Verksamhetens namn Österholm RH och Nytorpsskolan
Huvudman Stockholm stad
Beviljat bidrag 1 225 100 kr
Antal skolor 23 (varav 15 från annan kommun) Skolformer Grundskola, Grundsärskola Diarienummer BID 2010/1223 och BID 2010/1229
Ingen intervju har genomförts med denna skola. Trots flera försök och påminnelser har skolan inte kunnat presentara en lämplig person eller tid för intervju. Beskriv-ningen av skolan bygger på uppgifter från inskickad ansökan och redovisning från verksamheten.
Österholm RH är en skola för skolåren 6 till 9 med enbart rörelsehindrade elever.
Skolan omfattar grundskola samt grundsärskola. På skolan finns en av landstingets habiliteringsenheter som arbetar med skolans elever. Undervisningen sker i små undervisningsgrupper.
statsbidragets inverkan betydande, täcker statsbidrag däremot endast en väldigt liten del av undervisningsinsatsens totala kostnader kan man förmoda att statsbidraget är en mindre betydande inverkan.
I förordningen som styr fördelningen av bidraget begränsas vilka kostnader berättiga till kostnader. Statsbidraget får (enligt 4§ i förordningen) tilldelas till merkostnader för undervisningen, och kostnader för elevhälsa och andra elevstödjande åtgärder om dessa är särskilt stora. Därutöver har verksamheterna, i merparten av fallen,
ytterligare kostnader för insatsen, till exempelvis för lokaler och läromedel. Enligt skolverkets statistik över skolors kostnader utgör kostnader för undervisning och elevhälsa1 i genomsnitt cirka 50 procent av de totala kostnaderna för verksamheten.
Övriga kostnader
Kostnader för undervisning och elevhälsa
Figur 1. Schematisk presentation av kostnadsfördelning inom skolverksamhet
Statsbidraget ska således inte finansiera hela verksamheten utan ska, på sin höjd, finansiera merkostnaderna för undervisning eller särskilt stora kostnader för elevhälsa (eller andra elevstödjande åtgärder).
Vad är det då som är merkostnad (för undervisning) och särskilt stor kostnad (för elevhälsa eller andra elevstödjande insatser)? En möjlig definition av merkostnader och särskilt stora kostnader är att utgå från skolverkets statistik över genomsnittliga kostnader inom skolan. Med utgångspunkt från denna statistik kan merkostnader och särskilt stora kostnader definieras som kostnader som överstiger den genomsnittliga kostnaden i Sverige.
Merkostnad för undervisning skulle därmed kunna definieras som kostnader som överstiger den genomsnittliga undervisningskostnaden i Sverige. Särskilt stora kostnader för elevhälsa eller andra elevstödjande insatser skulle på samma sätt kunna definieras som kostnader som överstiger den genomsnittliga kostnaden för elevvård i Sverige. För enkelhetens skull benämner vi framöver båda dessa för merkostnader.
Det finns stora variationer i hur stora merkostnaderna är för de verksamheter som beviljades bidrag år 2011 och även viss osäkerhet i uppgifterna tillförlitlighet. I vissa fall går dessutom ovanstående definition av merkostnader inte att applicera på insatsen. Det gäller exempelvis olika former av temporära undervisningsinsatser.
Uppgifterna från verksamheternas redovisningar tyder dock på att kostnaderna för
Normal kostnadsnivå Merkostnader
Figur 2. Schematisk presentation av kostnadsfördelningen inom regionala undervisningsatser
Det bör i detta sammanhang påpekas att det finns stor skillnader i hur stora
merkostnaderna är för verksamheterna. Figur 2 bör ses som en mycket förenklad bild av hur kostnadsfördelningen kan se ut inom en regional verksamhet.
Statsbidraget till regionala undervisningsinsatser kan, som tidigare nämnts, beviljas för merkostnader i undervisning och elevhälsa. Nästa fråga är hur stor del av dessa merkostnader som bidraget täcker? Vi kan kalla detta bidrags kostnadstäckning.
Precis som när det gäller beräkningen av merkostnaden finns betydande skillnader i kostnadstäckningen mellan verksamheterna. Den osäkerhet som finns i uppgifterna om verksamhetens kostnader får givetvis inverkan även på beräkningen av
kostnadstäckningen.
Normal kostnadsnivå Merkostnader Del finansierad med statsbidrag Övriga kostnader Kostnader för undervisning och elevhälsa
Figur 3. Schematisk presentation av kostnadsfördelningen (och kostnadstäckningen) inom regionala undervisningsinsatser
Det förfaller dock som att bidraget täcker en förhållandevis liten del av
verksamheternas totala merkostnader. I genomsnitt2 finansierar statsbidraget till regionala undervisningsinsatser cirka 20 procent av merkostnaderna av bidraget. Att presentera den genomsnittliga kostnadstäckningen på detta vis är dock till viss del missvisande eftersom att det finns väldigt stora skillnader mellan de olika
undervisningsinsatserna och eftersom verksamheterna är så olika till sin karaktär.
I vissa fall får undervisningsinsatserna statsbidrag som överstiger de merkostnader man har. Det innebär att statsbidraget, i dessa fall, inte bara finansierar
merkostnaderna utan även bekostar en del av de kostnader som är att betrakta som
2 Genomsnittet är beräknat som medianen av undervisningsinsatsernas kostnadstäckning.
antalet elever och schabloniserade belopp för olika grupper av elever.
Ytterligare en faktor att beakta vid bedömningen av kostnadstäckningen är den interkommunala ersättning som den anordnande kommunen tar ut från elevens hemkommun. Om den interkommunala ersättningen är tillräcklig högt satt av den anordnande kommunen kan den finansiera skolans merkostnader för undervisningen av eleverna från annan kommun. Denna problematik berörs dock inte närmare i denna granskning eftersom uppgifterna om interkommunal ersättning var allt för bristfälliga i 2011 års redovisningar. I 2012 års redovisning av regionala
undervisningsinsatser infördes ett nytt sätt att redovisa interkommunal ersättning.
Ärende Skolhuvudman Projektnamn Typ Beviljat bidrag (kr) 2010/1257 Arjeplogs kommun Uppbyggnad av Skoldatatek i Arjeplogs kommun S 317 500 2010/803 Arvidsjaurs kommun Med förebyggande för tillgänglighet Ö 317 500 2010/1048 Bengtsfors kommun Skoldatatek / annan övergripande verksamhet
angå-ende IToch specialpedagogik S 158 700
2010/1153 Bjurholms kommun Skoldatatek/annan övergripande verksamhet
angå-ende IT och specialpedagogik S 476 200
2010/1136 Bodens kommun En tillgänglig Skoldatatekswebb S 79 400 2010/1149 Bollnäs kommun Uppbyggnad av språkotek med tillgång till
datorbase-rad nätverkskommunikation Ö 400 000
2010/989 Borås kommun Språkotek Ö 140 000
2010/1054 Botkyrka kommun Språkstörning och flerspråkighet Ö 406 400 2010/971 Boxholms kommun Skoldatatek/annan övergripande verksamhet
angå-ende IT och specialpedagogik S 95 100
2010/952 Bromölla kommun Skoldatatek / annan övergripande verksamhet
angå-ende IT och specialpedagogik. S 158 700
2010/1078 Eslövs kommun Flerspråkiga elever med språkstörning/läs- och
skriv-svårigheter T 219 100
2010/847 Fagersta kommun Skoldatatek/annan övergripande verksamhet
angå-ende IT och specialpedagogik S 304 200
2010/1132 Falköpings kommun IKTeket S 300 000
2010/1145 Föreningen Glimåkra
folkhögskola Glimåkra folkhögskola Ö 41 500
2010/1184 Gislaveds kommun Övergripande verksamhet angående IT och
special-pedagogik S 301 600
2010/1146 Göteborgs stad KOMPIS - Kommunikation genom pekprat i skolan.
Fortsättningsprojekt: utveckling av modell för
perso-nalutveckling och utbildning Ö 63 500
2010/1128 Göteborgs stad Lokalt utvecklingsstöd för elever i behov av särskilt
stöd i GBG S 317 500
2011/703 Hagfors kommun Skoldatatek S 815 000
2010/950 Helsingborgs stad Skoldatatek/annan övergripande verksamhet
angå-ende IT och specialpedagogik S 873 100
2010/1049 Hjo kommun Skoldatatek S 222 200
2010/824 Hylte kommun Hyltes skoldatatek S 480 000
2010/962 Härnösands kommun Att arbeta med bilder är ett sätt att klä sina tankar. Ö 244 500
2010/1222 Karlskrona kommun
Operativt stöd till skolor i situationer med svårigheter att bedöma eller hantera åtgärdsplaneringen för en-skilda elever med problematik knuten till neuropsykia-triska funktionshinder
Ö 431 800
2010/884 Kinda kommun Skoldatatek/annan övergripande verksamhet
angå-ende IT och specialpedagogik S 127 000
2010/991 Klippans kommun IT som förändringskraft i den lärande miljön T 79 400 2010/1122 Kommunförbundet Nyanlända elever i behov av särskilt stöd Ö 381 000
2010/1062 Malmö stad Foto,film och animation - ett pedagogiskt verktyg för
sjukhusskolans elever Ö 63 500
2010/1182 Malmö stad Litet skoldatatek i V. Innerstaden, Malmö S 238 100 2010/1125 Malungs kommun Stödja och främja elevers koncentration och
läsinlär-ning genom kompensatoriska hjälpmedel Ö 51 600
2010/1150 Markaryds kommun Resurscentral S 254 000
2010/1094 Mora kommun "En skola för alla" T 165 100
2010/1022 Mora kommun Auditiv förstärkning i klassrummet T 180 000
2010/1253 Munkedals kommun Språk & Datatek S 317 500
2010/1186 Nordmalings kommun Mattiasprojektet T 222 200
2010/1139 Norsjö kommun Skoldatatek i Norsjö Kommun S 158 700
2010/797 Orust kommun Skoldatatek S 222 200
2010/798 Orust kommun Att hitta rätt - själv T 190 500
2010/1075 Rättviks kommun Alla får vara med! En skola tillgänglig för alla. T 600 000 2010/1178 Skara kommun Alternativa verktyg i skrivsituationen Ö 127 000 2010/1212 Sollefteå kommun Skoldatatek/annan övergripande verksamhet
angå-ende IT och specialpedagogik S 190 500
2010/1012 Stockholms Barn- och
ungdomsstöd AB Tillgänglighet - en rättighet för alla T 111 100
2010/973 Storfors kommun Skoldatatek S 317 500
2010/1207 Storumans kommun Samsyn och samspel T 635 000
2010/1133 Strängnäs kommun Stöd till elever med autism, Aspergers syndrom genom
mentorskap till lärare Ö 250 000
2010/1006 Svalövs kommun Skoldatatek och specialpedagogik S 158 700 2010/719 Svenljunga kommun Skoldatatek i Svenljunga kommun S 113 700 2010/619 Söderköpings
kom-mun Skoldatatek/Kommunövergripande IT-pedagog S 290 000
2010/653 Tibro kommun Språket-Nyckeln till livet. Språkotek i Tibro Ö 190 500 2010/1028 Tjörns kommun Tillgänglighet för att främja lärandemiljön. T 373 000
2010/1021 Vaggeryds kommun Digitalen S 128 500
2010/1137 Vänersborgs kommun Informera enkelt - svårare än det låter! T 63 500 2010/988 Västerviks kommun Skogshagaskolan- en skola tillgänglig för alla T 158 700 2010/722 Ånge kommun Skoldatatek angående IT och specialpedagogik S 158 700
2010/747 Österåkers kommun Främja lärandemiljön T 539 700
2010/1017 Övertorneå kommun Uppbyggnad av Skoldatatek i Övertorneå S 317 500
Diarie-nummer* Huvudman Projektnamn Beviljat
bidrag 2010/1078 Eslövs kommun Flerspråkiga elever med språkstörning/läs- och skrivsvårigheter 219 100 kr 2010/991 Klippans kommun IT som förändringskraft i den lärande miljön 79 400 kr 2010/1059 Leksands kommun Ökad tillgänglighet är avgörande för högre grad av delaktighet! 317 500 kr
2010/1005 Lerums kommun Why not school 200 000 kr
2010/1022 Mora kommun Auditiv förstärkning i klassrummet 180 000 kr
2010/1094 Mora kommun En skola för alla 165 100 kr
2010/1186 Nordmalings kommun Mattiasprojektet 222 200 kr
2010/798 Orust kommun Att hitta rätt - själv 190 500 kr
2010/1075 Rättviks kommun Alla får vara med! En skola tillgänglig för alla. 600 000 kr
2010/1207 Storumans kommun Samsyn och samspel 635 000 kr
2010/1028 Tjörns kommun Tillgänglighet för att främja lärandemiljön. 373 000 kr 2010/1137 Vänersborgs kommun Informera enkelt - svårare än det låter! 63 500 kr 2010/988 Västerviks kommun Skogshagaskolan - en skola tillgänglig för alla 158 700 kr
2010/747 Österåkers kommun Främja lärandemiljön 539 700 kr
* Samtliga ärenden återfinns i diariets bidragsserie (BID)
I följande avsnitt ges en beskrivning av var och en av dessa projekt. I slutet av varje beskrivning återfinns en tabell där vissa aspekter av projekten bedöms på en tregra-dig skala med stegen (1) stämmer helt, (2) stämmer till viss del och (3) stämmer inte alls. Varje projekt bedöms inom sju områden. Nedanför beskrivs dessa områden.
Bedömningsområdet Beskrivning Projektet har genomförts som
planerat
En bedömning av det genomförda projektet mot vad som angavs i ansö-kan. I denna bedömning har det inte tagits hänsyn till om projektet genom-förts inom utsatt tid eller inte, utan endast om projektets planerade inrikt-ning fullföljts under genomförandet.
Projektet har utvärderats Med utvärderingar menas i detta sammanhang en studie av projektets resultat som utgår från ett systematiskt insamlat material (exempelvis från intervjuer eller enkäter). Samtal i grupp om erfarenheter från projektet klassas i detta sammanhang inte som en utvärdering.
Erfarenheter från projektet har dokumenterats
Här avses någon form av dokumentation av projektets genomförande utöver den slutredovisning som bidragsmottagarna är skyldiga att skicka till myndigheten.
Erfarenheter från projektet har spridits till andra verksamheter
En bedömning av i vilken grad erfarenheterna från projektet spridits till andra verksamheter.
Verksamheten har övergått till reguljär verksamhet efter projektti-den
En bedömning av i vilken grad projektet har övergått till ordinarie (reguljär) verksamhet. Alltså i vilken utsträckning projektets resultat har lämnat pro-jektfasen och överförts till ordinarie verksamheten.
Skolorganisationens specialpeda-gogiska kompetens har använts
En bedömning av i vilken grad som skolorganisationens specialpedago-giska kompetens har använts i projektet.
Flera olika aspekter av en tillgäng-lig lärmiljö har beaktats
En bedömning av i vilken grad olika aspekter av en tillgänglig lärmiljö har beaktats i projektet.
Projektnamn Flerspråkiga elever med språkstörning/läs- och skrivsvårigheter Huvudman Eslövs kommun
Beviljat bidrag 219 100 kr Diarienummer BID 2010/1078
Det övergripande syftet med projektet var att ”göra undervisningens innehåll till-gänglig för elever med annat modersmål och som dessutom har någon form av språk-störning”. 1 Projektet pågick och fick statsbidrag mellan åren 2009 – 2011. År 2011 var således tredje året som verksamheten fick bidrag som utvecklingsprojekt från SIS-medlen.
I intervjun med de projektansvariga beskrevs att det under projektets första år huvud-sakligen genomfördes fortbildningsinsatser riktade till lärare i svenska som andra-språk, specialpedagoger, logopeder och skolpsykologer. Fortbildningsinsatserna be-stod av förläsningar om språkstörning samt utbildning i att kartlägga flerspråkig ut-veckling och att upptäcka eventuell språkstörning. Under projektets andra år (2010) omsatts dessa kunskaper i praktiken. En grupp tillsattes som arbetade med att organi-sera de olika typer av kartläggningsmaterial som fanns och en annan grupp tillsattes för att vidareutveckla kartläggningsmaterialet. Dessutom skapades två pilotgrupper med svenska som andraspråkslärare, specialpedagoger och modersmålslärare. Dessa pilotgrupper tog sig an ett antal elever där det fanns frågetecken kring språkutveckl-ingen. Grupperna handlades av de två personer som ledde projektet.
Det tredje projektåret (2011) syftade till att de ”erfarenheter och kunskaper som pro-jektet gett under [de] två första åren skulle spridas och fördjupas för att få en hållbar och bestående utveckling”.2 Inledningsvis inbjöds samtliga deltagare från första pro-jektåret och deltagare från andra året till ett uppföljningsmöte med erfarenhetsutbyte från det genomförda arbetet. Därutöver har skolor haft möjligheten att söka utredning och åtgärder för målgruppen. Ytterligare en pilotgrupp startades, dock inte med lika lyckat resultat som andra årets projektgrupper. Alla modermålslärare utbildades i läs- och skrivutveckling samt kartläggningsmaterialet God läsutveckling. Kartläggnings-materialet ska från och med höstterminen 2011 användas av alla skolor i Eslöv.
Resultaten från projektet har spridits dels genom en föreläsning vid Skånes kun-skapscenter för elever med dyslexi (SKED) samt genom artiklar i ett antal tidskrif-ter.3 En rapport har dessutom författats med erfarenheterna från projektet.4
1 Ansökan, BID 2010/1078
2 Sammanfattning av projektet Flerspråkiga elever i språkliga svårigheter 2009-2011, Agneta Bengts-son och Pia PersBengts-son, Eslövs kommun, 2011, sida 5
3 Se exempelvis Utveckla skolan för elever med funktionsnedsättning, 2011, Specialpedagogiska
Skolorganisationens specialpedagogiska kompetens har använts 1 Flera olika aspekter av en tillgänglig lärmiljö har beaktats 1
* 1 = Stämmer helt, 2 = Stämmer till viss del, 3 = Stämmer inte alls