Viktiga kunskaper inom sex- och samlevnadsundervisning som betonades av

I enlighet med respondenternas motiveringar till att bedriva sex- och samlev-nadsundervisningen fanns en samstämmighet hos lärarna då de ansåg att för-ståelsen för sitt egenvärde var en viktig kunskap att förmedla till eleverna vil-ket även har betonats i forskning (WHO & BZgA, 2010; Biesta, 2011). Både låg- och mellanstadielärarna hade övervägande liknande kunskaper som de på-talade som viktiga. Kroppens funktioner och pubertala processer är de delar som står tydligast framskrivet i läroplanen inom både låg- och mellanstadiet (Skolverket, 2019a). En iakttagelse var att det var ovanligt att lärarna lyfte dessa som en viktig kunskap de ville att eleverna skulle få med sig utifrån

44

undervisningen. Kanske är detta ett resultat av Goldmans (2008) uppfattning om att föräldrar i Sverige är mer kompetenta inom dessa delar av området vil-ket leder till att lärare inte ser det som en lika viktig kunskap som ska med ut från klassrummet då eleverna oftast kan få hjälp med detta hemma. Samtidigt så uppmärksammar tidigare forskning att det är fördelaktigt att undervisa ele-verna om pubertala processer innan de inträffar för att ge eleele-verna trygghet och förståelse för kroppens utveckling (Goldman, 2010; Halstead & Reiss, 2003;

Katz, 2014). Vidare påtalas skolans roll i att informera och utbilda eleverna om detta då det inte är någon garanti att samtliga elever får med sig det hemifrån (Nordenmark, 2011). En tänkbar förklaring till att biologiska kunskaper inte benämndes i lika stor utsträckning som det gör i forskningen kan vara att lä-rarna ansåg detta som en självklar del och valde därför inte att lägga sitt fokus på dessa under intervjutillfället. Gällande biologiska kunskaper påtalade en lä-rare att eleverna skulle få med sig lärdom om biologiska och psykologiska skillnader samt likheter för kvinnor och män. Detta för att synliggöra männi-skors olika förutsättningar och väcka diskussioner utifrån jämställdhetsfrå-gorna vilket speglas i Skolinspektionens (2018) granskningsrapport där det skrivs fram att jämställdhetsperspektiv och ett medvetet förhållningssätt bör genomsyra all undervisning. Skillnaderna i denna forskningsfråga var inte många, men den mest intressanta aspekten som urskilde sig ur intervjumateri-alet var att en lärare påtalade att det var viktigt att eleverna fick med sig de kunskaper som är framskrivna i läroplanen och att de uppnår ett godkänt betyg.

Det framgick i studien att det inte var vanligt förekommande bland lärarna att ha en progression i sitt arbete med sex och samlevnad men att det var något de efterfrågade på sina respektive skolor. I enlighet med detta framgick det vid Skolinspektionens granskning (1999) att samarbetet mellan stadierna är bris-tande vilket kan leda till försämrad progression. Följaktligen föreskriver Skol-verket (2019b) att en tydlig progression är med och stärker inhämtningen av kunskaper i olika åldrar. Utifrån studiens resultat så framgår det att ett fåtal lärare ansågs sig välja bort delar av sin undervisning inom sex och samlevnad och uppgav bristande kompetens eller tidsbrist som de mest troliga anledning-arna till uteslutande inom kunskapsområdet. Till skillnad från forskningen be-skrev samtliga lärare att de inte hade någon oro för motsättningar från varken föräldrar eller kollegor (Centerwall, 2005; Johnson m.fl, 2014; Milton, 2003).

Däremot framkom det att enstaka lärare angav att de aktivt valde bort delar, såsom hur sexakten går till, olika typer av sex samt sexuella risker som oöns-kade graviditeter och könssjukdomar då de inte ansåg att den kunskapen var åldersadekvat. Här beskriver forskare motsatsen då de anser att lärarna ska fun-gera som en tillförlitlig informationskälla och om de väljer att undvika vissa frågor kommer eleverna söka svar på andra ställen där de inte garanteras till-förlitlig information (Katz, 2014; Milton, 2003).

45

Vidare påpekar flera forskare vikten av att uppmärksamma och svara på ele-vernas frågor då det bidrar till ett öppet och accepterande klimat (UR Play, 2018). Detta synliggjordes också utifrån en intervju där läraren betonade att eleverna ska känna tillit och trygghet gentemot de vuxna på skolan för att de ska våga fråga och be om hjälp vid jobbiga situationer. En av de kunskaper som respondenterna ansåg var viktigast att undervisa om var dock att lära ele-verna om rätten till sin egen kropp och att lära sig att sätta gränser. Med detta i åtanke så belyser forskning från Rädda barnen (2016) att en god sex- och samlevnadsundervisning kan vara med och bidra till att skydda barn från sex-uella övergrepp och kränkningar då de får lära sig att sätta ord på sina känslor och om att ha respekt för personens gränser och integritet (Centerwall, 2005).

Tyvärr är möjligheterna för sexuella övergrepp på barn fler idag i och med sociala medier. Att sätta gränser och ha integritet på nätet kan vara svårt men förvånande nog var det många respondenter som utelämnade detta med groo-ming trots att de nämnde sexuella övergrepp och kränkningar. Groogroo-ming är tyvärr något som blir allt vanligare och att som barn veta hur man hanterar det och hur man sätter gränser är inte lätt. En stärkt sex- och samlevnadsundervis-ning kan bidra till att förebygga detta. Genom att införa kunskap om sex och samlevnad samt de problem som finns i anknytning till ämnet kan vi ge barnen bättre förutsättningar för att identifiera ovannämnda risker.

5.1.2 Lärarnas arbetsmetoder inom sex- och samlevnadsundervisning

UNESCO (2018) betonar utbildning för att bedriva god sex- och samlevnads-undervisning, men även om majoriteten av svenska lärarutbildningar saknar fortbildning inom sex- och samlevnadsundervisning ansåg sig ingen av respon-denterna ha bristande kompetenser inom ämnet. Hur de väljer att arbeta med kunskapsområdet var dock varierande, vissa utgick till större delen utifrån läro-medel, medan andra ansåg läromedel som tråkigt och förlegat och föredrog andra huvudsakliga arbetsmetoder. En av respondenterna upplevde det skönt att ha ett läromedel att kunna luta sig mot som en försäkran om att det som undervisas om var relevant och aktuellt.

Det var inte ovanligt att skolorna samarbetade med elevhälsan kring sex- och samlevnadsundervisningen och vid Skolinspektionens (2018) granskning framgick även att elevhälsan efterfrågar större delaktighet inom kunskapsom-rådet. I lågstadiet hjälper elevhälsan till med värdegrundsrelaterat arbete me-dan de på mellanstadiet bidrar med både värdegrund relaterat arbete och arbete kring puberteten. Vissa skolor saknade samarbete med elevhälsan på grund av att de istället besökte eller fick besök av den lokala ungdomsmottagningen och fick extern hjälp med undervisningen. Det var vanligt förekommande att

re-46

spondenterna i samband med samarbetet med elevhälsan, eller utan dem, de-lade upp klassen i tjej- och killgrupper för diskussioner och samtal. Detta för att man kanske inte vågar ställa vissa frågor inför det motsatta könet eller att lärarna ansåg att vissa delar av undervisningen inte berörde ett av könen. Vissa respondenter menade dock på att det är mer gynnsamt om tjejerna och killarna får ta del av varandras tankar och reflektioner i samtalen och diskussionerna för att skapa en större förståelse för sina medmänniskor. Forskning anser det som fördelaktigt att hålla samtal och diskussioner i helklass eller i mindre grup-per men att det också kräver ett förlåtande klimat i klassen (West, 2012). Något som några av våra respondenter kände igen sig i då de valde bort arbetsme-toden i vissa elevgrupper med anledning av att klassrumsklimatet inte var till-räckligt tillåtande. Vidare pekar forskningen på att det är viktigt att eleverna ges möjlighet att ställa frågor för att kunna söka bekräftelse på att de inte är ensamma om sina tankar och känslor (Hermansson Adler, 2012).

Det framgick i studien att det är populärt att arbeta med frågelådor där eleverna får anteckna de frågor som berör området så att lärare eller externa personer kan ge svar på dem under samtal- och diskussion lektioner. Forskning (Skol-inspektionen, 2018) visar att det kan vara svårt att förhålla sig neutral till frågor kring sex och samlevnad men så upplevdes inte fallet med lärarna i studien.

Här får vi då anta att lärarna påvisar professionalitet i sin yrkesroll och har ett utvecklat förhållningssätt i hur de ska förhålla sig till frågorna gällande värde-ringar och känslor.

Lärarna använde sig i stor utsträckning av frågorna i frågelådan för att forma sin undervisning och såg det som en måttstock på var eleverna befann sig i mognadsprocessen så att de sedan kunde anpassa undervisningen. Att använda elevernas frågor och låta de vara delaktiga i att lägga en grund för undervis-ningen är ett väl beprövat arbetssätt och forskning påtalar att det är bra om elevernas frågor har sitt ursprung ifrån elevernas vardag (Hermansson Adler, 2012). Vissa frågor blir dock aldrig ställda och Centerwall (Refererad i Katz 2014) påpekar att vissa frågor måste lyftas trots att de inte blivit ställda då barn sitter på ett hemligheternas hav. Dessa frågor kan beröra sexuella övergrepp, alkoholkonsumtion eller andra faktorer som kan påverka ett barns liv på hem-maplan, men som de inte vågar fråga själva. Skolverket (2019b) påtalar att fånga frågan i flykten är ett centralt inslag i undervisningen, något som lärarna visade en samstämmighet kring då de ansåg det som en självklarhet och natur-lig del av undervisningen. Skulle möjnatur-ligheten att besvara frågan på stående fot inte vara aktuell kanske man kan uppmuntra eleven att fråga igen vid ett annat tillfälle så att eleven inte känner sig åsidosatt.

47

Katz (2015) anser dramatisering och värderingsövningar som värdefulla verk-tyg då de ger eleverna möjlighet till ställningstagande och reflektion och upp-repande framkom detta som en arbetsmetod som lärarna använde sig av. Någon lät sina elever konstruera små scener i kartonger med tillhörande dockor som de sedan skulle skriva manus till, andra använde sig av färdiga scenarion som skulle dramatiseras.

5.1.3 Lärarnas motiveringar till sex- och samlevnadsundervisning