Projektnamn Informera enkelt - svårare än det låter!
Huvudman Västerviks kommun Beviljat bidrag 158 700 kr
Diarienummer BID 2010/988
Målet med projektet ”är att kunna erbjuda de elever som är i behov av särskilt stöd en kvalitativ utbildning, så att de känner delaktighet i skolan och övriga samhället”. Bak-grunden till projektet, som det beskrivs i intervjun, var att det fanns många elever på Skogshagsskolan med funktionsnedsättningar och som var i behov av särskilt stöd.
Samtidigt kom det många nyanlända invandrarbarn till skolan och vissa av dessa hade aldrig gått i skolan förut. I vanliga fall hade man i detta läge skapat en del smågrupper för de elever som behöver särskilt stöd men det innebär också att dessa tappar kontak-ten med sin ursprungliga klass. Inom ramen för projektet skulle skolans testa ett nytt arbetssätt som inspirerades av myndighetens skrift ”Stödjande rum - Om elever i en inkluderande verksamhet”.
Inom ramen för projektet skapades en särskild verksamhet fysiskt placerad mitt i sko-lan. Verksamheten kallades ”Hjärtat”. Vid hjärtat arbetade en specialpedagog, en fri-tidspedagog och en lärare i svenska som andraspråk. Arbetet med eleverna bedrevs i klassrummen men eleverna erbjöds att komma till Hjärtat om de ville det. Projektet arbetade med salutogent förhållningssätt och fokuserade på friskfaktorer. Det arbetades mycket med kompensatoriska verktyg, många har fått datorer andra hjälpmedel.
Verksamheten har fortsatt men i dagsläget arbetar man väldigt mycket i klassrum-men, inte så mycket i Hjärtat. Lärarna har möjlighet att boka tid för handledning hos Hjärtat och man erbjuder sig även att hitta hjälpmedel till dem när det behövs.
Projektet har inte utvärderats och erfarenheter från genomförandet har inte dokumen-terats på något sätt som möjliggör kunskapsöverföring. I intervjun framhölls dock att projektet har haft många positiv effekter. Bland annat har Hjärtat fått väldigt hög status och efterfrågan från eleverna. Dessutom framhölls att projektet har lyckats att få elever att stanna kvar i klassen istället för att lyftas ut i särskild grupp. Hjärtat uppges även ha fått hög legitimitet hos lärarna.
Erfarenheter från projektet har spridits vid närverksträffar i kommunen.
* 1 = Stämmer helt, 2 = Stämmer till viss del, 3 = Stämmer inte alls
Skogshagaskolan - en skola tillgänglig för alla
Projektnamn Främja lärandemiljön Huvudman Österåkers kommun Beviljat bidrag 539 700 kr
Diarienummer BID 2010/747
Målet med projektet, så som det angavs i ansökan, var att ”förändra organisation och arbetssätt inom särskola och i arbetet med övriga elever med funktionshinder på ett sådant sätt att deras lärmiljö blir så optimal som möjligt”. Projektet skulle genomfö-ras i tre steg, nämligen (1) analys av nuläget, (2) planering av implementering ny organisation/arbetsform och slutligen (3) implementeringen. Målgruppen för pro-jektet var elever i grundsärskolan, träningsskolan eller i särskilda undervisningsgrup-per.
Projektets genomförande försenades på grund av att den som aktivt drivit frågan slu-tade. Målgruppen avgränsades också till att endast omfatta elever med Aspbergers syndrom i särskild undervisningsgrupp vid en skola i kommunen. En kartläggning av den nuvarande situationen genomfördes av en projektanställd specialpedagog genom observationer, samtal med personal, medverkan vid olika möten och diskussioner med skolledningen. Kartläggningen utmynnade i ett antal förslag till hur verksamhet-en skulle kunna förbättras.
Av intervjun med den person i kommunen som i nuläget har bäst inblick i projektet framgår det att vissa förbättringar av verksamheten har skett som en följd av rappor-ten och projektet. Exempelvis nämns att samarbetet mellan ”Aspbergergruppen” och övriga skolan har utvecklats bland annat genom att man nu arbetar i teman över hela skolan. Dessutom har en del investeringar i teknisk utrustning genomförts och all personal får nu tillgång till handledning. Projektet uppges dessutom fått vissa direkta effekter får elevgruppen. Exempelvis nämns att studie- och yrkesvägledaren och elevhälsan nu arbetar mer aktivt med gruppen.
Erfarenheterna från projektet har inte spridits och effekterna av projektet har inte utvärderats.
Bedömningsområde Grad av
uppfyllelse*
Projektet har genomförts som planerat 2
Projektet har utvärderats 3
Erfarenheter från projektet har dokumenterats 1
Erfarenheter från projektet har spridits till andra verksamheter 3 Verksamheten har övergått till reguljär verksamhet efter projekttiden 2
sonalkostnaden samt kostnaden för dokumentation.
Projektets totala kostnader
Personalkostnader och kostnader för dokumentation Övriga
kostnader
Figur 1. Schematisk presentation av kostnadsfördelning i utvecklingsprojekt
Av projekten slutredovisningar framgår att kostnaderna för personal och dokumentat-ion i genomsnitt uppgår till ca 80 procent av projektets totala kostnader.
Projektets totala kostnader
Personalkostnader och kostnader för dokumentation Övriga
kostnader
Statsbidragsberättigad kostnadsdel
Figur 2. Schematisk presentation av kostnadsfördelning och kostnadstäckning i utvecklingsprojekt
Det är följaktligen hälften av dessa personal- och dokumentationskostnader som myndigheten, utifrån den då gällande principen, kan bevilja bidrag till.
I praktiken kom dock bidraget att i många fall täcka en betydligt större del av pro-jektens kostnader.
Personalkostnader och kostnader för dokumentation Övriga
kostnader
Figur 3. Schematisk presentation av kostnadsfördelning och kostnadstäckning i utvecklingsprojekt
I genomsnitt täckte bidraget alla kostnader (100 procent) för personal och doku-mentation. Denna höga kostnadstäckning innebar även att bidraget i många fall täckte merparten av projektets kostnader. Det bör dock påpekas att det som presente-ras här är den genomsnittliga kostnadstäckningen. Det finns stora variationer i vilken kostnadstäckning de olika projekten har. I vissa fall översteg det beviljade bidraget alla de kostnader för personal och dokumentation som projektet hade. Statsbidraget finansierade i dessa fall även delar eller alla övriga kostnader som projektet hade.
Vad är då orsaken till att kostnadstäckningen blev så hög? En bidragande orsak är att myndigheten sent under 2011 valde att bevilja ytterligare bidrag till projekten, alltså genom ett tilläggsbeslut ge en utökad tilldelning till de projekt som tidigare beviljats bidrag. Då dessa beslut skedde sent under året kunde de förmodligen inte mötas av en utökning av projektet och projektkostnaderna. Kostnaderna förblev således des-amma men bidraget ökade, vilket gav en högre kostnadstäckning.
Det bör i detta sammanhang noteras att det i vissa fall sker återbetalningar av bidrag som inte utnyttjats. När denna rapport skrevs förekom fortfarande återbetalningar av 2011 års bidrag.
Ärende Skolhuvudman Sjukhusskola Typ Beviljat Bidrag (kr)
2010/1029 Borlänge kommun Borlänge sjukhus B 410 000
2010/1130 Borås kommun Sjukhusskolan SÄS B 1 127 500
2010/1130 Borås kommun Sjukhusskolan SÄS S 410 000
2010/1037 Danderyds kommun Kevingeskolan B 410 000
2010/930 Eskilstuna kommun Mälarsjukhuset B 820 000
2010/930 Eskilstuna kommun Mälarsjukhuset S 410 000
2010/1036 Falu kommun Falu lasarett B 410 000
2010/1036 Falu kommun Falu lasarett S 410 000
2010/1108 Gotlands kommun BUP Gotland B 410 000
2010/1108 Gotlands kommun Visby Lasarett S 205 000
2010/924 Gävle kommun BUP skolan B 820 000
2010/924 Gävle kommun Gävle Sjukhus S 410 000
2010/1148 Göteborgs stad Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus H 1 230 000 2010/1148 Göteborgs stad Sahlgrenska Universitetssjukhuset B 410 000 2010/1148 Göteborgs stad Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus S 3 054 500
2010/1050 Göteborgs stad Ågrenska S 717 500
2010/743 Halmstad kommun BUP-skolan Halmstad B 820 000
2010/743 Halmstad kommun Sjukhusskolan Länssjukhuset S 635 500
2010/1274 Helsingborgs stad Helsingborgs lasarett B 717 500
2010/1274 Helsingborgs stad Helsingborgs lasarett S 205 000
2010/1010 Huddinge kommun Astrid Lindgrens barnsjukhus S 820 000 2010/735 Hudiksvalls kommun Hudiksvalls sjukhusskola samt Urö skola B 102 500 2010/735 Hudiksvalls kommun Hudiksvalls sjukhusskola S 205 000 2010/854 Jönköpings kommun Solåsskolan, Länssjukhuset Ryhov B 1 640 000 2010/854 Jönköpings kommun Sjukhusskolan, Länssjukhuset Ryhov S 307 500
2010/996 Kalmar kommun Falkenbergsskolan S 820 000
2010/996 Kalmar kommun Falkenbergsskolan B 1 230 000
2010/1221 Karlskrona kommun Kastanjeskolan B 615 000
2010/1221 Karlskrona kommun Barnkliniken S 410 000
2010/1134 Karlstad kommun BUP Lagergrensgatan B 820 000
2010/1134 Karlstad kommun Centralsjukhuset S 410 000
2010/1082 Kristianstads kommun BUP-skolan B 758 500
2010/1082 Kristianstads kommun Centralsjukhuset S 553 500
2010/960 Landskrona kommun BUP-skolan, Landskrona B 820 000
2010/1480 Lidköpings kommun Sjukhusskolan i Lidköping S 102 500
2010/1155 Lunds kommun Lasarettskolan S 820 000 2010/953 Malmö stad Universitetssjukhuset MAS,Velandergården H 1 324 300 2010/953 Malmö stad Universitetssjukhuset MAS ingång 124 B 1 845 000 2010/953 Malmö stad Universitetssjukhuset MAS ingång 116 S 717 500
2010/932 Norrköpings kommun Vrinnevisjukhuset S 100 000
2010/1284 Nyköpings kommun - B 410 000
2010/742 Skellefteå kommun Skellefteå Lasaretts barnklinik B 410 000
2010/999 Skövde kommun Kärnsjukhuset B 410 000
2010/999 Skövde kommun Kärnsjukhuset S 451 000
2010/845 Solna stad Astrid Lindgrens barnsjukhus - Karolinska
sjukhuset S 1 230 000
2010/1232 Stockholms stad BUP-Panoramaskolan, BUP -
mellanvår-den och SCÄ B 4 510 000
2010/1232 Stockholms stad Sachsska Barn- och Ungdomskliniken S 410 000
2010/823 Sundsvalls kommun Sundsvalls sjukhus B 820 000
2010/823 Sundsvalls kommun Sundsvalls sjukhus S 203 500
2010/823 Sundsvalls kommun Sundsvalls sjukhus IFT - enheten H 393 000
2010/1120 Trollhättans stad NÄL S 307 500
2010/1110 Umeå kommun Barnkliniken NUS S 820 000
2010/1110 Umeå kommun BUP B 820 000
2010/1111 Umeå kommun Kolbäckens Habilitering S 102 500
2010/1096 Uppsala kommun Akademiska Barnsjukhuset S 1 845 000
2010/1098 Uppsala kommun Akademiska sjukhuset B 1 168 500
2010/1097 Uppsala kommun Folke Bernadotte regionhabilitering -
Akademiska Sjukhuset S 1 230 000
2010/957 Varbergs kommun Ginstens behandlingshem H 820 000
2010/1073 Vänersborgs kommun BUP-skolan Vänerviken B 1 200 000 2010/951 Västerviks kommun Västerviks sjukhusskola B 205 000 2010/951 Västerviks kommun Västerviks sjukhusskola S 205 000 2010/1033 Västerås stad Fibulaskolan/Mälarskolan H 2 050 000
2010/1033 Västerås stad Cenrallasarettet B 820 000
2010/1033 Västerås stad Cenrallasarettet S 410 000
2010/1173 Växjö kommun Bergundaskolan H 410 000
2010/1174 Växjö kommun Centralllassarettet S 820 000
2010/1074 Ängelholms kommun Ängelholms sjukhus B 1 230 000
2010/1140 Örebro kommun Klinikskolan BUP B 820 000
2010/1140 Örebro kommun Sjukhusskolan USÖ S 410 000
2010/849 Östersunds kommun Skolverksamheten, BUP B 1 230 000
I Specialpedagogiska skolmyndighetens regleringsbrev för år 2012 gavs ett särskilt återrapporteringskrav avseende det så kallade mellanåret. I återrapporteringskravet angavs att myndigheten ska redovisa ”hur medlen använts och en bedömning av hur verkningsfullt bidraget varit för att stödja den aktuella elevgruppen”.1 Följande pro-memoria syftar till att redovisa det som efterfrågades i denna skrivning. Underlaget består av myndigheternas insamlade uppgifter från verksamheterna, nyinsamlad sta-tistik och intervjuer med en representant för respektive verksamhet.
Hos de skolor som anordnar det så kallade mellanåret går utbildningen under benäm-ningen preparandkurs, vilket är den benämning som även kommer användas här.
Bakgrund
Den första utbildningen i form av ett år mellan grund- och gymnasieskola för syn-skadade elever var preparandkursen som startade vid Hagabergs folkhögskola år 1992. Utbildningen finansierades dels med interkommunal ersättning från elevernas hemkommuner, dels med medel från anslaget Särskilda insatser på skolområdet (SIS-medlen). Utbildningen bedrevs vid denna skola fram till år 2003 då Dalarö folkhögs-kola istället tog över ansvaret för utbildningen. År 2006 flyttade Dalarö folkhögsfolkhögs-kola sin verksamhet till Ågesta och bytte samtidigt namn till Ågesta folkhögskola. Skolan har fortsatt att anordna preparandkursen fram till idag. År 2011 tillkom ytterligare en anordnare av preparandkursen då Glimåkra folkhögskola ansökte och beviljades bi-drag från SIS-medlen för detta.
Statsbidraget till utbildningen regleras i myndighetens regleringsbrev där det står att myndigheten får ”belasta anslagsposten med högst 2 300 000 kronor för stöd till sär-skilt anordnad utbildning för ungdomar med svår synskada vilka efter grundskolan behöver ett s.k. mellanår före starten av gymnasial utbildning”2.
Bidragets användning
Preparandkurserna finansieras, precis som vid starten, genom en kombination av interkommunal ersättning från elevens hemkommun och SIS-medel. Utbildningen är till formen ett gymnasialt introduktionsprogram.
De fyra senaste läsåren har sammanlagt 31 elever gått preparandkursen hos någon av utbildningsanordnarna.
2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 Totalt
Glimåkra folkhögskola - - 3 5 8
Ågesta folkhögskola 5 5 8 5 23
Totalt 5 5 11 10 31
Under samma tidsperiod har den maximala bidragssumman utbetalats nästan varje år.
2009 2010 2011 2012
Glimåkra folkhögskola - - 575 000 kr 1 045 500 kr Ågesta folkhögskola 2 100 000 kr 2 300 000 kr 1 725 000 kr 1 254 500 kr Totalt 2 100 000 kr 2 300 000 kr 2 300 000 kr 2 300 000 kr
Det bör här noteras att elevstatistiken är per läsår och bidragfördelningen sker per kalenderår. År 2009 var det enda året under denna period då inte det maximala bi-dragsbeloppet utbetalades. Övriga år har hela bidraget utbetalats.
Utifrån de uppgifter som myndigheten begär in i ansökan om bidrag och i slutredo-visning av beviljat bidrag går det inte att fastställa hur stor del av (eller exakt vilka) kostnader som statsbidraget täcker. Principen är dock att den interkommunala ersätt-ningen ska täcka kostnader för undervisersätt-ningen medan statsbidraget ska täcka kostna-der kost, logi och assistans. Fördelningen av bidrag sker i dagsläget utifrån antal ele-ver i utbildningen. Hela bidraget utbetalas till utbildningsanordnarna i proportion antalet elever som de har. Om en skola har 40 procent av eleverna får skolan således 40 procent av 2,3 miljoner. Det görs ingen kontroll av att skolans faktiska kostnader i förhållande till statsbidrag och interkommunal ersättning.
I utvärderingen Dalarö – utvärdering av mellanår för synskadade som genomfördes av den då ansvariga myndigheten för SIS-medlen, Specialpedagogiska Institutet, konstaterades att det var en tydlig dominans av elever från Östra och Mellersta reg-ionerna i myndighetens geografiska indelning av Sverige.3
2009-2012 2003-2006 Antal Andel Antal Andel
Norra regionen 4 13 % 0 0 %
Mellersta regionen 10 32 % 6 29 %
Östra regionen 4 13 % 13 62 %
Västra regionen 6 19 % 1 5 %
Södra regionen 7 23 % 1 5 %
Totalt 31 100 % 21 100 %
Som det framgår av tabellen ovanför har den geografiska spridningen sett till elever-nas hemvist ökat påtagligt vid en jämförelse mellan perioden 2003-2006 (som ingick i ovanstående utvärdering) och 2009-2012.4 Från att 90 procent av eleverna kom från Östra och Mellersta regionen är motsvarande andel för den senare perioden 45 pro-cent. En bidragande orsak till detta har varit att Glimåkra folkhögskola (belägen i södra Sverige) började anordna utbildningen.
Mellersta regionen i dagsläget inte lika tydligt dominerar avseende elevernas hemvist förefaller denna satsning varit lyckosam.
I den tidigare nämnda utvärderingen från år 2006 konstaterades även att ”eleverna vid preparandkurserna de senaste åren inte alltid har gått kursen mellan grundskolan och gymnasiet” samt att ”[v]issa har varit äldre, någon har gått den efter avslutad gymnasieutbildning”.5 Även när vi studerar perioden 2009-2012 framkommer att några enstaka elever inte gått kursen mellan grundskola och gymnasieskola utan efter att ha genomfört sina gymnasiestudier. En majoritet av eleverna går preparandkursen efter grundskolan men med ofullständiga betyg därifrån. Av eleverna är 45 procent 18 år eller äldre när de påbörjar studierna på preparandkursen. Av de 31 elever som gått preparandutbildningen under perioden 2009-2012 är det endast tre som gjort det direkt efter avslutad grundskola (med fullständiga betyg).
I genomgången av elevuppgifterna för de senaste åren framkom även att ett antal elever läser preparandkursen under två år. I intervjuerna framkom att detta endast tillåts i undantagsfall då eleven bedöms ha ett behov av det och då elevens hem-kommun är bered att betala (sin del) för ett andra år.
I utvärderingar som gjorts av preparandkursen visar samstämmigt att ungdomarna som gått utbildningen upplever att de växt som människor och blivit mer självstän-diga.6 Även i intervjuerna med utbildningsanordnarnas representanter framhålls dessa aspekter av utbildningen som viktiga. Man framhåller exempelvis att eleverna i de uppföljningar som görs framhåller att träningen i användandet av sina hjälpmedel, dataundervisningen och Mobility har varit det bästa och viktigaste med utbildningen.
I intervjuerna framhålls dessutom den sociala aspekten av utbildningen som en plats att lära känna andra ungdomar med samma funktionsnedsättning.
I utvärderingen från år 2006 framhålls fritidsaktiviter som ett förbättringsområde i utbildningen. Ågesta folkhögskola menar att de arbetar mycket aktivt med att få till en rik fritid för eleverna där de försöker få dem aktiva. Det kan handla om att låta dem testa på olika sporter och vara ute i naturen. Skolorna arbetar för att motverka en allt för stillasittande fritid. Glimåkra folkhögskola framhåller istället sitt arbete med att försöka integrera preparandkursens elever med övriga elever på skolan. I skolans utvärdering av utbildningens första år framkom att just dessa aspekter kunde förbätt-ras. Under preparandkursens andra läsår genomfördes en rad förändringar i syfte att förbättra detta. Bland annat fick eleverna bo tillsammans med elever från andra ut-bildningar och eleverna på preparandkursen deltog under ett antal temaveckor i grupper tillsammans med andra elever.
Ett annat förbättringsområde som lyftes fram i utvärderingen från år 2006 var kon-takten mellan hem och skola. I intervjun med representanten från Ågesta
5 Dalarö – utvärdering av mellanår för synskadade, Specialpedagogiska Institutet (2006), sida 2
lans vanliga elever alla är vuxna och att det inte finns någon egentlig vana med för-äldrakontakter vilket gör att detta är något de behöver bli bättre på.
I intervjuerna framhålls det att ett år ofta inte räcker till för att ta igen det som mis-sats. Oftast finns det fortfarande delar kvar att ta igen efter preparandkursen. Glimå-kra folkhögskola hade under läsåret 2012/13 ett antal elever som kommit sent i livet till Sverige och inte har gått i skolan tidigare. För dessa gäller det för skolan att börja från grunden.
Sammanfattande bedömning
Mot bakgrund av vad som framkommit i denna uppföljning och tidigare utvärdering-ar förefaller det som att utbildningen hutvärdering-ar en positiv effekt på ungdomutvärdering-arnas upplevda självständighet. Den ger även eleverna möjlighet ta igen en del av de kunskapsluckor som flertalet har och på så sätt förbereda dem för fortsatta studier.
Denna uppföljning har visat att det i några fall finns elever som går preparandkursen efter sina gymnasiestudier. Det har också visat sig elever i vissa fall går två år på preparandkursen. Om den egentliga målgruppen för utbildningen ska definieras till elever som precis avslutat grundskolan med fullständiga betyg och ej påbörjat gym-nasiestudier så är det endast ett fåtal av eleverna som ingår i målgruppen (3 av 31 elever). Bidraget användning regleras inte i detalj i myndighetens regleringsbrev.
Myndigheten har inte heller gjort någon egen tolkning eller avgränsning (utifrån skrivningen i regleringsbrevet) av vad bidraget ska gå till. Detta innebär att det är förhållandevis oklart vad bidraget får användas till och vilka som får räknas till mål-gruppen.
Avseende bidragets användning är det oklart i vilken utsträckning bidraget täcker verksamhetens kostnader och vilka kostnader som täcks. Det ansökningsförfarandet som myndigheten har är detsamma som för regionala undervisningsinsatser trots att både bidraget och utbildningen skiljer sig från dessa. De uppgifter som myndigheten samlar in i ansökan och redovisning ger inte myndigheten tillräckligt underlag för beslut. I ansökan får skolorna exempelvis endast ange kostnader för lärare och elev-vård, trots att det inte är som bidraget ska gå till. Kostnaderna för logi, kost, fritidsak-tiviter och assistenter efterfrågas inte.
Mot bakgrund av detta kan det finnas anledning för myndigheten att dels ha ett sär-skilt ansökningsförfarande för preparandkurserna där det underlag som behövs krävs in, dels förtydliga vad bidraget får användas till.