En intressant aspekt hade varit att utvidga studien genom att kombinera den med en enkät eller klassrumsobservationer. Att använda observation som
me-51
tod hade kunnat generera till en bättre insyn i hur undervisningen faktiskt be-drivs och mottas av eleverna. Vidare hade en enkätstudie kunnat ge ett bredare urval då denna metod inte är lika tidskrävande för respondenterna.
52
7 IMPLIKATIONER
Sex- och samlevnadsundervisningen innefattar många livsviktiga kunskaper (Skolinspektionen, 2018; WHO & BZgA, 2010; Rädda Barnen, 2016; UNE-SCO, 2018), och det är därför av hög vikt att lärarna erbjuds relevant kompe-tensutveckling (Skolinspektionen, 2018). Vidare erbjuder Skolverket (2020) en webbkurs om sex och samlevnad i grundskolans tidigare år där frågor om jämställdhet, sexualitet, relationer, normer och könsmönster diskuteras och be-arbetas. Webbkursen har också som avsikt att ge verktyg för samverkan för att främja ett ämnesövergripande arbete inom skolan. Detta kan också verka gynn-samt för progressionen som är med och bidrar till en tydligare utveckling av elevernas kunskaper (Skolverket, 2019b). I och med att kunskapsområdet inte är ett eget ämne och inte har en egen timplan med avsatt tid så är det, som tidigare nämnts, viktigt att arbeta efter arbetsmetoden fånga frågan i flykten (Skolverket, 2014). För att skapa ett öppet och accepterande klimat där alla elever känner att de kan ställa frågor och lyfta sina funderingar ska man be-svara samtliga elevfrågor på ett neutralt sätt utan att lägga någon värdering i frågorna (UR Play, 2018).
Vi har under arbetets gång har stött på mycket intressant och lärorik litteratur som dessvärre inte var relevant för vår studie men som skulle behöva lyftas och presenteras för övriga lärare för att bidra till ökad kunskap. Kroppens ABC av Boozon Ekberg, Emmelin och Madsen (2017), Barnen i kramdalen av Sjö-lander och SjöSjö-lander (2017), Stopp min kropp av Backberg och Thermaenius (2020) och Allt som händer inuti av Ahangaran (2019) är några av de böcker vi rekommenderar.
53
REFERENSER
Biesta, G. (2011). God utbildning i mätningens tidevarv (1. uppl.). Liber.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl.). Liber.
Burns, S., & Hendriks, J. (2018). Sexuality and relationship education training to primary and secondary school teachers: an evaluation of provision in Western Australia. Sex Education, 1–17. doi:10.1080/14681811.2018.1459535
Centerwall, E. (2005) Att tala om sexualitet och samlevnad i förskola. I Myndig-heten för skolutveckling. Hela livet: 50 år med sex- och samlevnadsundervis-ning (ss. 125–131). Myndigheten för skolutveckling.
Centerwall, E. (2005) Obligatorisk sexualundervisning. I Myndigheten för skolut-veckling. Hela livet: 50 år med sex- och samlevnadsundervisning (ss. 35–46).
Myndigheten för skolutveckling.
Centerwall, E. (2005) Upplevelsen finns inom oss! I Myndigheten för skolutveckl-ing. Hela livet: 50 år med sex- och samlevnadsundervisning (ss. 133–141).
Myndigheten för skolutveckling.
Collier-Harris, C. A., & Goldman, J. D. G. (2016). What educational contexts should teachers consider for their puberty education programmes? Educa-tional Review, 69(1), 118–133. doi:10.1080/00131911.2016.1183592 Dahlgren, L O. Johansson, K. (2019). Fenomenografi. I A. Fejes & R. Thornberg
(red.). Handbok i kvalitativ analys (3. Uppl., ss. 179–191). Liber.
Dalen, M. (2015). Intervju som metod (2., utök. uppl.). Gleerups utbildning.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur
Dimenäs, J. (2007). Intervju som ett sätt att utveckla kunskap kring elevuppfatt-ningar. I S. Björkdahl Ordell, J. Dimenäs & B. Davidsson. Lära till lärare:
att utveckla läraryrket- vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig meto-dik (1. uppl., ss. 57-63). Liber.
Dorn, L. D., & Biro, F. M. (2011). Puberty and Its Measurement: A Decade in Re-view. Journal of Research on Adolescence, 21(1), 180–195.
doi:10.1111/j.1532-7795.2010.00722.x
Goldman, J. D. G. (2010). The new sexuality education curriculum for Queensland primary schools. Sex Education, 10(1), 47–66.
doi.org/10.1080/14681810903491370
54
Goldman, J. D. G. (2011a). An exploration in Health Education of an integrated theoretical basis for Sexuality Education pedagogies for young people.
Health Education Research, 26(3), 526–541. doi:10.1093/her/cyq084
Goldman, J. D. G. (2011b). External Providers’ Sexuality Education Teaching and Pedagogies for Primary School Students in Grade 1 to Grade 7. Sex Educa-tion: Sexuality, Society and Learning, 11(2), 155–174.
doi.org/10.1080/14681811.2011.558423
Goldman, J. D. G., & Bradley, G. L. (2001). Sexuality Education across the Lifecy-cle in the New Millennium. Sex Education, 1(3), 197.
doi.org/10.1080/14681810120080613
Granlund, L. & Bergström, M (red.). (2010) BERÖR SEXUALITET I SOCIALT BEHANDLINGSARBETE. RFSU. http://www.rfsu.se/globalassets/pdf/beror-sexualitet-i-socialt-arbete.pdf
Halstead, J.M., and M.I. Reiss. (2003). Values in sex education: From principles to practice. Routledge Falmer.
Herman-Giddens, M. E., Slora, E. J., Wasserman, R. C., Bourdony, C. J., Bhapkar, M. V., Koch, G. G., & Hasemeier, C. M. (1997). Secondary sexual character-istics and menses in young girls seen in office practice: A study from the pe-diatric research in office settings network. PEDIATRICS, 99(4), 505–512.
doi:10.1542/peds.99.4.505
Hermansson Adler, M. (2012). Elevfrågans lärandefunktion i sex- och samlevnads-undervisningen. I A. Wallin & B. Andersson (red.) Undervisning i sex och samlevnad: ett idématerial. (Göteborgs universitets rapportserie: Ämnesdi-daktik i praktiken - nya vägar för undervisning 2012:9). (ss.71–78). Göte-borgs universitet.
Johnson, R. L., Sendall, M. C., & McCuaig, L. A. (2014). Primary schools and the delivery of relationships and sexuality education: the experience of Queens-land teachers. Sex Education, 14(4), 359–374.
doi:10.1080/14681811.2014.909351
Katz, O. (2012). Värderingsövningar i sex- och samlevnadsundervisningen - en bra metod för lärande? I A. Wallin & B. Andersson (red.). Undervisning i sex och samlevnad: ett idématerial. (Göteborgs universitets rapportserie: Ämnes-didaktik i praktiken - nya vägar för undervisning 2012:9). (ss. 97–104). Göte-borgs universitet.
Katz, O. (2014). Undervisning för yngre barn. I Katz, O. Att undervisa om sexuali-tet och relationer (1. uppl., ss. 127–139). Gleerups utbildning.
Kihlström, S. (2007). Att genomföra en intervju. I S. Björkdahl Ordell, J. Dimenäs
& B. Davidsson. Lära till lärare: att utveckla läraryrket – vetenskapligt för-hållningssätt och vetenskaplig metodik (1. uppl., ss. 47–57). Liber.
55
Kihlström, S. (2007). Att undersöka. I S. Björkdahl Ordell, J. Dimenäs & B. Da-vidsson. Lära till lärare: att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållnings-sätt och vetenskaplig metodik (1. uppl., ss. 226–241). Liber.
Kihlström, S. (2007). Fenomenografi som forskningsansats S. Björkdahl Ordell, J.
Dimenäs & B. Davidsson. Lära till lärare: att utveckla läraryrket – veten-skapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik (1. uppl., ss. 157–171). Li-ber.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2. uppl.).
Studentlitteratur.
Malmqvist, J. (2007). Allmänt om analys. S. Björkdahl Ordell, J. Dimenäs & B.
Davidsson. Lära till lärare: att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhåll-ningssätt och vetenskaplig metodik (1. uppl., ss. 122–132). Liber.
Mensah, F. K., Bayer, J. K., Wake, M., Carlin, J. B., Allen, N. B., & Patton, G. C.
(2013). Early Puberty and Childhood Social and Behavioral Adjustment.
Journal of Adolescent Health, 53(1), 118–124.
doi:10.1016/j.jadohealth.2012.12.018
Milton, J. (2003). Primary School Sex Education Programs: views and experiences of teachers in four primary schools in Sydney, Australia. Sex Education, 3(3), 241–256. doi:10.1080/1468181032000119122
Motion 2020/21:185. Förbättrad kvalitet och stärkt jämställdhet i sexualundervis-ningen skolan. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/mot-ion/forbattrad-kvalitet-och-starkt-jamstalldhet-i_H802185
Nilsson, A. (2005) Samtalet i skolan - om metoder och etik. I Myndigheten för sko-lutveckling. Hela livet: 50 år med sex- och samlevnadsundervisning (ss. 109-123). Myndigheten för skolutveckling.
Nordenmark, L. (2011). Sex och samlevnad i skolan. Norstedt.
Patel, R. & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera, ge-nomföra och rapportera en undersökning (5 uppl.). Studentlitteratur.
Renold, E. (2005). Girls, Boys and Junior Sexualities: Exploring Childrens’ Gen-der and Sexual Relations in the Primary School. Routledge.
RFSU - Riksförbundet för sexuell upplysning (2019, 4 september). Om sexualun-dervisning. https://www.rfsu.se/sex-och-relationer/for-pedagoger-och-yrkes-verksamma/sexualundervisning-i-skolan/
RFSU - Riksförbundet för sexuell upplysning (2019, 11 november). Det här är RFSU. https://www.rfsu.se/om-rfsu/om-oss/var-organisation/
Rädda Barnen (2016). Detta borde alla veta om sexuella övergrepp mot barn.
SFS 2003:460. Lag etikprövning för forskning som avser människor.
56
Skolinspektionen (2018). Sex-och samlevnadsundervisning. Tematisk kvalitets-granskning.
Skolverket (2014). Sex-och samlevnadsundervisning i grundskolans tidigare år:
jämställdhet, sexualitet och relationer i undervisningen årskurserna 1–6.
Skolverket (2018). Sex och samlevnad i grundskolans styrdokument.
https://www.skolverket.se/down-
load/18.289d0776170c4f4257615da/1586416447312/Grundsko-lans%20l%C3%A4roplan%20sex-%20och%20samlevnad%20181105.pdf Skolverket (2019a). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet
2011: Reviderad 2019 (6 uppl.). https://www.skolverket.se/getFile?file=4206 Skolverket (2019b). Sex- och samlevnadsundervisning – en introduktion:
Jäm-ställdhet, sexualitet och relationer i läroplanerna. https://www.skolver-ket.se/getFile?file=4016
Skolverket (2020, 4 september). Sex och samlevnad i grundskolans tidigare år, webbkurs. https://www.skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbild-ningar/sex-och-samlevnad-i-grundskolans-tidigare-ar-webbkurs
UMO – om sex, hälsa och relationer (2021, 17 februari). Sex och samlevnad i sko-lan. https://www.umo.se/sex/sex-och-samlevnad-i-skolan/
UNESCO (2018). International technical guidance on sexuality education: an evi-dence informed approach. https://www.unfpa.org/sites/default/files/pub-pdf/ITGSE.pdf
UNICEF (2018). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter.
https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/barnkonventionen
UR Play, Lärlabbet. (2018). Sex och samlevnad för lågstadiet. Hämtad: 2021-04-08 från: https://urplay.se/program/210012-larlabbet-sex-och-samlevnad-for-lagstadiet
Utbildningsdepartementet. (2021, 4 februari). Skolans undervisning om sexualitet, samtycke och relationer förbättras. https://www.regeringen.se/pressmed- delanden/2021/02/skolans-undervisning-om-sexualitet-samtycke-och-relat-ioner-forbattras/
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs] (Reviderad ut-gåva). Vetenskapsrådet.
Walsh K, Zwi K, Woolfenden S, Shlonsky A. (2015). School-based education pro-grammes for the prevention of child sexual abuse. Campbell Systematic Re-views, 11(1), 1–180. doi:10.4073/csr.2015.10
West, J. (1999). (Not) Talking about Sex: Youth, Identity and Sexuality. The Socio-logical Review, 47(3), 525–547. doi:10.1111/1467-954x.00183
57
West, E. (2012). Formativ utvärdering inom sex- och samlevnadsundervisning. I A.
Wallin & B. Andersson (red.) Undervisning i sex och samlevnad: ett idé-material. (Göteborgs universitets rapportserie: Ämnesdidaktik i praktiken - nya vägar för undervisning 2012:9). (ss.79–86). Göteborgs universitet.
World Health Organization, Department of Reproductive Health and Research (2006). Defining sexual health. Report of a technical consultation on sexual health, 28–31 January 2002. Geneva.
https://www.who.int/reproduc-tivehealth/publications/sexual_health/defining_sh/en/
World Health Organization Regional Office for Europe and the Federal Centre for Health Education. (2010). Standards for Sexuality Education in Europé: A framework for policy makers, educational and health authorities and special-ists. https://www.bzga-whocc.de/fileadmin/user_upload/WHO_BZgA_Stand-ards_English.pdf
58