6.1.1 På vilket sätt är läromedel anpassade för andraspråkselever?
Enligt Lemke (1990) är det naturvetenskapliga språket svårt för många, oavsett modersmål men också till hjälp för att förstå undervisningen i det naturveten-skapliga ämnena. De vetennaturveten-skapliga begreppen är en utmaning och nya för de flesta elever, där behöver de verktyg för att kunna kommunicera. Det innebär att lärare ställs inför ytterligare utmaningar när det kommer till andraspråkse-lever, då de kan behöva förklara vardagsspråket, skolspråket och de vetenskap-liga språket för dessa elever.
Miller (2009) betonar att det är viktigt att få begrepp och ord förklarade för sig.
För att kunna förbättra elevernas ordförråd kan man ge dem tillgång till en ordlista med förklaring och bildvisualisering. Detta för att förbättra begrepps-förståelsen. När man som lärare tänker på att utveckla ordförståelse är det nå-got som kommer gynna alla elever enligt Lemke (1990) inte bara andraspråk-seleverna. Det finns tecken på att båda läromedlen har en önskan om att skapa en medvetenhet åt lärarna, så att de kan hjälpa andraspråkselever och deras svårigheter kring olika begrepp. I båda läroböckernas lärarhandledning har för-fattarna skrivit om olika begrepp som behöver förtydligas. I Puls NO-bokens lärarhandledning lite mer, då svåra ord och begrepp, samt andra svåra ordgrup-per är uppskriva, medan det i Boken om NO bara finns nyckelord uppskrivna för varje uppslag.
46
Ünsal, m.fl. (2018), Clark m.fl. (2012) och Karlsson (2019) menar alla att mo-dersmålet har stor betydelse och är en viktig faktor för andraspråkselevers lä-rande. De läroböcker som vi använt under vår undersökning visar på svagheter då de inte finns så mycket stöd att få i modersmålet. Boken om NO har som hjälpmedel en begreppsordlista på arabiska till varje uppslag. Puls NO-boken finns i Inläsningstjänst, där den är översatt till fyra olika språk. Detta begränsar de elever som inte får tillgång till sitt modersmål. I och med mångfalden i sko-lan och att det finns ungefär 150 olika språk representerade i svenska skosko-lan (Ünsal m.fl., 2018), kommer många andraspråkselever inte få samma möjlig-heter och den likvärdiga skolgången som de är berättigade till (Skolverket 2018).
Vid sidan av språkliga aspekter kan även innehållet vara mer eller mindre till-gängligt för andraspråkselever. Ninnes (2000) skriver i sin forskning att den kulturella mångfalden får begränsat utrymme i undervisningen och ursprungs-folkets kunskaper ges inget utrymme i texterna. Det är det västerländska per-spektivet som lyfts fram och som Ninnes resultat visar på, är att den kulturella aspekten får begränsat utrymme, vilket försvårar för andraspråkselever att ta till sig undervisningen. I vår kvalitativa undersökning kunde vi se endast en bild på ett barn med mörk hudfärg och en bild på maträtten sushi i uppslagen i Boken om NO. Detta kan ge en antydan till en annan kultur, men eftersom det endast var en bild kommer vi fram till samma slutsats som Ninnes, att den kulturella mångfalden är begränsad i de båda läroböckerna. I sin tur kan detta bidra till att motivationen till att lära minskar då andraspråkseleverna inte kan identifiera sig med innehållet. Det finns andra exempel från Boken om NO som kan bli svåra för andraspråkselever då det kommer från en västerländsk kultur och som andraspråkselever kanske inte har någon erfarenhet av. I Boken om NO finns det ett citat där lodjuret säger “Kittlar dödsskönt i kistan”. Har man inte sett Djungelboken eller hört uttrycket förut kan det bli förvirrande av vad lodjuret egentligen menar. Försöket att avdramatisera och göra ämnet ro-ligt genom att använda humor kan då slå fel och det kan bli fel fokus, man hamnar helt enkelt för långt från NO-ämnet. Det blir svårt för
andraspråksele-47
verna att tolka och förstå innebörden av citatet. Härmed har ingen större an-passning gjorts i läromedlen för andraspråkseleverna. Det blir en stor utmaning för förlagen att anpassa läromedel då det handlar om så stor variation av olika språk, men att börja anpassa genom bilder och illustrationer skulle kunna vara ett stöd för andraspråkselever. Detta har även Skolinspektionen (2011) kommit fram till då det påtalade avsaknaden av bilder på olika etniciteter i läromedel.
6.1.2 Vilka likheter och skillnader i stöd finns det mellan olika läromedel?
Ünsal m.fl. (2018) menar att det handlar om att bygga broar mellan vardags-språket och ämnesvardags-språket. Det är något Clark m.fl. (2012) också betonar då han menar att lärandet blir mer långsiktigt om man kopplar samman vardags-språket och ämnesvardags-språket. I båda läroböckerna ser man en medvetenhet kring detta och både Boken om NO och Puls NO-boken förklarar ämnesspecifika ord och begrepp med hjälp av vardagliga beskrivningar.
Som tidigare nämnts här ovan i resultatdiskussionen betonar Miller (2009) att det är viktigt att få begrepp och ord förklarade för sig. I den kvantitativa ana-lysen, utifrån nyckelorden och de ämnesspecifika orden ser vi att båda läro-böckerna försöker förklara med en förklarande text och med stöd av bilder.
Däremot kan vi se skillnad mellan våra resultat om vi ser till vår kvantitativa och kvalitativa analys, vilket vi kommer diskutera mer här nedan när vi tar upp en undersökning från Salbego m.fl.
I undersökningen som Salbego m.fl. (2015) har gjort kom de fram till att man ökar språkinlärningen med hjälp av multimodalitet genom att använda sig av visuella texter i läroböcker. Det stödjer eleverna i aktiviteten som helhet och ger en ökad förståelse för innehållet. Manavathu och Zhou (2012) är ytterligare forskare som kommit fram till att språkliga lättnader och illustrationer kan hjälpa andraspråkselever att förstå text lättare, vilket även är ett stöd för elever med svenska som modersmål. Resultatet från vår undersökning visar på att Puls NO-boken följer lärarhandledningens utvalda begrepp med stöd av bild och begreppsförklaringar i läroböckerna på ett medvetet sätt. Boken om NO tar
48
upp begrepp i lärarhandledningen, som elever behöver få en förståelse för. Lär-oboken ger förklaringar till begreppen som stöds av fotografier och bilder. Där-emot samspelar bild och text bristfälligt i läroboken vilket försvårar för andra-språkselevers begreppsförståelse. I den kvalitativa analysen kunde vi där se en skillnad då Puls NO-boken hade ett genomtänkt uppslag när matspjälkningen skulle förklaras. Kompositionen visade att pilar, siffror, bild och text fungerade bra tillsammans, då alla var på samma sida.
I Boken om NO visades däremot bilden med stöd av ett streck på en sida medan texten gavs på en annan, vilket gjorde det svårare att förstå texten. Komposit-ionen kändes därför inte lika genomtänkt för att hjälpa andraspråkseleverna att förstå texten. Här kunde vi verkligen se hur kompositionen inverkar för att ge en helhet och öka på förståelsen för innehållet för andraspråkselever. Vi såg också hur ett förtydligande med pilar i ett annat uppslag i Boken om NO kunde skapa förvirring. På uppslaget där man skulle förklara att det låg grus under skidorna och att det var gruset som gjorde att skidorna fastnade i backen, hade man skrivit ordet grus vid bilden, men pilen pekade på skidorna. Då blev pilen förvillande. Menade man att skidorna hette grus eller vad var det som var grus egentligen? I den kvalitativa analysen av uppslagen kunde vi inte se några di-rekta skillnader om man jämförde de olika NO-ämnena i samma lärobok, där-emot var det skillnad mellan de olika läroböckerna.