säkerligen ledare även i de andra barngrupperna men som inte framkommer i detta begränsade empiriurval.
Slutomdöme, datum ej angivet. Inger, omkring 7 år, från btg 2
Inger är sprudlande glad med vinnande sätt. Kvick och självsäker utan några som helst hämningar. Uppträder utan några som helst hämningar. Uppträder gärna ensam inför publik, spelar teater, sjunger och deklamerar, ofta något som diktats i hemmet till ett högtidligt tillfälle. Hon är en god och stark ledartyp och har en fantasifull stark vilja. Pratsam och öppen mot alla, lika mycket mot en alldeles främmande människa som mot de gamla vanliga.39
Datum 8.11.1946 Bo, 6 år och 1 mån, från btg 7
Bo har nog lugnat sig en del i sommar, men han kan fortfarande bli väldigt tjurig, om något går honom emot. För det mesta har han god kontakt med kamraterna, och de låter honom gärna vara ledare, enbart Lennart och han ryker ihop ibland. Får de då inte göra upp i btg. blir det säkert slagsmål på hemvägen, och det är ju mindre lyckat. Det händer dock mer sällan i år och nu är de ju så stora att man kan prata med dem. Annars är Bo tillgiven och pratsam och trivs bra. Han ritar och modellerar som förut.40
När jag nu redovisat för de ord och föreställningar som är mest förekommande i protokollen, kommer jag nu att gå över till den övergripande barnsynen som dessa föreställningar visar på och vilka rådande diskurser som kan utläsas.
6.3 Övergripande barnsyn på
barnträdgårdarna
Flertalet av protokollen visar på en utvecklingsdiskurs med barnet som normalt, avancerat eller
försenat.41 8 av flickornas protokoll visar tydliga anvisningar på att ledarinnorna tänker i
38 Protokoll nr 903, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA 39 Protokoll nr 800, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA 40 Protokoll nr 904, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA
41Diskursbegreppet har jag lånat från Sue Nichols (2002) som i sin studie beskriver en diskurs som: ”the developmental discourse: child as normal, advanced or delayed”.
41 utvecklingsstadier och 11 av pojkarnas. Med utvecklingsstadier menar jag att ledarinnorna hänvisar till att barnens kunskap eller beteende är relaterat till en viss ålder. Som till exempel att barnen är duktiga
för sin ålder som nämns på både flickor och pojkars protokoll. Med utvecklingsdiskurs syftar jag även
till att flera av pojkarna beskrivs som normalt begåvade vilket antyder att man även kan vara ”ej normalt begåvad”, men att de här pojkarna följer sin utveckling. Flera av flickorna har anteckningar i stil med;
Utvecklas bra! Men på vilket sätt det är de utvecklas och vad det innebär att utvecklas bra – eller för
den delen dåligt framkommer inte. Det är ledarinnor från 6 av de 7 barnträdgårdarna som utrycker sig i dessa utvecklings-termer, och 3 av dem (2, 4 och 7) uttrycker sig i dessa termer om samtliga barn. Nedan följer några exempel som visar på en utvecklingsdiskurs. Men exemplen visar även på att några av ledarinnorna tar hänsyn till omständigheterna, Kjells sena utveckling konstateras till exempel inte bara - utan sätts in i sammanhanget av hans dåliga hälsa.
Datum 10.12.1945 Kjell, 5 år och 2 mån, från btg 5
Kjell har verkat ganska slö och håglös en tid, men han har nu fått stärkande medicin. Är något sent utvecklad. Har svårt att arbeta med sina händer. Talar fortfarande mycket dåligt. Ledarinnan tycker dock att hans tal förbättrats åtskilligt sedan han började btg.42
Datum 10.4.1947 Susanne, 7 år och 3 mån, från btg 7
Susanne utvecklas ganska normalt. Har nu kommit över klotterstadiet och arbetar intensivt och koncentrerat. Är mycket intresserad av allt, är snäll och vänlig och omtyckt av kamraterna.43
17.12.1946 Eva, 6 år, från btg 3
C-G hade ett par nya fina fingervantar på sig en dag och då han kom hem hittades de inte. Vi hörde efter bland barnen om de sett dem men nej ingen. Eva hade då ett par precis likadana som hon sade sig ha fått av sin mamma men fam. L. bad att få se på dem och då började hon gråta och tala om att hon stoppat dem i fickan för de var så fina. Evas mamma kom sen och var förtvivlad och sa att det har hon aldrig märkt förut annat än litet kritor möjligen har funnits i fickorna. Eva hade haft vantarna i sängen då hon skulle sova och påstod att hon hittat dem ute och var så ängslig att någon skulle ta dem ifrån henne. Förklarade för mamman att vi inte skulle göra stor affär av det hela och att detta lilla fel hos henne nog kan att gå bort ändå.44
Det sista exemplet, med Eva och de stulna vantarna är extra intressant. Ledarinnan visar tydligt att hon tänker att Evas beteende kommer försvinna över tid utan ledarinnans eller föräldrarnas påverkan, då ”detta lilla fel hos henne nog kan att gå bort ändå”. Ledarinnan verkar syfta till att Eva kommer mogna och bete sig bättre när hon blir äldre. Möjligtvis tänker ledarinna även att Eva kommer att socialisera in sig till ett mer önskvärt beteende genom gruppen. Mer om beteendejustering via socialisering kan läsas under rubriken ’litterära sociala praktiker’.
42 Protokoll nr 837, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA 43 Protokoll nr 902, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA 44 Protokoll nr 825, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA
42 Med undantag från Eva, vars tysthet beskrivs som ”knappast naturligt”45 så beskrivs inga barn som onormala eller som att det vore något fel på dem. Bo beskrivs genomgående som ett barn med svårigheter att socialisera. Men anteckningarna är inte dömande, utan beskrivande, och med värme och respekt för både barnet och föräldrarna.
Slutomdöme 30.05.1947 Bo, 6 år och 8 mån, från btg 7.
Bo har gått i btg. 7 i 4 terminer.
Hela första terminen var mycket svår för Bo, som saknar all form av social anpassning Han var dock mkt intresserad och kom gärna. Redan vår-terminen 1946 börjar bli bättre, frånsett sina trotsperioder, då han var nästan alldeles omöjlig att komma tillrätta med. Det enda man kunde göra var att nonchalera honom. Sista året har allt gått mycket bättre. Han blev från höstterminens början ledare och det var säkert lyckligt för honom. Sista terminen har han (om man undantar en kortare trotsperiod i början) varit mycket trevlig och rar. Mycket omtyckt av kamraterna. Han har ett mycket bra hem, där både hans pappa och mamma förstår vilka svårigheter han har och försöker hjälpa honom med dem. Samarbetet med föräldrarna har varit mycket glädjande och mycket givande. Normalt begåvad. Möjligtvis kommer kanske att bli svårt för honom när han börjar skolan, men mamma tänker söka kontakt med lärarinnan redan från början.46
Ledarinnorna skriver oftast fram sina anteckningar som sanningar och det modala verbet är används mycket, närmaste bestämt 173 gånger. De är till exempel tysta, livliga eller hjälpsamma. Barnens egenskaper skrivs sällan fram som format av miljö och kontext, utan är främst konstaterande. Men vid några tillfällen använder ledarinnorna sig av orden verkar eller tycks (sammanlagt 17 ggr), vilket visar på att de inte alltid är säkra på barnens karaktär. Barnen verkar trivas, verkar tröga eller verkar intelligenta till exempel.
Datum 21.4.1947, Eva, 6 år och 4 mån, från btg 3
Vid samlingarna kommer hon gärna fram och berättar en liten ramsa. Rabblar upp den lågt och fort, knixar till och går fort och sätter sig igen. Vi applåderar alltid då någon varit framme och för Eva tror jag att denna applåd betyder oerhört mycket.47
Protokollen är skrivna i en positiv anda och det finns en värme och tillgivenhet i beskrivningen av samtliga barn, framförallt vad gäller barnen i btg 1, 2, 3, 4, 5 och 7. Orsaken att det inte finns lika mycket värme för barnen i barnträdgård 6 är troligtvis att den öppnade först i januari 1947, och att barnen bara gick där i tre månader innan de började skolan. Ledarinnan hann helt enkelt inte lära känna barnen lika väl som ledarinnorna i de andra barngrupperna. Mer empiri från denna barnträdgård skulle kunna visa på ett tydligare mönster.
45 Protokoll nr 825, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA
46 Protokoll nr 904, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA 47 Protokoll nr 825, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA
43