Mot bakgrund av vad som framkommit i denna uppföljning kan vissa utveckl-ingsområden identifieras.
1. För att underlätta framtida uppföljningar av bidragens effekter bör det finns ett dokumenterat resonemang kring vad respektive bidrag förväntas leda till för effekter och vilka andra faktorer som förmodas påverka utfallet. En så-dan beskrivning av en tänkt effektkedja kan lämpligen göras i form av en så kallad programteori eller verksamhetslogik. Ansatsen till sådana beskriv-ningar finns men bör vidareutvecklas ytterligare.
2. Utifrån uppföljningens resultat förefaller det som att det finns oklarheter bland bidragsmottagarna vad bidraget till regionala undervisningsinsatser egentligen är tänkt att finansiera. Det kan mot bakgrund av detta finnas an-ledning att se över den information som presenteras om bidraget. Detta ar-bete bör även kunna ske i nära anslutning till arar-betet med en programte-ori/verksamhetslogik för bidraget.
3. I uppföljningen har det framkommit att bidraget till regionala undervis-ningsinsatser har fördelats utan att det tas hänsyn till verksamheternas fak-tiska (mer)kostnader. Detta har inneburit att verksamheternas kostnader har täcks i väldigt varierande grad. Det kan även få konsekvensen att vissa verk-samheter får mer än sina merkostnader täckta av statsbidrag, vilket skulle strida mot förordningens skrivning. Mot bakgrund av detta bör myndigheten ta hänsyn till verksamheterna faktiska kostnader vid fördelningen av bidrag.
Vid fördelningen av 2013 års bidrag infördes en fördelningsmodell som i högre grad tog hänsyn till detta. Detta utvecklingsarbete bör fortsätta.
4. Uppföljningen har visat att en förhållandevis stor andel projekt inte blir ge-nomförda inom utsatt tid. En bidragande orsak till detta är att projekten ofta är starkt personberoende. Mot bakgrund av detta kan det finnas anledning för myndigheten att överväga möjligheten till flexiblare tidsramar för pro-jekten, som samtidigt inte ger avkall på myndighetens behov av återrappor-tering och möjlighet till uppföljning. Myndigheten bör även se över vad som kan göras för att minimera risken för att projekt är helt beroende av en per-son, exempelvis genom information och krav på flera än en kontaktperson.
37 Se ”Verksamhetslogik”, Ekonomistyrningsverket, ESV 2001:16, s. 12
5. Det har framkommit att utvecklingsprojekten i förhållandevis liten utsträck-ning dokumenteras eller utvärderas. Myndigheten bör mot bakgrund av detta överväga om detta ska ställas som krav, exempelvis på projekt som beviljats statsbidrag som överstiger en viss summa.
Ärende Skolhuvudman Skola
Grundskola Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola
2010/926 Borlänge kommun Hagagymnasiet X 243 800 29
2010/1131 Borås kommun Bodaskolan X X 843 800 31
2010/1025 Botkyrka kommun Grindtorpsskolan X 53 100 11
2010/1053 Göteborgs stad Gathenhielmsskolan X 318 800 13
2010/1243
2010/1242 Göteborgs stad Kannebäcksskolan X 2 584 400 107
2010/1052 Göteborgs stad Ekåsa Internatskola X 587 500 21
2010/1051 Göteborgs stad Mossbergska Friluftsskolan X 775 000 25
2010/1117 Göteborgs stad Katrinelundsgymnasiet X 1 043 800 26
2010/1118 Göteborgs stad Burgårdens utbildningscentrum X 2 012 500 52
2010/1428 Göteborgs stad Bräcke Östergårdsskolan X X 1 618 800 32
2010/965 Göteborgs stad Ågrenska 1 120 000
2010/1275 Helsingborgs stad Drottninghögsskolan X X 71 900 6
2010/1276 Helsingborgs stad Skolstaden X 250 000 14
2010/1011 Huddinge kommun Kungsklippeskolan X 68 750 2
2010/853 Håbo kommun Västerängsskolan X 543 800 24
2010/1103 Hässleholms kommun Silviaskolan X X 2 291 600 57
2010/1113 Hässleholms kommun – 55 000 2
2010/1112 Hässleholms kommun Kyrkskolan X 156 300 2
2010/1183 Intresseföreningen Nya
Broskolan Nya Broskolan X 500 000 10
2010/1095 Jämtlands
Gymnasieför-bund Jämtlands Gymnasium X 317 000 27
2010/961 Kalmar kommun Lindöskolan X 102 500 12
2010/1220 Karlskrona kommun Hörselgruppsverksamhet X X 67 000 77
2010/771 Landskrona kommun Karlslundskolan X X X 137 500 13
2010/1040 Linköpings kommun Anders Ljungstedts gymnasium X 400 000 13
2010/1157 Linköpings kommun Blästadskolan X 100 000 7
2010/1041 Linköpings kommun Berzeliusskolan X 900 000 55
2010/1104 Luleå kommun Alviks skola X X 68 800 7
2010/1219 Norrköpings kommun Kungsgårdsgymnasiet X 500 000 19
2010/1065 Partille kommun Hultet/Nedergård Öjersjö Storegård X X 368 800 13
2010/1429 Piteå kommun Solanderskolan X 437 500 17
2010/1000 Skövde kommun Lundenskolan X 643 800 26
2010/998 Skövde kommun Rydskolan X 156 300 5
2010/1058 Sollentuna kommun Rösjöskolan X 600 000 53
2010/833 Sollentuna kommun Djupdalsskolan X X 600 000 20
2010/1038 Solna stad Råsunda skola X 737 500 13
2010/1234 Sorsele kommun Vindelälvsskolan 94 000 0
2010/1231 Stockholms stad Stockholms Rh-gymnasium X 760 000 18
2010/1225 Stockholms stad S:t Örjans skolor X 668 800 13
2010/1223
2010/1229 Stockholms stad Österholm RH, Nytorpsskolan X X 1 225 100 23
2010/1224 Stockholms stad Alviksskolan X X 4 912 500 139
2010/1261 Stockholms stad Skanskvarnsskolan X X 2 200 000 43
2010/721 Tomelilla kommun Kastanjeskolan, Barometern X 212 500 10
2010/1119 Trollhättans stad Lextorpsskolan X 143 800 13
2010/1109 Umeå kommun Västangårds skola X 246 900 14
2010/1099 Uppsala kommun Pilskolan X X 987 500 42
2010/1102 Uppsala kommun Fyrisskolan X 793 800 22
2010/1101 Uppsala kommun Lundellska skolan X 1 285 000 48
2010/955 Varbergs kommun Mariedalsskolan 175 000
2010/1066 Vänersborgs kommun Sparregårdsskolan X 188 500 6
2010/995 Västerås stad RH Hällbyskolan, RH Bäckby-skolan
& Önstaskolans special-verksamhet X X 628 100 35
2010/974 Västerås stad LärResursenheten X 45 000 24
2010/1168
2010/1167 Växjö kommun Lillestadskolan X 162 400 28
2010/1164 Växjö kommun Ljungfälle särskola X 62 500 5
2010/1171 Växjö kommun Lillestadskolan X 109 400 11
2010/1166 Växjö kommun Ljungfälle särskola X 53 100 5
2010/1169 Växjö kommun Avdelningen barn i behov av särskilt
stöd X X 70 600 20
2010/1141 Örebro kommun Adolfsbergsskolan X X 675 000 20
2010/737 Östersunds kommun Vallaskolan X X 96 900 9
Diarie-nummer* Huvudman Verksamhetens namn Beviljat
bidrag
2010/1040 Linköpings kommun Anders Ljungstedts gymnasium 400 000 kr
2010/1002 Norrköpings kommun Enebyskolan 150 000 kr
2010/995 Västerås stad RH Hällbyskolan, RH Bäckbyskolan och Önstaskolans
specialverksamhet 628 100 kr
2010/1141 Örebro kommun Adolfsbergsskolan 675 000 kr
2010/1275 Helsingborg stad Drottninghögsskolan 71 900 kr
2010/1112 Hässleholms kommun Kyrkskolan 156 300 kr
2010/744 Malmö stad Munkhätteskolan 2 000 000 kr
2010/1428 Göteborgs stad Bräcke Östergårdsskolan 1 618 800 kr
2010/833 Sollentuna kommun Djupdalsskolan 600 000 kr
2010/1038 Solna stad Råsunda skola 737 500 kr
2010/1231 Stockholm stad Stockholms Rh-gymnasium 760 000 kr
2010/1223
2010/1229 Stockholm stad Österholm RH och Nytorpsskolan 1 225 100 kr
* Samtliga ärenden återfinns i diariets bidragsserie (BID)
I följande avsnitt presenteras var och en av dessa verksamheter. Uppgifter om antal elever och skolformer avser verksamheternas elevunderlag år 2011.
Anders Ljungstedts gymnasium
Verksamhetens namn Anders Ljungstedts gymnasium
Huvudman Linköpings kommun
Beviljat bidrag 400 000 kr
Antal elever 13 (varav 6 från annan kommun) Skolformer Gymnasieskola
Diarienummer BID 2010/1040
På Anders Ljungstedts gymnasium finns den så kallade Rh-gruppen för elever med någon typ av rörelsehinder. Verksamheten tillhör organisatoriskt Anders Ljungstedts gymnasium och är en del av introduktionsprogrammets individuella alternativ. Rh-gruppen startade 2001 och förlades på Anders Ljungstedts Gymnasium dels med anledning av lokalernas tillgänglighet, dels mot bakgrund av att denna skola hade ett så pass stort utbud av program.
missats i grundskolan. Detta görs i Rh-gruppen men man arbetar aktivt för att även dessa ska läsa vissa ämnen tillsammans med övriga elever, exempelvis i musik. Man arbetar aktivt för att eleverna inte isoleras i Rh-gruppens lokaler utan att de söker sig utåt, till övriga elever, i skolan. Elever som kommer till skolan med ofullständiga grundskolebetyg har möjlighet att avsluta gymnasiet på fyra istället för tre år.
I verksamheten finns två lärare med behörighet i kärnämnena och 8,5 assistenttjäns-ter.
Vid antagningen görs, i dagsläget, ingen skillnad på elever från Linköping eller andra kommuner. Tidigare var policyn att elever från Linköping hade förtur men så är det inte idag. När en elev (med familj) bestämt sig för att gå på Anders Ljungstedts gymnasium görs en planering för avlämnandet. Eleven (och föräldrarna) får komma på besök till verksamheten så många gånger som det finns behov av.
Enebyskolan
Verksamhetens namn Enebyskolan
Huvudman Norrköpings kommun
Beviljat bidrag 150 000 kr
Antal elever 7 (varav 2 från annan kommun) Skolformer Grundskola, Grundsärskola Diarienummer BID 2010/1002
Enebyskolan i Norrköping är en högstadieskola med drygt 100 elever varav sju ele-ver hade någon form av rörelsehinder (Rh). Precis i anslutning till Enebyskolan, som alltså även inrymmer Rh-verksamheten, finns Enebyparksskolan som är en skola med förskoleklass till år 6. Merparten av Rh-verksamhetens elever är högstadieelever men några går i år 5-6 på Enebyparkskolan. Organisatoriskt tillhör Rh-verksamheten Enebyskolan.
Skolan byggdes 1999 och redan då byggdes den för att vara tillgänglig. Sedan dess har den renoverats och då genomfördes ytterligare anpassningar, exempelvis av mat- och gymnastiksal.
Alla elever har en klasstillhörighet utanför Rh-verksamheten och skolan strävar efter att eleverna ska vara så mycket som möjligt ute i sin klass. Det finns ingen perma-nent grupp. I allmänhet läser dock eleverna matematik och engelska i Rh-verksamhetens lokaler. Vissa har även läst SO-ämnen där.
En central antagningsenhet tar hand om antagningen av elever. Föräldrarna får
an-hemkommunen.
I intervjun uppges det att Rh-verksamheten en hög status på skolan. Även andra ele-ver söker sig till ele-verksamhetens lokaler för att det är lugnt och för att det är mycket vuxna i lokalerna.