Under intervjuerna framkom det att lärarnas motiveringar till att bedriva sex- och samlevnadsundervisning, utöver att den är framskriven i läroplanen, vari-erade både på låg- och mellanstadiet. Det gick inte att urskilja några markanta skillnader mellan låg- och mellanstadiet. De flesta av lärarna ansåg sig ha fler
38
än en motivering till varför undervisningen ska bedrivas, men den mest åter-kommande motiveringen var relaterad till fostransuppdraget och den sociali-serande funktionen. Totalt identifierade vi tre huvudkategorier av motiveringar – Ge elever förutsättningar för att fungera i samhället, Ge eleverna kunskap, kompetens och förståelse samt Ge eleverna förutsättning för oberoende och självstyrande – och dessa presenterar vi mer ingående nedan.
Ge eleverna förutsättningar för att fungera i samhället
Att ge eleverna de rätta förutsättningarna för att fungera i samhället är en del av fostransuppdraget. Det fanns en samstämmighet i lärarnas motiveringar och att ge eleverna kunskap så att de kan Förstå sig själv och andra var den mest frekventa motiveringen. Andra motiveringar som kopplar till fostransuppdra-get var att lära eleverna om kärlek, relationer, motverka stereotypa könsroller, avdramatisera sex- och samlevnadsundervisning, ordförståelse och bidra med grundläggande värderingar. Lärare 11 var en av dem som gav exempel på hur hen arbetar för att främja förståelse för sig själv och andra:
LL11: Och vi kanske mer pratar, ehm, alltså det finns ju det här, eh aa man får ju med sig det från kanske hemma eller från kompisar eller aa. Att det är bara pojkar som kan leka med bilar, barbie går inte att leka med. Så att det kanske är mer den biten vi lägger mycket fokus på. Att “jamen vadå killar kan också ha rosa” det är inget konstigt, att vi lägger verkligen fokus på att, ehm, aa att det är bra att vi är olika, att vi inte är för lika.
Lärare 11 beskriver att en av de motiveringar som de arbetar flitigt med på hens skola är att motverka könsroller genom att ha samtal och diskussioner kring detta. Vidare så tillägger läraren att fokus även bör ligga på att olikheter är bra. En annan lärare som också arbetar med att främja förståelse för allas olikheter är lärare 5:
LM5: och även prata känslor, prata lite runt värdegrundsord, hur man ska behandla varandra, hur man ska respektera varandra i hur man är och hur man ser ut [...]. Så det här med att respektera varandra och varandras olikheter fast vi kanske är lika i krop-parna fast ändå inte lika i kropkrop-parna det pratar vi ju också mycket om att vi ser ju faktiskt olika ut, och det är okej.
Lärare 5 redogör för hur viktigt det är att visa ömsesidig respekt gentemot varandra även om våra kroppar kan fungera olika och se olika ut. Något som även lärare 3 påtalar i följande citat:
LLM3: det är oerhört viktigt att man som människa förstår andra människor, både hur vi själva fungerar och hur andra fungerar [...] våra relationer.
Även lärare 3 betonar vikten av att förstå andra människor och kopplar sedan detta till relationer då det berör interaktion och samspel i att förstå andra och
39
att man ska ha respekt för hur andra personer är. Denna tanke stöds av lärare 10 som beskriver:
LM10: Men däremot så tänker jag att det finns ju med i skolans värdegrund, eh att man liksom ska känna till, alltså, eh det står ju med som diskrimineringsgrunderna de här olika sexuella formerna och så här, hur man är […]. Och då är det viktigt att man har fått undervisning och kunskap kring det för att veta liksom hur man ska förhålla sig till varandra också för att det okända är ju alltid det som man är lite rädd för och som man kanske liksom använder som skällsord och allt det kan vara liksom, så därför är det vik-tigt att man, får med det som en del i undervisningen tycker jag […].
Lärare 10 påtalar hur denne anser att det är viktigt att eleverna, med hjälp av den kunskap de ska få genom undervisningen, ska förstå att alla sexuella lägg-ningar är okej och att de därför inte ska använda skällsord som kan anspela på detta. Vidare belyser lärare 7 vikten av att avdramatisera sex- och samlevnads-undervisningen redan på lågstadiet:
LL7: jag pratar för lågstadiet då, eh så tycker jag att, vi ska sträva emot, att få in en sund bild på det här med sex och samlevnad och försöker att tona ner, jag tror verkligen på ett, på ett avslappnat och, aa, tona ner det liksom.
I citatet framgår det att läraren anser att det är viktigt att försöka få bort tabun kring sex och samlevnad och beskriver att det inte ska vara något konstigt, pinsamt eller skambelagt med att bedriva undervisning inom kunskapsområ-det.
Ge eleverna kunskap, kompetens och förståelse
Vanligt förekommande hos mellanstadielärarna var att de beskrev moti-veringar till att bedriva sex- och samlevnadsundervisning som grundade på att eleverna ska förvärva kunskap, kompetens och förståelse. Dessa innefattade allt ifrån lärdom om sociala medier, reproduktion, hur kroppen fungerar och ser ut till att vara källkritiskt när du söker information och lära sig om säkert sex. Hur kroppen ser ut och fungerar var den mest frekventa motiveringen.
Nedan följer utdrag från intervjuerna kring dessa kategorier:
LM5: på lågstadiet så är det viktigt […] att man börjar förstå hur ens kropp ser ut, man kanske börjar undra vad alla delar heter, vad det är som händer […] man har ju inte tankar på det sättet kanske som man har när man går på mellanstadiet […] man har ju inte kommit in i det förpubertala stadiet ännu [...]. Men i de yngre åldrarna så är det ju mer våra biologiska delar alltså att veta liksom hur ens kropp ser ut.
Lärare 5 påtalar att en stor motivering för hen är att eleverna på lågstadiet ska skapa förståelse kring hur kroppen fungerar och ser ut, för att sedan, på mel-lanstadiet komma in mer på den pubertala utvecklingen. Att förstå sig på re-produktion är även det en del i hur kroppen fungerar och detta redogör lärare 2 för:
40
LM2: man måste ju veta hur liksom det funkar. Hur, vi blir till som människor [...]. […]
det är väldigt viktigt att man vet vart man ska ta reda på den här informationen så man inte bara går ut och söker på sex på internet […] här hittar man information som är säker.
Lärare 2 beskriver i citatet att det är viktigt att undervisa om reproduktion och hur eleverna kan söka sig till information på egen hand på ett säkert sätt. I samband med läran om hur reproduktion går till så kan undervisning om säkert sex vara en naturlig uppföljning:
LM9: på mellanstadiet […] iallafall jag som jobbar i sexan, som jobbar med det här, om du ska ha sex du måste ha en kondom, vad är p-piller vad är, alltså att man går igenom verkligen den, the basic, det här måste du kunna.
Lärare 9 beskriver att på mellanstadiet är grunderna i säkert sex en stark moti-vering till att bedriva undervisningen. Att lära ut om säkerhet gäller inte bara i frågan om sex utan även om hur du hanterar sociala medier på ett säkert sätt för att undvika exempelvis grooming eller näthat:
LM1: mycket, med sociala medier och så där är ju någonting som är stort med barn idag [...] att unga flickor framför allt blir kontaktade av killar som är pedofiler men som kanske utger sig för att vara någon annan och uppmanar att man ska skicka nakenbilder.
Då samspel och interaktion via sociala medier är en stor plattform för barn idag anser lärare 1 att det är viktigt att bedriva undervisningen så att man kan lära eleverna om grooming, vad det är och hur man kan undvika det.
Ge eleverna förutsättning för oberoende och självstyrande
En återkommande motivering till sex- och samlevnadsundervisning var att ge eleverna förutsättningar för att utvecklas till oberoende och självstyrande indi-vider. Motiveringarna kunde delas upp i fyra kategorier: Ägandet av sin kropp, Läran om sexualitet/identitet, Lära och förstå puberteten och För att ge ele-verna svar på sina frågor. Den mest frekventa motiveringen lärare lyfte var läran om sexualitet och identitet. En av lärarna som påtalade denna kategori som en motivering var lärare 5:
LM5: nu på mellanstadiet så har det blivit mycket, mycket mer fokus på sexualitet, och på att man kan känna saker för varandra, är det något spel mellan varandra som jag som lärare kanske inte alltid ser. Spelar det någon roll hur du pratar, hur du rör dig, gör du det för att någon annan ser dig och för att det är viktigt för dig. Vi har pratat jättemycket om att man kan ha olika läggning, och att det givetvis är okej...
Lärare 5 belyser att hens undervisning i stor utsträckning berör sexualitet och olika läggningar samt hur du är som person, vem du ser dig själv som och skapandet av din egen identitet. Liknande beskrivs utifrån följande utsaga:
41
LM9: kroppen, puberteten, biologiska skillnader mellan män och kvinnor, att det kan vara en man som inte är en man utan som egentligen är en kvinna, och tvärtom, att det finns metrosexuella, du har pansexuella, du har ja det är inte hbtq det är hbtqi, att det finns mycket olika stämplar. Behöver vi ha dessa stämplar, alltså hbtqabcde hur långt ska alfabetet bli innan vi inser att alla är vi bara människor, alltså, lite sådana tankar.
Lärare 9 motiverar undervisning av olika sexualiteter men betonar också att det i slutändan inte spelar någon roll vad du identifierar dig med för sexualitet för att i slutändan är vi alla människor. En annan motivering till att bedriva undervisning utifrån kunskapsområdet, som uppgavs återkommande var att främja förståelse för ägandet av sin kropp. Lärare 8 var en av lärarna som på-talade detta:
LL8: när det gäller små eller yngre barn, att, att liksom värna om sig själv [...]. Att liksom kunna sätta sina egna gränser kring sig själva, förstå sitt egenvärde, bygga sin själv-känsla, mer kanske samlevnad om man får säga så.
I citatet från lärare 8 redogörs för det viktiga i att kunna sätta gränser kring sin kropp, vad som är okej och inte okej. Att eleverna ska bli medvetna och förstå sitt egenvärde. För att bidra med arbetet att främja kunskap och förståelse för sig själv beskriver lärare 2 att det är viktigt att eleverna får lyfta sina funde-ringar:
LM2: det är viktigt att de verkligen får ställa de frågorna som […] man har i den åldern utan att vi dömer. [..] de får skriva ALLT som de undrar. Och så har de fått stoppa i det i frågelådan och sen har jag förberett svar på ALLA frågor. Oavsett vad de har frågat [...].
I citatet framgår det att skolan ska fungera som trygg plats för eleverna och att de ska kunna ställa sina frågor utan att känna att frågorna är felaktiga eller dumma, med andra ord fria från dömande. Dessutom beskriver lärare 2 att hen alltid svarar på alla frågor. Slutligen lyfts vikten av att alla elever oavsett kön ska få samma kunskap utifrån sex- och samlevnadsundervisningen:
LLM3: när vi pratade om, mens, och då frågade ju en utav tjejerna men varför ska inte killarna gå ut, vad är det här varför sitter de här, de får ju inte mens! Nej men, de går ju tillsamman med er, några utav er kommer få mens, då är det väl jättebra att de vet vad det är, de har kanske en mamma hemma, de kommer definitivt träffa människor i sitt liv som har mens!
Lärare 3 påpekar att det är viktigt att undervisa om puberteten och att alla ele-ver ska ta del av alla delar av pubertetsundervinsingen. Undervisning om men-struation är inte bara till för tjejer utan den ska även killarna ta del av för att kunna utveckla förståelse för sina medmänniskor.
42