• No results found

Ord och föreställningar

Under denna rubrik kommer jag främst att göra en deskriptiv forskningsansats för att senare gå in djupare på den teoretiska forskningsansatsen som denna visar på. Tabell 5 visar alla adjektiv som förekommer i minst två av barnens protokoll. En del ord är sammanslagna i vad jag kallar för ordgrupp, vilket innebär att de är böjningar av samma ord, synonymer eller på andra sätt likvärdiga ord. Kolumn 2, 3 och 4 i tabellen visar i hur många protokoll som ordet förekommer och de två sista kolumnerna visar hur många gånger ordet förekommer, en del ord upprepas till exempel flera gånger i samma protokoll. Jag har valt att ha med många citat för att vara så transparant som möjligt i min forskning. Jag har även valt att inte klippa i citaten för att stärka det jag vill få fram med dem. Återigen här är syftet att vara så transparant som möjligt, men det finns även en annan poäng med valet, vilket är att visa på typen av anteckningar som skrevs och att varje anteckning i sig oftast visar på flera olika sidor av barnen.

Tabell 5. Beskrivande ordgrupper

Ord

Antal Protokoll sammanlagt Varav Flickors protokoll Varav Pojkars protokoll Antal gånger i flickornas protokoll Antal gånger i pojkarnas protokoll Glad/gladlynt 15 7 8 16 16 Lugn 13 8 5 11 9 Intresserad 12 6 6 11 7

Hjälpsam / hjälper (andra) 11 9 2 16 2

Pigg 11 6 5 8 10 Duktig 11 6 5 10 7 Tillgiven / tillgivenhet 10 4 6 7 8 Rar /raraste 10 7 3 8 4 Tyst / tystlåten 9 6 3 16 5 Livlig / livligt 8 3 5 7 9 Koncentrerad / koncentrerat 8 3 5 4 5

Ledare / leder / ledartyp/ ledaren /leda

7 3 4 4 10

35 Verksam 7 3 4 3 8 Snäll / snällaste 7 3 4 4 6 Blyg / blyghet 7 3 4 5 8 Omtyckt 6 2 4 2 6 Öppen 6 4 2 4 3 Ordentlig / ordningsam 5 3 2 3 4 Harmonisk / harmoniskt 5 4 1 5 2 Vaken 5 2 3 2 4 Företagsam 5 3 2 3 2 Rädd 5 2 3 3 12 Besvärlig 4 0 4 0 4 Begåvad 4 0 4 0 4 Bråkig / bråkstake 4 0 4 0 6 Uthållig / uthållighet 4 2 2 3 3 Ivrig 4 1 3 1 3 Händig 4 2 2 2 2 Stillsam 3 3 0 5 0 Bra 3 1 2 Självständig / självständighet 3 1 2 1 5 Tillbakadragen 3 2 1 3 3 Ängslig 3 1 2 1 2 Osjälvständig 3 1 2 1 2 Kvick 3 1 2 1 2 Rörlig 3 1 2 1 2 Håglös 2 0 2 0 2 Pålitlig 3 1 2 1 3

36 Nervös 2 0 2 0 2 Oföretagsam 2 1 1 1 3 Tjat / tjatig 2 0 2 0 2 Bedårande 2 1 1 1 1 Spenslig 2 0 2 0 2 Fumlig 2 0 2 0 2 Frimodig 2 1 1 1 2 Nyfiken 2 2 0 2 0 Ond 2 2 0 2 0 Rolig 2 0 2 0 2

Den ordgrupp som förekommer i flest protokoll är glad/gladlynt och är relativt jämnt fördelat över flickor och pojkars protokoll. Ordet glad är även det adjektiv som förekommer flest gånger allt som allt. Bland flickorna beskrivs 7 av dem som glada i deras protokoll, och bland pojkarna beskrivs 8 av dem som glada.

Datum 1.3.1946 Susanne, 6 år och 2 mån, från btg 7

Susanne är rätt stor till växten och ser ut att trivas bra. Händig och duktig när det gäller syarbeten, men när det gäller teckning och modellering har hon inte hunnit långt över klotterstadiet. Hon verkar glad, lugn och harmonisk, har god kontakt med ledarinnan.22

Motsatsordet arg förekommer inte i något barns protokoll, motsatsordet tjurig förekommer i ett protokoll (en pojkes) och motsatsordet sur förekommer i ett protokoll (en flickas). Däremot kan vi se i tabellen att en del barn beskrivs som bråkiga, besvärliga, och/eller skrikiga. Det är 4 av pojkarna som beskrivs i denna ordgrupp. Ordet bråkar förekommer även i en av flickornas protokoll men med hänvisning till att pojkarna bråkar om hennes gunst. 3 av de pojkar som beskrivs inom denna ordgrupp beskrivs dock vid andra tillfällen som glada, och ingen av de 4 pojkarna beskrivs endast i negativa termer, snarare antyder flera anteckningar på att ledarinnorna har förståelse och/eller acceptans för barnens beteende.

Datum 10.12.1945Bo, 5 år och 3 mån, från btg 6

Jan Ingvar hör till den bråkiga skaran. Har perioder då han jämt förstör för de andra, men däremellan går det bra. Tål inte tillsägelser, då blir han bråkig. Man måste vara

37

mycket bestämd, men samtidigt vänlig. Intresserad av sysselsättningar.

Även om inga av flickorna benämns som arga, bråkiga eller tjuriga så förekommer ett fåtal anteckningar som visar på att även de kunde ha ett starkt humör.

Datum 20.2.1946 Maria, 6 år och 1 mån, från btg 4

Maria har gått två terminer i 4:ans btg. Hon är väl utvecklad, får kanske svårigheter ibland för sitt häftiga humör, men man kan med lätthet tala henne tillrätta. Maria blir nog en duktig skolflicka, då hon förstår allting mycket fort och är intresserad av allt omkring sig.23

Vidare vad gäller barnens humör är ordet lugn det ord som förekommer i näst flest protokoll (med andra ord efter glad), och även det ord som förekommer näst flest gånger till antalet.

Datum 12.4.1947 Anna, 6 år och 10 mån, från btg 6

En harmonisk och rar flicka som vinner alla kamrater särskilt pojkarna. De bråkar om hennes gunst, men inget tecken på högfärd finns. Hon har ett lugnt och mjukt sätt och sitter lugn och sysselsätter sig själv. Ser så väl vad som behövs göras och gör det gärna utan att fröken behöver säga något.24

Motsatsen till lugn - livlig förekommer i 8 protokoll, i 5 av pojkarnas och 3 av flickornas. På Gun och Peters protokoll förekommer både lugn och livlig. Gun går från att vara livlig till att nästa termin vara lugn. Peter blir även han lugnare allt eftersom tiden på barnträdgården går, men han blir även lugnare när han leker själv än med kompisarna framkommer det i protokollen.

Datum 29.3.1946 Gun, omkring 6 år, från btg 5

Gun har nyligen börjat btg. Är livlig och pigg och föga uthållig i sina lekar. Ivrig och nyfiken. Lägger sig i allt och frågar om allt.25

En ordgrupp som förekommer ofta är hjälpsam / hjälper (andra), sammanlagt 24 gånger, uppdelat på 11 protokoll. 9 av flickorna beskrivs i dessa termer, och då ofta upprepande gånger vid varje protokoll. Det är bara 2 av pojkarna som beskrivs som hjälpsamma, dessutom går att läsa i andra protokoll att 3 av pojkarna behöver hjälp från ledarinnan och/eller sina föräldrar för att klara olika uppgifter. Även två av flickorna benämns som i behov av hjälp, men förutom att själva behöva hjälp så blir de några månader senare istället de som hjälper andra. Denna utveckling sker inte hos de tre pojkarna.

Datum 10.10.1946 Maria, 6 år och 8 mån, från btg 4

23 Protokoll nr 875, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA 24 Protokoll nr 863, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA. 25 Protokoll nr 839, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA.

38

Maria är en mycket pigg, duktig flicka. Hon vill alltid hjälpa till och göra som fröken. Vid sysselsättningar blir hon oftast först färdig och sedan leker hon fröken och lär kamraterna. Hinner med allt, leker bra, men vill vara den främsta och är en ledare. Blir sur om hon inte får som hon vill och någon annan går före. Barnen tyr sig till henne och hon är ledarinnan mycket tillgiven.26

Datum 2.3.1947 Krister, 6 år och 3 mån, från btg 4

Sista tiden har Krister haft lätt till tårar. En dag råkade han rasa några klossar och när barnen sade åt honom att bygga upp dem igen, började han gråta. Vid sysselsättningar gråter han nu också, men får han litet hjälp och ledarinnan sitter bredvid honom går det bra men han är inte så händig och har svårt att t.ex. klippa. Leker fortfarande bara med bilar och klossar.27

Ett annat av de ord som är mest förekommande är duktig som används sammanlagt 17 gånger fördelat på 6 av flickornas och 5 av pojkarnas protokoll. Andra ord som jag placerar in i ordgruppen är

ordentlig/ordningsam som förekommer på 3 av flickornas och 2 av pojkarnas protokoll. Jag sorterar

även in koncentrerad/t i denna ordgrupp som förekommer på 5 av pojkarnas protokoll och 3 av flickornas.

Datum 18.11.1945 Peter, 5 år och 9 månader, från btg 2

Peters teckningar visar att han där är efter sin ålder, men i sysselsättningar är han duktig och uthållig. Peter leker gärna med den stora bilen och kommer och hälsar på i dockrummet och skojar med flickorna.28

Slutomdöme, datum ej angivet, Lena, omkring 7 år, från btg 5

Tystlåten och tillbakadragen. Stundtals rätt oförmögen men har sista terminen varit mera öppen till sitt väsen, friare och säkrare. Mjuk och rar. Ordningsam och plikttrogen.29

Tillsammans förekommer orden rädd och ängslig lika ofta som duktig. Här förekommer det dock bara i 6 av barnens protokoll, närmare bestämt 3 av flickornas och 3 av pojkarnas. Men det finns skillnader mellan könen. I pojkarnas protokoll beskrivs rädd och ängslig som tydliga karaktärsdrag och förekommer upprepande gånger i Kristers och Lars protokoll. Orden förekommer inte som karaktärsdrag för flickorna, tvärtom förekommer ordet i Ingers protokoll för att markera motsatsen ”aldrig rädd för främmande människor och pratar obehindrat och glatt med alla besökare”30. I de andra 2 fallen beskrivs det som att flickorna är rädda/ängsliga för något specifikt. Barbro är rädd för att förstöra hennes klänningar, vilket ledarinnorna tror beror på starka påtryckningar från modern och Eva är ängslig att någon ska hitta och ta hennes vantar, som hon själv stulit från ett annat barn.

Slutomdöme, datum ej angivet. Krister, omkring 7 år, från btg 4

26 Protokoll nr 875, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA 27 Protokoll nr 874, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA 28 Protokoll nr 916, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA

29 Protokoll nr 842, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA 30 Protokoll nr 800, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA

39

Krister har gått två terminer i 4:ans btg. Han skulle nog behöva gå här två terminer till, då han är rädd och ängslig för allting. Han är inte intresserad av böcker och dyl. som de andra 7-åringarna, utan han leker litet med bilar och klossar, men går helst för sig själv. Har ganska svårt att uttrycka sig och det är inte ofta han talar med ledarinna eller kamrater.31

På samma sätt som 2 av pojkarna upprepande gånger beskrivs som rädda och ängsliga beskrivs 3 av flickorna upprepande gånger som tysta och tystlåtna. Eva beskrivs till exempel vid 5 tillfällen i dessa termer och ledarinnan uttrycker till och med att det ”verkar knappast naturligt” 32 att hon är så stilla och tystlåten.

Datum 20.2.1947 Siv, 6 år och 5 mån, från btg 5

Man kan tydligt se hur glad Siv blir för ett uppmuntrande ord. Hon är alltjämt tyst och stillsam och tillhör de små hustomtarna i barnträdgården. Villig och följsam i lekar och uppgifter.33

Några ord som ligger långt ner på listan men sticker ut i protokollen är självständig och företagsam. I tabellen kan vi se att orden endast förekommer 11 gånger sammanlagt, men det förekommer även att ledarinnorna uppmärksammar när barnen är osjälvständiga eller oföretagsamma. Men framförallt kan man läsa mellan raderna34 att ledarinnorna verkar lägga vikt vid att barnen ska vara aktiva och inte och inte bara ”stå med händerna i byxfickan och titta på de andra”35 som Görans ledarinna skriver. Mer om vilka aktiviteter som barnen ägnade sig åt, kan ses i tabell 5, under rubriken ’sociala samspel’. Nedan följer exempel på anteckningar som mer eller mindre direkt uppmuntrar till självständighet.

Datum 18.11.1945 Lena, omkring 5 år och 6 mån, från btg 2

Duktig att sy, men annars ganska osjälvständig i sysselsättningar, då hon alltid ber systern hjälpa sig. Leker gärna i dockrummet.36

Datum 1.6.1946 Ulla, 6 år och 4 mån från btg 3

Lika företagsam och verksam som förut. Alltid glad. Klarar sig alltid bra. Har tålamod och ambition. Sjunger mycket bra och vill gärna sjunga för de andra. Berättar varenda detalj hemma vad fröken sagt och gjort.37

Datum 10.12.1945 Göran, 5 år och 8 mån, från btg 7

Är fortfarande blyg och oföretagsam, men börjar han med en sak så gör han det ordentligt färdigt. Inget slarv, men man får faktiskt sätta det i händerna på honom.

31 Protokoll nr 874, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA 32 Protokoll nr 825, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA 33 Protokoll nr 840, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA 34 ”Reading between the lines” är en del av en CDA analys skriver Cohen, Manion och Morrison (2018, s. 688). 35 Protokoll nr 903, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA. 36 Protokoll nr 842, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA. 37 Protokoll nr 809, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA.

40

Det går långsamt, men han ger sig inte förrän en sak är färdig och han skiner som en sol när han ser att han kan åstadkomma något.38

Ordgruppen ledare förekommer sammanlagt 17 gånger i protokollen, fördelade på 7 barn; 3 flickor och 4 pojkar. I de allra flesta fall är ledarskap något som ledarinnorna uppmuntrar och menar ofta att barnen är bra ledare eller till och med att de har blivit lugnare sen gruppen accepterat dem som ledare. Inget barn benämns som en dålig ledare, däremot kan utläsas i protokollen att det ibland uppstår en krasch när fler än ett barn vill vara ledare. Dessa 7 barn som benämns som ledare är fördelade över 3 av

Related documents