Vattnets faser

Boken om NO: Is, vatten & ånga

Figur 5. Uppslag om vattnets faser från Boken om NO 1–3.©2013 Hans Persson och Liber AB.

Uppslag hämtad från Boken om NO 1–3 med tillstånd från förlaget.

Denotativ nivå: Figur 5 börjar med en illustration över vattnets olika faser.

Det finns ett fotografi på sidan 30 av ett immigt fönster och fotot är placerat mitt i uppslaget. Det finns en inramad faktatext om när vattenånga blir till droppar igen. Begreppet vattenånga repeteras på fyra ställen i uppslaget. På sidan 31 finns ett fotografi på en vattenkokare som är placerad långt ned till höger intill lodjuret, med påståendet Här, precis där (pekar med sin tass på vattenkokarens pip) vi inte ser någonting, sprutar vattenångan ut i luften.

Inre kontext: I Figur 5 är den gula bakgrundsfärgen det centrala i uppslaget.

Färgen ligger i bakgrunden till den illustrerade bilden, som med hjälp av en kastrull och siffror från 1 till 5 följer vattnets olika faser på sidorna 30–31. I illustrationen är det mindre bilder på en kastrull och under kastrullen är det färgkodat. Det finns illustration på iskubshållare och iskuber, samt en frys. På frysdörren syns en snöflinga som ska symbolisera kyla. Faktarutan på sidan 31 är färgkodad. Fotografiet på en vattenkokares pip, förstärks med en pil.

42

Yttre kontext:Huvudrubriken Is, vatten och ånga i Figur 5 sätter tonen för uppslaget, eftersom rubriken står intill illustrationen över vattnets olika faser, vilket stödjer andraspråkselevers förståelse för innehållet. Det är ett fotografi på sidan 30, som visar på imma och den samspelar med den närliggande fak-tatexten. I fotografiet på sidan 31, som visar en vattenkokare sammansätts med förklaring till vattenånga. I texten runt och i uppslaget förklaras vattnets olika faser.

Konnotativ nivå: I Figur 5 förklaras begreppet vattenånga på fyra ställen i uppslaget. På sidan 30 ges en förklaring till vattenånga med hjälp av ett foto-grafi av imma. I den illustrerade bilden på sidan 31 förklaras vattenånga under siffran 4. I den röda faktarutan på sidan 31 ges en förklaring på vattenånga.

Även lodjuret på sidan 31 ger en förklaring på vattenånga. Det centrala för uppslaget är det ämnesspecifika begreppet vattenånga. Ämnesspecifika språket är begränsat då författaren väljer att använda vardagliga begrepp som is, vatten och ånga, istället för fast, flytande och gas. För andraspråkselever kan rubriken is, vatten och ånga, som ska visa vad uppslaget ska handla om, vilseleda då det handlar om ämnesspecifika begrepp fast, flytande och gas, som bara delvis be-skrivs i texten. Det finns två symboler som ska tolkas i texten, de ena är för kyla och det andra är för värme. Då under kastrullerna visas färgen rött som ska symbolisera värme, det tas för givet att andraspråkselever ska förstå dessa symboler. Fotografiet över vattenkokaren på sidan 31, har en pil riktats mot vattenkokarens pip där vattenånga kommer ut, vilket kan stötta andraspråkse-lever när förklaringen av vattenånga ges.

43

Puls NO-boken: Vatten kan se olika ut

Figur 6. Uppslag om vattnets faser från Puls NO-boken 1–3. ©2011 Lennart Enwall, Birgitta Johansson & Gitten Skiöld och Natur och Kultur. Uppslag hämtad från Puls NO-boken med tillstånd från förlaget.

Denotativ nivå: I Figur 6 på sidan 30 i uppslaget, finns en illustration på ett barn som står vid en spis. I inledningen i början av uppslaget finns en faktaruta om Vad är snö? På sidan 31 finns två fotografier. I ett av fotografierna är på en fyr med klippor som är placerad högt upp på bilden och långt bort. Det andra fotografiet är på en närbild av en läskburk, som är placerad långt ned i bilden.

Inre kontext: Det centrala i Figur 6 är på illustrationen av ett barn på sidan 30, som lägger ned iskuber i en kokande kastrull. Illustrationen visar även en iskubs behållare, en spis och en kastrull. Till illustrationen finns ämnesspeci-fika begrepp som förklaras med hjälp av pilar och begrepp. Det kan vara till stöd för andraspråkselever. Faktarutan om snö är färgkodad och har en snö-flinga som symboliserar kallt.

Yttre kontext: Huvudrubriken i Figur 6 är Vatten kan se olika ut? och mellan-rubriken Vad är snö? På sidan 31 finns ett fotografi på en fyr med klippor, här ges en förklaring till begreppet avdunstar. På samma sida finns ett lite mindre

44

fotografi på en läskburk, som förklarar begreppet kondenserar. De ämnesspe-cifika begreppen är fetstilade.

Konnotativ nivå: I Figur 6 lyfter uppslaget fram relevanta ämnesspecifika be-grepp och ger även vardagliga förklaringar som kopplar till bilderna. Begrep-pen är dessutom fetstilade, vilket ger en indikation på att dessa är relevanta för innehållet och kan vara stöd för andraspråkselever. Illustrationen på sidan 30 på barnet som kokar iskuber på en spis, får med hjälp av pilar och begrepps-förklaringar tydliggöra för andraspråkselever om vattnets olika faser. På sidan 31 förklaras begreppen avdunstar och kondensera på ett adekvat sätt i förhål-lande till innehållet. Fotografiet som ska stödja begreppsförklaringen avduns-tar visar en fyr, klippor och hav. Samspelet mellan bild och begrepp är kom-plicerad och svårbegriplig. Det kan bli svårt för andraspråkselever att göra kopplingen mellan begrepp och bild, om de aldrig har varit vid havet. Den andra bilden av en läskburk, kan vara svår att förstå endast med hjälp av bilden, men med förklaringen blir det tydligare. Huvudrubriken ”Vatten kan se olika ut?”, ger ett relevant uttryck för innehållet. Mellanrubriken ”Vad är snö?” på sidan 30, ställs tillsammans med en symbol av en snöflinga. Det förutsätter att andraspråkselever har sett en snöflinga och kan koppla ihop det till vattnets fasta fas. Det vill säga att det är en symbol för frost, kallt eller snö.

Slutsats från Vattnets faser av kemins uppslag: Utifrån studiens första frå-geställning har en analys gjorts på Vattnets faser med hjälp av ett multimodalt perspektiv. I läromedlet Boken om NO, begränsas det ämnesspecifika språket då man väljer att använda vardagliga begrepp som is, vatten och ånga, istället för fast, flytande och gas. Även de två bilder på upplaget ska förtydliga be-greppen vattenånga, men det görs inga tydliga kopplingar för andraspråksele-ver om det ämnesspecifika begreppen. I läromedlet Puls NO-boken, använder författaren ämnesspecifika begrepp och de är fetstilade. Det är tydliga kopp-lingar mellan illustrationer och text. Förklaringarna är elevnära som bidrar till att andraspråkselever kan känna igen sig i och man använder vardagliga ord.

Det finns inget i uppslagen från något av läromedlen som visar på annan kultur till stöd för andraspråkselever.

45

6 DISKUSSION

I denna del av undersökningen diskuterar vi och drar slutsatser från resultatet av läromedelsanalyserna. Vi diskuterar utifrån vår frågeställning, tidigare forskning, teoridelen, urval, samt metoden som vi använt. Diskussionen pre-senteras i fyra delar, resultatdiskussion, metoddiskussion, rekommendationer för verksamheten och undervisningen och förslag på vidare studier. Målet med diskussionen är att belysa och synliggöra vilka utmaningar och möjligheter de valda läromedlen i de naturorienterande ämnena har att erbjuda.