Lärarna fick under intervjuerna uppge hur de brukar arbeta med sex och sam-levnad. Att lärarna behandlade kunskapsområdet på många skilda sätt fram-gick tydligt, både mellan stadierna samt inom stadierna, från att utgå utifrån läromedel till att genomföra scenariodramatiseringar. En arbetsmetod som uppgavs och användes frekvent var diskussioner och samtal och därefter kom arbete utifrån frågelåda, vilket i sin tur vanligtvis leder till diskussioner och samtal. Inom arbetsmetoderna som framgick går det att göra kopplingar till samtliga utbildningsfunktioner då både kvalificerande, socialiserande och sub-jektifierande funktioner påtalades. Under intervjuerna framkom det att ingen hade erbjudits någon kompetensutveckling inom området trots att detta var nå-got som alla efterfrågade. Utifrån lärarnas beskrivningar om vilka arbetsme-toder de använde sig av i sin undervisning inom kunskapsområdet identifiera-des tre huvudkategorier - Diskussion, reflektion & samtal, Praktiskt lärande och Teoretiskt lärande.
Diskussion, reflektion & samtal
Att undervisa om sex och samlevnad genom diskussion, reflektion och samtal var ett arbetssätt som samtliga lärare påtalade att de gjorde. Diskussionerna kunde exempelvis utgå från elevfrågor, böcker eller serier vilket visar sig från följande lärares utsagor:
LL8: I den här elevgruppen som jag har nu så har vi haft, eh, kurator på besök [...]. [...]
hon hade med sig ett material som hon kallade “stopp min kropp”. Och då hon utgick från en saga, eller berättelse. [...] något med kramdalen tror jag den hette. Eh, där hon berättade om, [...] troll helt enkelt som ville ge sig på andra barn och så. [...] en berättelse kring det med olika typer av frågeställningar som barnen fick ta del av och diskussioner med barnen efteråt [...] sen så fick vi liksom lite, aa, frågeställningar som vi kunde jobba vidare med eller som vi på något sätt kunde behandla.
Lärare 8 beskriver att skolans kurator har besökt elevgruppen och läst boken Barnen i kramdalen för att sedan diskutera innehållet och medföljande fråge-ställningar. Utöver att utgå från berättelser eller böcker uttryckte åtta lärare att de använder sig av informationsprogram för att sedan genomföra diskussioner och reflektioner utifrån dessa. En av de lärare som använde detta arbetssätt var lärare 6:
LM6: Det finns små kortfilmer, jättebra grejer. Ett par minuter är de här filmerna som tar upp olika, eh, hur man blir ihop [...]. Och sen har man en liten kort diskussion det
33
behöver inte bli en hel lektion. [...] Jag tänker mest att jag vill få i gång de i diskussionen vad är okej och inte, vad får man göra, vad får man inte göra.
I citatet beskrivs det att undervisningen inom sex och samlevnad kan bestå av en kort film med en kort diskussion för att få i gång elevernas tankar kring olika ämnen. Likaså uttryckte lärare 10 att använda film i undervisningen var en bra arbetsmetod:
LM10: Det finns en hel del filmer om, ahmen som Billy Elliot till exempel, alltså en kille som, [...] han är ballerina eller liksom tycker om att dansa och så här alltså att man eh försöker kolla på de hära könsnormerna [...] och liksom försöker komma åt deras tankar kring det. Eh så det kan man ju göra på lite olika sätt, film åh diskussionsfrågor kring det kan vara ganska bra för då också, neutraliserar man, alltså det handlar inte om de här eleverna man har i klassen utan det handlar om alla de här filmkaraktärerna.
Att lyfta diskussioner utifrån fiktiva händelser och människor i filmer anser lärare 10 ger eleverna en mer neutral syn på innehållet än om man utgår från eleverna i klassen. Vidare framgår det att film kan användas för att främja vär-defulla tankar och reflektioner hos eleverna. En annan lärare som värdesätter vikten av att låta eleverna reflektera är lärare 3:
LLM3: Sen brukar jag ha reflektions lektioner [...] då kan det bland annat handla om könsidentitet, det kan vara nätet, det kan vara alla de här känslostormarna på grund av alla de här spännande hormonerna vi har, ehm, samtycke, kärlek [...] antingen att de får sitta i grupper och diskutera eller så tar vi det allihop [...].
Lärare 3 berättar om olika ämnen hens reflektionslektioner kan bestå av och att de genomförs antingen i helklass eller i grupper. Att använda sig av dis-kussionsgrupper är en arbetsmetod som stöds av lärare 2:
LM2: 12–13 elever är de ju då i de två olika grupperna så det blir ju väldigt bra diskuss-ioner. Och det sitter ju både femmor, fyror, femmor, sexor i samma klassrum så det blir ju liksom väldigt spridd på kunskap. […] vid ett tillfälle så delade jag upp det i, med tjejer och killar. Och att killarna fick träffa, en utav de andra lärarna på skolan och fråga sina frågor. Eh, men det känns som att jag har det förtroendet även med killarna så att de frågar, eftersom att frågelådan blir anonym så [...]. Det känns inte som det hämmar.
I detta citat uttrycker lärare 2 att hen har arbetat med åldersintegrerade grupper vilket har bidragit med en stor kunskaps variation och bra diskussioner. Dess-utom påtalar hen att de vid något enstaka tillfälle har delat upp eleverna i tjej- och killgrupper men att läraren har lika stort förtroende hos alla elever och att den anonyma frågelådan bidrar till att diskussionerna eller undervisningen inte hämmas. Även lärare 3 anser att anonyma frågelådor är en effektiv metod för att synliggöra vad eleverna undrar över inom kunskapsområdet:
LLM3: Så jag har ju alltid under de här passen en frågelåda. Oavsett om du vill skriva en fråga eller inte så får du ett litet papper och alla får liksom och alla ska lämna in, vissa är tomma vissa är massor med frågor. Så det inte blir så där skriv en fråga och så lämnar
34
du den till mig för då blir det ju väldigt så där, det kan ju bli lite känsligt. [...] Här har alla ett papper, ja men jag har ingen fråga, ja men då skriver du ditt namn iallafall och så lämnar man in.
Att låta samtliga elever lämna in lappar under lektionen oavsett om den är full av frågor eller endast består av elevens namn belyser lärare 3 som ett sätt att ta bort det känsliga och utmärkande i frågandet. Frågorna man får från eleverna kan användas på olika sätt vilket synliggörs utifrån lärare 9 utsaga:
LM9: Jobbat med serier Snacka om sex, och sen gjorde jag en PP till varje avsnitt, och utifrån de frågorna som kom upp också gjorde jag den här hemläxan att de skulle prata om puberteten och sex och samlevnad och vad det finns som är både positivt och negativt med, att komma tidigt i puberteten, komma sent i puberteten och liknande.
Här redogör lärare 9 för att hon arbetar med puberteten genom att ta hjälp av olika informationskällor samt elevernas egna frågor. Lärare 9 vill även att ele-verna ska föra diskussion kring vad som kan upplevas som bra och mindre bra med puberteten samt tidpunkten du äntrar den.
Praktiskt lärande/arbete
Andra arbetsmetoder som upprepande påtalades var arbetet med praktiskt lä-rande/arbete. Inom denna kategori ingår bland annat Värderingsövningar, Dramatisering lärare/elever och Konkret material. En av de lärarna som angav att hen använde sig av praktiskt lärande var lärare 7:
LL7: Men värderingsövningar ja absolut. Ställa sig i olika hörn [...]. Eller hålla, hålla upp grönt, gult, rött, såna här färg. Jag brukar laminera en gul, en grön och en röd och sätta i en nyckelring. Och som jag kan använda till att, att de lägger fram den röda om de inte förstår eller om de behöver hjälp. [...] Man kan ha de som frågeställningar. Alla ni som, ser på talang på fredagar räck upp en röd.
Lärare 7 beskriver att hen arbetar med värderingsövningar som fyra hörn och använder också egenskapade nyckelringar för att eleverna ska kunna ta ställ-ning till olika frågor. En annan lågstadielärare berättar om hur hen arbetar för att skapa en sammansvetsad grupp:
LL11: Det är mycket lekar, massage, alltså det ska vara avslappnat, innelek, fri lek, vi leker ute, vi styr lekar, och mycket namnlekar och vi dansar, alltså det är väldigt, ehm, kravfritt, det ska vara roligt och lustfyllt. [...] så det är mycket så vi jobbar ihop gruppen
I citatet beskriver läraren hur hen inom samlevnad arbetar med mycket prak-tiska aktiviteter för att jobba ihop gruppen kravfritt och lustfyllt. Att skapa ett lustfyllt lärande går också att göra genom dramatiseringar som fyra av lärarna uppgav att de gjorde. En av dem var lärare 3 som förklarar hur hen arbetar med detta:
35
LLM3: Eller så dramatiserar vi någon situation [...]. De är på badhuset och så är det en tjej som ska få mens och så, kanske i bassängen eller vad som helst, jag har haft lite olika scenarion, vad är det som händer sen, vad skulle kunna hända? Och då är det ju vissa som vinklar att “ja alltså tyvärr så är det ju lite tabu att då står några och skrattar” eller så liksom och att det är skämmigt och så där medan andra visar att, “ja men kom jag har med en binda” till exempel eller vad som helst [...] de får avsluta scenariot om man säger så. [...] Och det, det brukar jag ta fram ifrån deras frågor eller funderingar [...] Som det var en som [...] sa det att “om man får utlösning i sömnen till exempel, eh, hur, HUR gör man! Vad säger man på morgonen liksom? Ska jag försiktigt liksom stoppa in det och tvätta det eller liksom försvinner det eller kan jag säga det till någon eller?”. Och då kan det också vara en sån som det här har hänt hur kan vi gå vidare [...]. Det var ju en grupp som då ehm spelade upp då från början att det här hände och sen att den gick till sin förälder och berättade det och föräldern sa “ja men det är ingen fara det här löser vi, så här tvättar man” [...].
Lärare 3 berättar om hur hen arbetar med att skapa varierande scenarier utifrån elevernas frågor och funderingar. Dessa dramatiseringar ger eleverna möjlig-het att se på en situation på olika sätt då de utifrån en given händelse ska komma på och framföra en avslutning. Ytterligare en lärare som arbetar med dramatiseringar är lärare 5:
LM5: SÅ det vi gjorde i början det var att vi gjorde små teatrar [...] utan de fick rita och bygga i små lådor och det gjorde vi på kanske två lektioner, en timme på vardera lektion, då fick de rita en bakgrund så fick de göra små dockor i papper, så väldigt enkelt och så använde vi ett Ipad verktyg [...] ett inspelningsverktyg iallafall, så kunde man klippa ihop det så att det blir lite roligare [...] och då fick de göra ett manus och så delade vi ut så att varje par, för de gjorde det här i par, fick välja mellan tre stycken kategorier. De kunde välja på “stopp min kropp” de kunde välja på att alla kroppar ser olika ut och det är helt okej, de kunde välja på att man kan skaffa barn på olika sätt. [...] de flesta valde ömsesi-dighet: “stopp min kropp” och så hittade de på en teater och så spelade de in med Ipaden, redigera och sen skulle de spela upp den i klassrummet och så fick de presentera kort om: “Vi har valt ömsesidighet, så varsågoda och titta på vår inspelning”. Eh så det var väldigt roliga inspelningar och väldigt kloka tyckte jag [...].
I citatet förklarar läraren att hen har låtit eleverna skapa egna dockteatrar som de sedan har fått spela in och presentera för klassen. Läraren hade givna teman som pjäserna skulle handla om men resten av manuset fick eleverna själva kon-struera. Vidare berättar samma lärare att hen också arbetar med att låta eleverna få se och känna på konkret material som kan kopplas till sex och samlevnad:
LM5: Vi har försökt flika in i andra saker också för det är viktigt men vi har ju visat till exempel konkreta material som hur en kondom ser ut och så har vi skickat runt den och så har de fått känna, jag har tagit med bindor och tamponger och sånt där, så de får känna på det och se och ställa frågor och så vidare.
Här berättar lärare 5 att hen har tagit med sig kondomer, bindor och tamponger som eleverna har fått arbeta med. Först har de fått se och känna på dessa och sedan har de fått ställa frågor. En annan lärare som också använder sig av kon-kret material i klassrummet är lärare 9:
36
LM9: jag har som en låda liksom framme som står, det står tuschpennor, det står lite kritor, det står pennvässare och sen står det en låda och den är full med bindor liksom.
För att hälften av klassen kommer få mens förr eller senare. Och det ska inte gömmas undan eller den ska inte stå i något skåp som man kan, här är bindorna. Och det var ju självklart i början att: “Aaa det står bindor “, “Aa vill du ha en?”, “Ee aa”, varsågod du är kille spelar ingen roll du kan få testa, öppna den, titta på klistret titta hur den funkar, häll vatten på den. För det är ju så, ju mer du pratar om något desto mer avtrubbat eller avdramatiserat blir det ju, tänker jag.
I detta citat förtydligar läraren att bindor ska vara en lika självklar del i klass-rummet som kritor och pennvässare. Läraren berättar att det till en början kunde vara lite ifrågasättande om dessa bindor men att desto mer man pratar om det desto mer avdramatiserat blir det. Vidare beskriver läraren att eleverna uppmuntras till att se, känna och testa de olika funktionerna med bindorna som absorberings- och applicerings förmåga.
Teoretiskt lärande/arbete
Under teoretiskt lärande/arbete följer sex underkategorier. Den kategori, eller snarare den arbetsmetod som uppgavs mest frekvent var att de Grundar med kroppsblocket i sin undervisning. Andra arbetsmetoder de använde sig av var:
Utgå från läromedel, Söker info på UMO:s hemsida, Informerar om puberte-ten, Faror med sociala medier (grooming/näthat) och att Skriva faktatexter.
Följande redogörs utdrag från transkriberingen av intervjuerna:
LM10: Men hur jag jobbar, dels så har jag ju lite läromedel då, så följer jag ju Hans Perssons läromedel och rent, tråkigt läser i böcker och sånt som står där. Om det, aa och liksom kanske jobbar med textarbetsblad, diskussionsfrågor och sånt som finns till det.
Ehm, men sen brukar jag också ta in mycket så här värderingsövning, jag gör ju olika varje gång beroende på lite vad jag har för grupp [...] Men så jag liksom, och då använder jag mig, det blir ju liksom lite skönt att ha då en lärobok och en text att luta sig emot lite granna kan jag tycka åh arbetsblad som hör till det, att man läser åh jobbar med det lite.
Lärare 10 utgår från ett läromedel och bygger sedan på med att arbeta med texter av olika slag, antingen bearbeta dem eller producera dem, i kombination med värderingsövningar och diskussioner. Lärare 10 upplever det även som en trygghet att ha stöd i läromedlet vad gäller undervisningens innehåll. Lärare 4 utgår också från Hans Perssons läromedel:
LM4: Vi har den boken om biologi med Hans Persson [...] man utgår väl till viss del från boken, men sen pratar väldigt mycket utöver det också.
Lärare 4 använder sig också av läromedel som en form av utgångspunkt men planerar inte hela sin undervisning utifrån den. Vidare har lärare 6 en helt an-nan syn på användning av läromedel:
LM6: Men jag försöker undvika läromedel, det är ganska stelt och tråkigt.
37
Lärare 6 beskriver att hen i största möjligaste mån inte använder sig av läro-medel i sin undervisning då det känns förlegat. Som komplement till läroläro-medel för att söka kunskap får lärare 6:s elever ta hjälp av internet:
LM6: Vi har gått in på ungdomsmottagningens så här UMO sidan. Där kan man ju bläddra lite själva så att vi gjorde det igår faktiskt. Då fick alla sitta enskilt.
Lärare 6 arbetar med att eleverna ska få lära sig att söka svar på sina frågor på egen hand genom UMO:s hemsida som är en tillförlitlig källa. Internet används inte bara som informationskälla utan är i sig ett delområde som lärare 3 under-visar om farorna kring:
LLM3: Sen nätet kommer ju in i lågstadiet också att vad som händer å vad man inte är bekväm med och vad man ska, ta och sådär.
Lärare 3 arbetar även förebyggande mot grooming och näthat och vill att ele-verna ska få med sig att kunna sätta gränser för vad som är okej och inte okej på sociala medier. Vidare beskriver lärare 9 om hur man på kreativa sätt kan arbeta med faktatexter:
LM9: skapade dom en plansch, en sjättedel av det här stora arket då per område så det var ju puberteten, och sen var det just sex, vad som händer rent fysiskt med utlösningar och grejer, de hade en ruta som handlade om samtycke och sen hade de en som handlade om vad ungdomsmottagningen kan hjälpa dig med åå, så, vilka svårigheter och köns-sjukdomar du kan få, sen skrev de ju faktatexter om det.
Här beskriver lärare 9 hur de arbetar med att göra faktatexter på stora ark där både fysiska och praktiska kunskaper och lagar innefattas. Lärare 9 använder sig även av lekar som blir som mindre bedömningsunderlag:
LM9: man blir indelade i lag och ska så fort som möjligt skriva så många ord som möjligt om ett visst område […]. […] skriv så många synonymer som du bara kan till snippa, och så får dom kanske två minuter och ska skriva skriva skriva skriva […].
Ovan får vi ta del av hur lärare 9 med hjälp av en lek kan få reda på vilken nivå som eleverna ligger på gällande teoretiska kunskaper inom kunskapsområdet, som exempelvis ordförståelse.