälper den inlärningen för eleverna? Ett till exempel på vidare forskning hade kunnat innefatta lärare och andraspråkselever med hjälp av observationer och intervjuer, där studien hade kunnat gå ut på hur uppfattningen och användandet av läromedel går till. Det finns också möjligheter att innefatta läromedelsför-fattarna i studier, där man kan undersöka deras synvinkel, vad får de till sig, vad tänker de på när de skriver sina texter och bestämmer hur uppslagen ska utformas och vad anser de är viktigast när de ska skriva läromedel.
53
REFERENSER
Björkvall, A. (2019). Den visuella texten: Multimodal analys i praktiken.
Hallgren & Fallgren.
Brown, J. Miller, J. & Mitchell, J. (2006). Interrupted schooling and the ac-quisition of literacy: Experiences of Sudanese refugees in Victorian secondary schools. Australian Journal of Language and Literacy, 29(2), 150–162. https://doi=10.1.1.453.5736pdf
Clark, D. B., Touchman, S., Martinez-Garza, M., Ramirez-Marin, F., &
Skjerping Drews, T. (2012). Bilingual language supports in online science inquiry environments. Computers & Education, 58(4), 1207–
1224. https://doi.org/10.1016/j.compedu.2011.11.019
Enwall, L., Johansson, B., Skiöld, G., Melhuish, E., & Gustafsson, Å. (2011).
NO-boken. [1-3]. Natur & kultur.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A. E., & Wängnerud, L.
(2017). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad.Wolters Kluwer.
Falch, P. (2018). Är bilder i läromedel i teknik normutmanande? En semio-tisk bildanalys av bilder i läromedel i teknik för åk 4–6 ur ett genus-perspektiv. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap [Exa-mensarbete, Karlstads Universitet].
http://kau.diva-por-tal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1217231&dswid=5356 Hyltenstam, K. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Andraspråk. NE
Nationalen-cyklopedin AB. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklo-pedi/l%C3%A5ng/andraspr%C3%A5k [200518]
Jacobsen, D. I. (2012). Förståelse, beskrivning och förklaring: introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete, 2., uppdaterade och utök. uppl. Studentlitteratur.
Karlsson, A. (2019). Det flerspråkiga NO-klassrummet: En studie om trans-languaging som läranderesurs i ett NO-klassrum [Doktorsavhandling, Malmö universitet]. https://doi.org/10.24834/isbn.9789171049889
54
Lackner, K., & Simonsson, L. (2020). Språkliga svårigheter i ämnesspråket i de naturorienterande ämnena för elever med svenska som andra-språk– En läromedelsanalys av två läroböcker i NO för mellanstadiets års-kurs 4. 51. [Examensarbete, Örebro Universitet]. https://www.diva-por-tal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1447236&dswid=9728
Lemke, J. L. (1990). Talking science: Language, learning, and values. Ablex Pub. Corp.
Läromedelsförfattarna. (2021). Rätten till kunskap-en rapport om lärome-delssituationen i Sverige. https://www.laromedelsforfattarna.se/globa-lassets/dokument/paverkan-opion/laromedelsrapport.pdf
Manavathu, M., & Zhou, G. (2012). The Impact of Differentiated Instruc-tional Materials on English Language Learner (ELL) Students’ Com-prehension of Science Laboratory Tasks. Canadian Journal of Sci-ence, Mathematics and Technology Education, 12(4), 334–349.
https://doi.org/10.1080/14926156.2012.732255
Miller, J., Mitchell, J. & Brown, J. (2005). African refugees with interrupted schooling in the high school mainstream: Dilemmas for teachers. Pro-spect: An Australian Journal of TESOL, 20(2), 19–33.
Miller, J. (2009, 11 mars). Teaching Refugee Learners with Interrupted Edu-cation in Science: Vocabulary, literacy and pedagogy. International Journal of Science Education 2009:4,
571-592. https://doi/pdf/10.1080/09500690701744611
Ninnes, P. (2000). Representations of indigenous knowledges in secondary school science textbooks in Australia and Canada. International Jour-nal of Science Education, 22(6), 603–617.
https://doi.org/10.1080/095006900289697
Nordström, G. Z. (1984). Bildspråk och bildanalys. Prisma.
Ogan-Bekiroglu, F. (2007). To what degree do the currently used physics textbooks meet the expectations? Journal of Science Teacher Educa-tion, 18(4), 599-628. https://doi/pdf/10.1007/s10972-007-9045-8
55
Persson, H. (2013). Boken om NO. 1-3. Liber.
Persson, T. (2016). Det naturvetenskapliga ämnesspråken - De naturveten-skapliga uppgifterna i och elevers resultat från TIMSS 2011 år 8 [Doktorsavhandling, Uppsala Universitet]. http://uu.diva-por-tal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A915945&dswid=-2497
Salbego, N., Heberle, V. M., & Balen, M. G. S. da S. (2015). A visual analy-sis of English textbooks: Multimodal scaffolded learning. Cali-doscópio, 13(1), 5–13. https://doi.org/10.4013/cld.2015.131.01
Sandberg, I-M. (2018). Svenska som andraspråk. I: Norén, S. (red) Lära barn att läsa, 141-153. Legilexi.
Sandeberg, J. (2021, 15 februari). Läromedelskaoset. Läraren, (2), 46-67 https://www.lararen.se/nyheter/forskning/var-tredje-larare-stoppas--far-inte-kopa-laromedel
Selander, S. (u.å). I Nationalencyklopedin. Läromedel. NE Nationalencyklo-pedin AB. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/läromedel [200506]
Skolforskningsinstitutet. (2018). Språk- och kunskapsutvecklande undervis-ning i det flerspråkiga klassrummet – med fokus naturvetenskap. Sys-tematisk översikt 2018:02. Skolforskningsinstitutet.
https://bit.ly/3esQxyR
Skolinspektionen. (2011). Innehåll i användning av läromedel – En kvalitets-granskning med exemplet kemi i årskurs 4 och 5. Skolverket.
https://bit.ly/3eo9iTZ
Skolverket. (2016). Utbildning för nyanlända elever. Skolverket.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3576
Skolverket. (2018). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritids-hemmet 2011: Reviderad 2018. http://www.skolverket.se/publikat-ioner?id=3975
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed.
Ünsal, Z., Jakobson, B., Molander, B.-O., & Wickman, P.-O. (2018). Science education in a bilingual class: Problematising a translational practice.
56
Cultural Studies of Science Education, 13(2), 317–340.
https://doi.org/10.1007/s11422-016-9747-3
Ünsal, Z., Jakobson, B., Wickman, P.-O., & Molander, B.-O. (2018). Gestic-ulating science: Emergent bilingual students’ use of gestures: Emer-gent bilingual students’ use of gestures. Journal of Research in Sci-ence Teaching, 55(1), 121–144. https://doi.org/10.1002/tea.21415