Friktion

Boken om NO: Friktion

Figur 3. Uppslag om friktion från Boken om NO 1–3. ©2013 Hans Persson och Liber AB. Upp-slag hämtad från Boken om NO 1–3 med tillstånd från förlaget.

Denotativ nivå: Det centrala i Figur 3 är på tre illustrerade bilder. Den bild högst upp på sidan 100 visar ett barn som halkar på ett bananskal, nämner i pratbubblan ”Oj! här var det visst för lite friktion! Släng skalet i papperskorgen nästa gång.” Bilden längre ned på sidan 100 visar ett barn som flyger av sina skidor i en skidbacke på grund av grus. Intill barnet vars skidor fastnar i backen ställs frågan ”Vem kom på den lysande idén att sanda just här?”. På bilden på sidan 101 sitter tre barn i en kälke och bredvid ytterligare två barn i en annan kälke. En illustrerad bild av ett lodjur finns på samma sida intill bilden av bar-nen. Lodjuret pekar mot en utzoomad bild på en förstoring av medarna från kälken. Lodjuret säger ”Fusk!”

Inre kontext: Centralt för Figur 3 är på olika aktiviteter, där det händer något i varje illustration. På sidan 100 finns två illustrationer på barn med pratbubblor och en faktatext. Bilden på sidan 101, visar att den mindre gula kälken har ett rött utropstecken och frågetecken ovanför barnens huvuden. Det finns två pilar

38

i den utzoomade bilden vid lodjuret på sidan 101. På sidan 100 visas en pil mot skidorna. Det är ett streck mellan kälken till utzoomningen, vilket ska tydlig-göra vart utzoomningen kommer från kälken.

Yttre kontext: Rubriken Friktion i Figur 3 kan vara svårbegriplig för andra-språkselever att förstå vad innehållet i uppslaget handlar om. Den första bilden samspelar med texten på sidan 100, där den visar ett barn som halkar eller glider på ett bananskal och i texten ges förklaring att när man glider blir det låg friktion. Däremot är samspelet mellan bilden och förklaringen till hög friktion längre ned på sidan bristfällig, eftersom barnets fråga ”Vem kom på den ly-sande idén att sanda just här?” blir irrelevant i relation till begreppet. På sidan 101 pekar lodjuret på en utzoomad bild från illustrationen. Till den utzoomade bilden ges en förklaring i texten att medarna är uppvärmda.

Konnotativ nivå: Samspelet i Figur 3 mellan bild och begrepp fungerar tidvis bra. Författaren ger vardagliga förklaringar i texten på ämnesspecifika begrepp och tydliggör med illustrationer. Längst ned på sidan 100, ställs en fråga i prat-bubblan intill barnet som fungerar mindre bra. Frågan och ordet som står i bil-den, gör att man ska förstå sambandet mellan ord sand och grus. Det är otydligt och kan vara svårt att koppla ihop dessa två begrepp för andraspråkselever, varför säger man sanda när det ligger grus på snön? Det är möjligt att förfat-tarna vill visa humor och att pratbubblorna ska avdramatisera och göra ämnet roligt. Det kan dock leda till problem att förstå fenomenet. Även pilen som ska tydliggöra ordet grus, är missvisande då pilen pekar mot skidorna. På sidan 101, ges förklaring på superglid som känns irrelevant för innehållet, istället för att använda de ämnesspecifika begreppet låg friktion. Lodjurets kommentar

”Fusk!” på sidan 101 blir förvirrande, då även det inte håller sig till innehållet.

Även här tolkar vi att författarna vill få in humor i inslaget, för att väcka in-tresse. Det kan även lyfta fram möjligheter till diskussioner och reflektioner.

Det finns ett frågetecken och ett utropstecken på sidan 101, som kan bli svår-begripligt för andraspråkselever i och med att de ska förstå symboliken. Däre-mot kan bilden öppna upp för diskussion om vad kan det bero på att den ena kälken åker snabbare än den andra? På sidan 100 visas ett barn som halkar på

39

ett bananskal, barnets hudfärg kan tyda på att barnet kommer från en annan kultur. Illustrationerna är ett stöd för andraspråkselevers begreppsförståelse för det ämnesspecifika ordet friktion, då de visar på olika aktiviteter som ger flera exempel på begreppet friktion.

Puls NO-boken Bra glid i backen!

Figur 4. Uppslag om friktion från Puls NO-boken 1–3. ©2011 Lennart Enwall, Birgitta Johansson

& Gitten Skiöld och Natur och Kultur. Uppslag hämtad från Puls NO-boken med tillstånd från förlagen.

Denotativ nivå: Längst upp i Figur 4 på sidan 63 står en faktatext. I faktatexten ställs en fråga ”ser du flickan som fastnat med skidorna?”. Under texten visas en illustrerad bild över en skidbacke med fem barn som åker pulka, skidor och kälke. Längre ned på bilden finns en isbana med två barn som spelar hockey.

Ett av barnen, som åker skidor i backen, ställer frågan ”Varför stannar ski-dorna?”. Intill ett annat barn står påståendet ”Vilket glid!”.

Inre kontext: Illustrationen i Figur 4 är en enhetlig bild över barns utomhus-aktiviteter på vintern.

40

Yttre kontext: Rubriken i Figur 4 Bra glid i backen! blir svårdefinierat om vad innehållet ska handla om. Det är färgkodat och de ämnesspecifika begrep-pen är fetstilade. Illustrationerna i bilden samspelar med texten, då texten hän-visar till illustrationerna i bilden.

Konnotativ nivå: I Figur 4 väljer författaren en vardaglig rubrik Bra glid i

backen, istället för att introducera det ämnesspecifika begreppet friktion redan i början av uppslaget. Det skulle underlätta för andraspråkselevers begrepps-förståelse för ämnet om rubriken skulle vara ämnesrelaterad. Samspelet mellan text och bild fungerar bra. Texten ger bra förklaring på vad som händer i akti-viteterna med hänvisning till bilderna. Texten ger även vardagliga förklaringar till begreppen, vilket kan underlätta för andraspråkselever att följa med i be-greppsförståelsen. De ämnesspecifika begreppen är fetstilade, för att tydlig-göra vilket ord som förklaras i texten. Däremot fungerar det mindre bra med frågan ”Varför stannar skidorna?” som ställs av barnet i backen då svaret inte blir fullt begripligt i texten. Förklaringen som ges beror på att skidorna stannar på grund av att skidorna inte är vallade och ordet vallade kan bli svårbegripligt för andraspråkselever. Däremot ges fortsatt förklaring i texten att det blir dåligt glid av dålig vallning vilket innebär hög friktion. Det kan ge en ledtråd till andraspråkselever, att när det blir stort motstånd innebär det hög friktion.

Slutsats från Friktion av fysikens uppslag: Utifrån studiens första frågeställ-ning har en analys gjorts på friktion med hjälp av ett multimodalt perspektiv.

Läromedlet Boken om NO, använder både snö, grus och halka för att exempli-fiera hög och låg friktion. Fördelen med det är att de tar upp flera olika exempel på friktion, vilket andraspråkselever kan gynnas av i sin förståelse för ämnet.

Däremot finns det irrelevanta uttryck och begrepp i läromedlet, till exempel lodjurets kommentar ”Fusk”, som gör det svårt för andraspråkselever att förstå innehållet. Läromedlet Puls NO-boken använder is och snö för att exemplifiera hög och låg friktion. Det kan begränsa andraspråkselever då de kanske aldrig har varit i kontakt med vinter, is och snö. För att tydliggöra begreppet friktion skulle läromedlet ta upp flera olika exemplen.

41