och samlevnadsundervisning
Lärarna fick frågan om vilka delar inom kunskapsområdet som de ansåg var extra viktiga samt vilka kunskaper som var mest önskvärda att eleverna fick med sig utifrån deras undervisning. Det framgick en viss variation i lärarnas uppfattningar men temat som uppgavs mest frekvent var: Respekt för dig själv och andra och därefter kom Ägandet av sin egen kropp vilket speglar subjek-tifieringsfunktionen. Några tydliga skillnader mellan stadierna gick inte att ur-skilja då samtliga lärare angav liknande centrala kunskaper. Inom frågans om-råde framkom det även att progressionen inom kunskapsomom-rådet i större ut-sträckning är bristfällig eller att den saknas helt, men att det är något som ef-terfrågas och är önskvärt från lärarnas sida. Det fanns en samstämmighet bland lärarna då de uppgav mer än en kunskap som de ansåg var mest önskvärd och utifrån de teman som kunde identifieras har tre huvudkategorier framgått - Normer och värderingar, Individ- och identitetsutvecklande kunskaper och Pragmatiska och teoretiska kunskaper. Under intervjun framkom även en del områden som lärarna valde bort att undervisa om. Vi har valt att redovisa dessa för sig under kategorien - Innehåll som lärarna väljer bort att undervisa om, som presenteras i slutet av resultatdelen.
Normer och värderingar
Den vanligast förekommande kategorin var främjandet av självrespekt och re-spekt för sina medmänniskor. Andra teman som belyses inom denna kategori var Könsroller, Rättigheter och skyldigheter, Rätten att få gilla vem man vill samt Ordförståelse. En lärare som uttryckte vikten av att ha respekt för sina medmänniskor var lärare 7:
LL7: Att vi ska värdesätta varandra just i samlevnad det tycker jag är jätteviktigt. Jag tycker man kan ta undan MYCKET saker som står i vår läroplan för att ägna oss åt att, hur vi ska bete oss, hur vi ska vara och så där för det är ju de det handlar om egentligen.
[...] en tillit till varandra och alltså en tro på sig själv […].
28
Lärare 7 beskriver i citatet att hur vi ska agera gentemot varandra borde ges större utrymme i läroplanen och att skolan ska hjälpa eleverna att finna en tillit till sina medmänniskor samt en tro på sig själv. Att tro på sig själv och förstå sitt egenvärde betonar även lärare 8 som en central del av kunskapsområdets innebörd:
LL8: Alltså det här egenvärdet, att man tillåts vara den man vill vara. [...] mer liksom livskunskap. […] om man inte kommer ihåg något annat inom ämnet och området så kanske det ändå är viktigast att man får med sig.
Lärare 8 påtalar också i citatet att kunskap om att man får vara den man själv vill vara är en livskunskap som ses som den viktigaste utifrån dennes under-visning. Liknande beskrivs också från en lärare på mellanstadiet som uttrycker:
LM9: Om man ska sammanfatta det i ett ord så skulle jag nog säga självrespekt. […] du som person är SÅ viktig. Och du måste sätta dig själv i första rummet. Älskar du dig själv kan du sen älska någon annan.
I citatet uttrycker läraren en önskan att eleverna ska förstå sitt egenvärde och främja en självrespekt där förståelse och kärlek för sig själv bör ligga till grund.
Att eleverna ska älska sig själva innan de älskar någon annan. Vidare påtalar lärare 1 under intervjun att könsroller, rättigheter och skyldigheter också bör uppmärksammas genom sex- och samlevnadsundervisning:
LM1: Jag tycker det är väldigt viktigt att prata om, könsroller och vad som är varje per-sons rättigheter och skyldigheter […]. Hur man är mot varandra det tycker jag är jätte-viktigt. […] alla måste ju lära sig att kunna jobba med alla även om man inte tycker om varandra så måste man respektera varandra […].
Lärare 1 beskriver också att eleverna måste lära sig att arbeta med alla oavsett om de gillar varandra eller inte. Lärare 1 anser även att ömsesidig respekt ska främjas. Ytterligare en lärare som uttryckte vikten av att undervisa om köns-roller, rättigheter och skyldigheter var lärare 10:
LM10: Om man ska tänka kring det här med normer och värden så är det ju viktigt tycker jag det här med killar och tjejer och eh, jämställdhetsfrågorna […]. Att man ska få lika lön för lika jobb oavsett om man är kille eller tjej och just det där att [...] man kan ju kolla hur det ligger till men just att man diskuterar det liksom, ”vad tycker ni?” att man väcker tanken liksom [...]. Att det inte är någon skillnad, [...] det finns ju likheter och skillnader mellan könen, rent biologiskt men också psykologiskt och vad borde vara likhet och vad borde vara skillnad att man liksom, att man väcker tanken hos dem [...]. Både att det är skillnad och att det inte ska vara skillnad [...].
Lärare 10 påtalar att män och kvinnor biologiskt och psykologiskt har olika förutsättningar, men att de inte ska påverka hur de blir bemötta eller vad de får i lön. Vidare beskrivs det att detta är en fråga som bör diskuteras i klassrummet.
Individ- och identitetsutvecklande kunskaper
29
Den andra kategorin som framgick utifrån intervjumaterialet var vikten av att utrusta eleverna med individ- och identitetsutvecklande kunskaper för att de skulle bli mer självstyrande och oberoende i tanke och handling. Lärdomen om Ägandet av sin egen kropp uppgavs mest frekvent av lärarna, men kategorin innehåller även Samtyckeslagen, Elevfrågor och Könsidentitet. Lärare 7 var en av dem som betonade vikten av att förstå ensamrätten till sin kropp:
LL7: Du har egen vårdnad om din kropp, jag brukar säga till barnen att vi har var sin rockring omkring oss och innanför den här rockringen har ingen annan något att göra om inte jag tycker att det är okej. Om det så är med att man säger något elakt eller att man fysiskt eller psykiskt, så är det ingen som har tillträde innanför den där ringen om inte jag öppnar upp den.
I citatet framgår det att lärare 7 med hjälp av en visuell liknelse undervisar eleverna om deras personliga integritet. Likt lärare 7 anser lärare 6 att eleverna måste få lärdom om att deras kroppar är deras privata ägodel:
LM6: Jag tycker att det är viktigt hur man beter sig mot varandra sen när de kommer ut i riktiga livet. Just det här att man säger stopp, då är det stopp. Man sätter ett nej, om man blir utsatt för grejer. [...] jag vill liksom visa de att, sätter du ett nej så är det ett nej och då får du ett stöd. Och det är väl det, jag tycker är det absolut viktigaste.
Att ge eleverna förståelse för sitt egenvärde beskrivs i citatet som en viktig del att främja utifrån undervisningen. Det framgår också att lärare 6 lägger stor vikt vid att eleverna ska få kunskap om att de ska be om hjälp och stöd vid behov. Denna tanke delades av lärare 4 som tillägger:
LM4: De har rätt till sina egna känslor, sen ska man, [...] man kan inte uttrycka allting man känner alltid. Att det är inte heller passande, men att det är deras kroppar och det är ingen annan som kan göra någonting med de om de inte vill det. [...] det är din kropp, du kan, du ska säga nej, låt liksom ingen vuxen lura dig.
Lärare 4 redogör i citatet att eleverna också ska komma till insikt att de har rätt till alla sina känslor trots att alla dessa inte alltid går att uttrycka. Vidare besk-rivs vikten av att alltid säga nej om något inte känns bra och att det finns vuxna människor som gärna lurar och utnyttjar barns beroendeposition.
Pragmatiska och teoretiska kunskaper
Den tredje kategorin var vikten att främja pragmatiska och teoretiska skaper. Pragmatiska kunskaper innebär praktiska och resultatinriktade kun-skaper medan de teoretiska är mer abstrakta och riktar in sig på fakta och för-ståelse. Inom denna kategori representerades nästan varje arbetsområde av en-skilda lärare förutom Hur/var du finner tillförlitlig information och Att hantera sociala medier som uppgavs återkommande. I intervjumaterialet identifierades
30
att en viktig lärdom som eleverna skulle få med sig utifrån lärarnas undervis-ning var att de skulle få kännedom om hur och var de fann tillförlitlig inform-ation och hjälp:
LL11: Att man vågar be om hjälp också och fråga, att vi finns där och att de känner att de kan lita på oss vuxna som finns runt omkring. Det tänker jag är viktigt att de får känna att de blir lyssnade på, det bygger ju också grunden för när det blir jobbiga saker man ska prata om också.
I citatet beskriver lärare 11 att det är viktigt att det finns en tillit och trygghet mellan eleverna och de vuxna på skolan för att de ska kunna fråga eller be om hjälp även vid jobbiga situationer. En annan lärare som betonade vikten av att ge eleverna lärdom om vart de kan vända sig om de har frågor var lärare 2:
LM2: Vart de kan hitta sin information sen när jag är färdig. Det är det absolut viktigaste, [...] jag tjatar om den här UMO:s hemsida, precis hela tiden! [...] För det är bara några, hur mycket tid jag än lägger så lägger jag ändå bara några få timmar på det här. Men alltså det blir ju inte jättemycket tid och de, de kommer googla. Eh, det vet man ju.
Lärare 2 ger här uttryck för att oavsett hur mycket tid som spenderas om kun-skapsområdet i skolan kommer det alltid att vara otillräckligt och att eleverna ska veta vart de finner tillförlitlig och bra information. Detta uttalande kan vä-vas samman med kunskap om hur man ska hantera internet och sociala medier som lärare 11 under intervjun påtalade:
L11 (Lågstadiet): Barn är ju så beroende av vuxna, men att barn ändå får lära sig och veta att det här är inte okej även om den här vuxna skulle säga att det är okej, jag tänker återigen om man skulle träffa någon via nätet eller liksom […]. Jag tänker just det digi-tala, att man får hjälp och vet vad som är gränsen där det tror jag är väldigt viktigt.
Vikten av att utrusta eleverna med lärdom om varför de aldrig ska stämma träff en främling de kommit i kontakt med via digitala verktyg beskrivs i citatet ovan. Att detta är en viktig kunskap understryker även lärare 4:
L4 (Mellanstadiet): Och nu pratar man mycket om internet också att det är lätt att bli lurad idag. […] och det finns många olika sätt, både i verkligheten men även genom internet så kan man ju bli lurad, åh skicka nakenbilder och allt möjligt. Och det blir ofta bara värre ju mer man går med på att göra. Så att sånt, alltså det är viktigt att få de att bli uppmärksam på hur det funkar i samhället, att, det är jättelätt att bli lurad och utnyttjad och att de tänker igenom saker de gör noga.
Lärare 4 uttrycker i citatet att det är lätt att bli lurad i dagens samhälle och att det därför är viktigt att påtala för eleverna att de aldrig ska gå med på att göra saker de inte är bekväma med och att de bör göra genomtänkta val. Utöver vikten av att undervisa om hantering av sociala medier och internet uttryckte en av lärarna att det också var av hög vikt att undervisa om vad som faktiskt sker i kroppen:
31
L10 (Mellanstadiet): ahmen vad som händer i kroppen, för att förstå sig själv liksom, vad som händer i kroppen när man kommer i puberteten. Det tycker jag är viktigast, eh, för att kunna liksom klara av sin vardag. […] veta vad man ska göra när man får sin första mens och så där […].
Lärare 10 är av åsikten att elevernas vardag underlättas om de tilldelas kunskap om vad som sker i kroppen under puberteten så att de vet hur de ska agerar när de exempelvis får sin första mens. Vidare uttryckte en av lärarna att en viktig del av sex- och samlevnadsundervisningen var att eleverna nådde de kunskaps-mål som är framskrivna i läroplanen:
L5 (Mellanstadiet): Jag tänker ju att de ska få med sig det som läroplanen tar upp så att de försöker nå sina mål och får ett E
I citatet framgår det att eleverna ska få med sig de kunskaper som läroplanen föreskriver så att de kan uppnå ett godkänt betyg.
Innehåll som lärarna väljer bort att undervisa om
Det vanligast förekommande var att lärarna inte ansåg sig välja bort något i sin undervisning exempelvis på grund av yttre, interna eller personliga faktorer.
En lärare påtalar att hen inte aktivt väljer bort något i sin undervisning, men att bristande kompetens skulle vara den största anledningen till att inte undervisa kring en viss del inom kunskapsområdet. Dock så fortsätter sedan läraren att förklara att hen hade löst det för att främja en allsidig undervisning. En annan lärare berättar att tidsbrist kan orsaka svårigheter i hur djupgående undervis-ningen blir. Vidare beskriver läraren att elevgrupp eller kompetens också kan bidra med svårigheter till att undervisa om kunskapsområdet och uttrycker att lärarutbildningen inte bidrog med någon kompetens inom det sex- och samlev-nadsundervisning.
Trots väldig få anledningarna till att lärarna valde bort delar i sin undervisning så fanns det enstaka exempel på vad som kan uppfattas som hinder i deras undervisning. En av respondenterna uppger att en motivering till varför vissa delar av undervisningen kan utebli är på grund av kulturella olikheter då ele-vernas hemsituation kan se olika ut och även synen på könsroller kan variera.
Vilket läraren påpekade kan skapa en osäkerhet i hur undervisningens inform-ation och budskap tas emot av eleverna och hur den presenteras samt bemöts i hemmet. Det framgick också utifrån intervjumaterialet att några lärare upp-levde att vissa delar inom kunskapsområdet var opassande för elevernas ålder.
En av lärarna beskrev att hen valde bort att undervisa eleverna om hur sexakten går till då hen anser att det är för grovt och inte passar eleverna mognadsmäss-igt. Denna tanke bekräftades av en annan lärare som beskrev att hen väljer bort att undervisa om sexualitetens risker i form av aborter och könssjukdomar samt
32
hur man har samlag då det inte är relevanta kunskaper för elever i mellansta-diet.