Texterna genomsyras av ord och meningar som visar på att ledarinnorna la vikt vid barnens sociala samspel. Att vara social kan därför ses som en del av ledarinnornas syn på vad som tillhör barndomen. Vad gäller kamratskap, så förekommer ordet kamrat i olika böjningsformer 47 gånger, och i 25 av de 28:a protokollen. Det är en tydlig indikation på att ledarinnorna ansåg att det var viktigt med socialt samspel.
49 Protokoll nr 825, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA. 50 Protokoll nr 874, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA
51 Protokoll nr 808, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA
45 Datum 24.10.1946 Siv, 6 år och 1 mån, från btg 5
Mycket tyst och tillbakadragen, men verkar att trivas bra i barnträdgården. God vän med Lena och de två leker bra tillsammans. Ej så företagsam vill gärna se på kamraterna, innan hon själv tar itu med en uppgift.53
Datum 14.4.1945 Peter, 5 år och 3 mån, från btg 4
Har fortfarande ett mycket stort rörelsebehov. Leker bra med kamrater, mycket omtyckt.54
Ett annat tecken på att ledarinnorna ansåg att det var viktigt med socialt samspel är att ordgruppen leka förekommer 54 gånger, tillskillnad från ordgruppen sysselsättning som förekommer 23 gånger. I tabell 6 visas de aktiviteter och sysselsättningar som nämns i protokollen. I somliga protokoll där ordet lek inte nämns så framkommer ändå vad barnet leker med.
Datum 15.10.1946 Astrid, 6 år och 4 mån, från btg 1
Astrid håller mycket till i dagrummet där hon styr och ställer och älskar att sopa och diska. Vid utförandet av sina sysselsättningar är hon inte så noga med att det blir väl gjort. Materialet har liksom en förmåga att under hennes händer bli skrynkligt och solkigt.55
Samtligt som ledarinnorna värdesatte lek och kamratskap, vittnar texterna även om att flera av ledarinnorna visade förståelse för att alla barn inte trivdes i sociala sammanhang, och att delaktighet kan se ut på flera olika sätt.
15.10.1945 Ingrid, 5 år och 7 mån, från btg 1
Allmänt intryck: Lång, slank, pigg och glad.
Förhållande till kamrater och lek: Leker inte själv med någonting men är med överallt och ser på och har roligt åt andras lekar.56
Datum 10.10.1946 Kristina, 6 år och 5 mån, från btg 4
Är stor och duktig för sin ålder, är lugn och koncentrerad. Vill göra svåra saker och blir mycket otålig om hon inte är fullt sysselsatt. Sysslar ofta ensam, men har god kontakt med kamraterna, hon är snäll och hjälpsam, så de tyr sig till henne, men bäst ser hon ut att trivas, då hon är för sig själv. Är mycket tillsammans med en pojke som är ett år yngre, och honom håller hon reda på, och leker gärna med bilar och klossar, om han är med.57
Tabell 6. Lekar och sysselsättningar
Aktivitet/lek Antal gånger Varav flickor Antal protokoll flickor Varav pojkar Antal protokoll pojkar
Rita / måla / teckna / klottra / färglägga
26 10 5 16 6
53 Protokoll nr 840, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA 54 Protokoll nr 916, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA 55 Protokoll nr 802, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA
56 Protokoll nr 803, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA 57 Protokoll nr 816, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA
46
Bygga med klossar 11 1 1 10 6
Leka med bilar / bussar / lastbilar 12 1 1 11 6 Sy 10 7 6 3 3 Sjunga 9 8 6 1 1 Leka i dockrummet / med dockor 6 4 4 2 2 Slöjda / Snickra 7 0 0 7 5 Uppträda / teater / deklamera 7 7 2 0 0 Modellera 6 2 2 4 3 Läsa 6 2 2 4 2 Pussla 4 2 1 2 2 Klippa 3 0 0 3 3 Spela spel 5 4 4 1 1 Leka i dagrummet 3 2 1 1 1 Rollek 2 2 1 0 0 Lyssna på saga 2 2 1 0 0 Brottas 1 0 0 1 1
I tabell 6 kan konstateras att både flickor och pojkar ägnar sig mest åt att rita. Protokollen visar att ledarinnorna lägger värderingar i hur pass väl barnen ritar och noterar till exempel när de kommer ur ”klotterstadiet” som de kallar det. Ledarinnorna använder ibland vad som kan uppfattas som mycket hårda ord när de värderar barnens verk. Det är inte bara barnens målningar som värderas utan även annat som till exempel sångröster och sy- och slöjdkunskaper.
Datum 1.11.1945 Ulla, 5 år och 9 mån, från btg 3
Ritar och modellerar gärna, mycket bra. Berättar mycket hemifrån. Förnuftig.58
47 Datum 1.11.1945 Bengt, 5 år och 1 mån, från btg 3
Sig lik. Oerhört energisk. Alltid verksam. Bygger mycket. Kan inte rita eller klippa, men han gör så gott han kan. Tycker mycket om att sjunga, fast han är oerhört omusikalisk.59
Datum 1.12.1945 Lars, 5 år och 5 mån, från btg 3
Fortfarande rädd, överhuvudtaget. Har svårt för att åstadkomma något med sina små händer. Barnsliga rörelser ännu.60
De aktiviteter som är vanligast för pojkarna utöver att rita är att leka med fordon, bygga med klossar och slöjda. Här skiljer det sig markant mot flickorna. Flickornas vanligaste aktiviteter efter att rita är istället att sjunga, sy, leka med dockor och pussla. I Eriks protokoll är det tydligt att ledarinnan uppmuntrar till slöjd. Hon konstaterar tydligt i sina anteckningar att han inte slöjdar, vilket hon inte gör i flickornas, som inte heller verkar intresserade av träslöjd. När han sedan väl börjar slöjda så skriver hon ”vill nu slöjda, men inte alltid, utan det går någon vecka mellan varje ”ryck han får!”61 Detta antyder att ledarinnorna var med och konstituerade och formade bilder av vad barn borde göra beroende av kön.
6.5.1 Relationerna mellan ledarinnorna, barnen och hemmen
Vad gäller relationer fokuserar protokollen till allra största del på relationen barnen emellan, men stundvis skiner även relationen mellan barnen och ledarinnorna igenom. Vid ett tillfälle framkommer det till och med att ledarinnan brottas med ett av barnen. Det visar på en lekfull relation mellan ledarinnan och barnet. Flera anteckningar antyder att relationen mellan barnen och ledarinnan var individuell. Ett exempel på detta är Lars från barnträdgård 3 som inte vågar gå hem själv efter dagens slut, då han är rädd att någon ska slå honom. Hans första ledarinna väljer då att följa med honom en bit på vägen och då vågar han gå sista biten själv. Men när det sedan börjar en annan ledarinna skriver hon; ”Verkade ängslig i början, ville att jag skulle följa med honom hem, påstod att Bertil skulle slå honom. Stannade kvar en stund efter att de andra barnen gått för att slippa deras sällskap”62. Plötsligt fick Lars
alltså ta till egna strategier för att våga gå hem, då den nya ledarinnan verkade anse att ett barn i hans ålder bör kunna gå hem själv, medan den första ledarinnan verkade anse att han behövde stöd. Det hade gått fem månader mellan dessa två anteckningar. Det blir även tydligt att ledarinna 1 inte har fört vidare informationen om Lars osäkerhet till ledarinna 2. Inte heller verkar ledarinna 2 ha läst Lars protokoll för att få sig en bild av honom. Ett annat barn som tvärtemot Lars, inte vill gå själv till barnträdgården är Peter. I början försökte han lösa det själv genom att gå med grannen Mikael. Men Mikael var äldre och
59 Protokoll nr 824, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA 60 Protokoll nr 808, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA
61 Protokoll nr 872, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA 62 Protokoll nr 808, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA
48 sprang alltid ifrån Peter då han inte ville ta sällskap vilket ledde till att Peter vägrade gå över gården till barnträdgården, står att läsa i protokollet. Ledarinnan bestämde då att någon av gruppens stora pojkar skulle gå och hämta honom varje morgon och efter det gick det bra. Här kan vi se hur mån ledarinnan var om barnens behov, inte bara i barnträdgården utan även på vägen dit och hem. Att ledarinnan väljer att utse just de äldre pojkarna (och inte flickorna) som beskyddare visar även på påverkan från yttre samhälles strukturer, samtidigt som ledarinnan är med och konstituerar en bilda av starka, beskyddande pojkar. Angående Mikael, som springer ifrån Peter, så visar ledarinnan även i hans protokoll att hon anpassar sig efter enskilda barns behov, se exemplet nedan. På liknande sätt observerar flera av ledarinnorna enskilda barns behov av extra uppmuntran.
Datum 2.3.1947 Mikael, 6 år och 9 månader, från btg 3
Ibland – men sällan – visar Mikael en otrolig envishet och han ger sig inte en tum så länge man försöker, på vilket sätt det vara må, att förmå honom till det och sen, men när man låter honom vara, kan man vara säker på att han gör det han skulle, men man får inte då låtsats om honom utan gå vidare som om inget hänt.63
Utöver förbindelsen mellan barnet själv och ledarinnan samt barnen emellan påverkades troligtvis barnen av samspelet mellan hemmet och barnträdgården. Kommunikation mellan hemmet och ledarinnorna framkommer i 10 av protokollen, fördelade över samtliga barnträdgårdar. Protokollen visar att btg 2 och 7 hade kontakt med samtliga hem. Utöver kommunikationen, framkommer det i flera protokoll att barnen pratar om sitt hem när de är på barnträdgården och vise versa.
Datum 26.2.1947 Bo, 6 år och 5 mån, från btg 7
Bo har haft en ordentlig trotsperiod o.a. 14 dar, men den är över nu och han är den snällaste och raraste unge man kan tänka sig. Hemma har han dock inte varit trevlig så mamma har inget märkt. I vanliga fall kan man prata förstånd med Bosse men är han på trotshumör är det bäst att låta honom vara.64
Datum 15.2.1946 Astrid, 5 år och 8 mån, från btg 1
Har blivit självständigare, bryr sig ej om var Torbjörn befinner sig. Kommer ofta och pratar om vad hon haft för sig hemma.65
Precis som det har konstaterats att ledarinnorna bedömde barnens kunskaper och förmågor framkommer det även i protokollen att ledarinnorna bedömde 4 av barnens hem. Detta gäller båda pojkarna i barnträdgård 2 och 7. I barnträdgård 2 konstaterar bara ledarinnan att pojkarna är från ett bra hem men inte vad det innebär, förutom att Mikaels föräldrar ”är födda till uppfostrare”66. Men mer om hur detta visar sig eller vad det innebär skrivs inte ut. I barnträdgård 7 ges lite mer insikt. Där ger ledarinnan
63 Protokoll nr 873, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA
64 Protokoll nr 904, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA 65 Protokoll nr 802, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA 66 Protokoll nr 873, VBA, Vol. D IIa:3, Observationsjournaler. Huvudserie: 800–1199. 1943–1948, VSA
49 beröm till Bos föräldrar för att de förstår vilka svårigheter han har och att mamman därför ska kontakta skolan innan skolstart. För Lennarts föräldrar är det precis tvärtom och ledarinnan anser att Lennarts föräldrar inte ger honom några bra förutsättningar, se exempel nedan.
Slutomdöme 30:e maj 1947, Lennart, 7 år, från btg 7
Normalt begåvad. Vid hembesök har jag märkt att föräldrarna jämt tjatar på honom om vad han ska göra och inte får göra. Föräldrarna är otåliga. I synnerhet mamman är ytterst nervös, och man undrar över att Lennart är så normalt utvecklad och trivsam, som han faktiskt är, med detta ständiga tjat över sig.67
Utöver kontakten med föräldrar, förekommer det även vid 2 protokoll att ledarinnan observerar en syskonrelation i barngruppen, och vid flera protokoll nämns det att barnet varit borta för att hälsa på mormor. Det nämns aldrig någon morfar, farmor eller farfar, och när ledarinnan har kontakt med hemmen är det i samtliga fall mamman som ledarinnorna har kontakt med. Återigen kan vi här se en koppling till de samhälleliga strukturer där mamman ansågs vara den som hade ansvar för uppfostran. Men man kan även konstatera att ledarinnorna och familjerna själva skapade och/eller förstärkte dessa mönster genom att välja att lägga allt ansvar på mamman.
Datum 8.11.1946 Lennart, 5 år och 6 mån, från btg 7
Lennart är fortfarande trivsam på alla sätt. Har mkt god kontakt både med barnen och ledarinnan. Pratar om allt som händer både hemma och på vägen, och likaså, pratar han hemma om allt i btg. Mamman kommer aldrig på föräldramötena. Hon hinner inte för ”jag har två ungar och sex inackorderingar att sköta”, men hon ringer ibland och undrar om inte Lennart är besvärlig. Hon tycker han är så bråkig hemma, och undrar över att jag står ut med honom. Han är oerhört verksam och fodrar ständig sysselsättning, men han är väldigt rolig att ha i btg.68
Papporna förekommer främst i bisatser längst upp på protokollen eller längst ner, där deras yrke står bredvid barnets födelsedatum. Varför det är av intresse att notera framkommer inte. Om modern arbetar (och i sådana fall med vad) eller är hemmavarande framkommer inte i något protokoll. Det märks tydligt i fädernas yrken att Västerås var (och är) en industristad och bortsett från en lantbrevbärare och en tjänsteman arbetade alla fäder som nämns på diverse fabriker.