Ett helt nytt regelsystem planeras att införas, se figur 4. Arbete pågår pa- rallellt med framtagande av regler på de olika regelnivåerna. Mer övergri- pande regler och avgörande delar läggs på lagnivå, till exempel om vem som ska göra deklarationen, när den ska göras och om register. Det är re- geringen som tar fram lagförslaget som riksdagen fattar beslut om.
Figur 4. Ett helt nytt regelsystem planeras att införas till 1 januari 2022.
I en förordning finns mer preciserade regler, till exempel om vilka delar av byggnaden som ska klimatdeklareras och vilka delar av livscykeln som ska ingå i klimatdeklarationen. Förordningsförslag får regeringen be- sluta själva. I föreskrifter kan Boverket komma att skriva ännu mer preci- serade regler, till exempel om vilken klimatdata som ska användas vid beräkning av klimatpåverkan. Boverket får besluta om föreskrifter som ansluter till lag och förordning.
Dessutom föreslås en ändring i 10 kap. 34 § plan- och bygglagen, PBL. Klimatdeklaration införs som krav för att få slutbesked. Om byggherren inte har lämnat klimatdeklarationen i samband med slutbesked kan kom- munen lämna ett interimistiskt slutbesked till dess att deklarationen är in- lämnad hos Boverket.
Regeringens lagförslag i promemorian Ds 2020:4 Klimatdeklaration för byggnader innebär att vid uppförande en ny byggnad ska en byggnads klimatpåverkan redovisas i en klimatdeklaration. Syftet med klimatdekla- rationen är att minska klimatpåverkan vid uppförande av byggnader ge- nom att synliggöra klimatpåverkan. Regeringens lagförslag om klimatde- klarationen av byggnader är avgränsat till att utsläpp ska redovisas för byggskedet, det vill säga fram till färdig byggnad, se figur 6. De bygg- nadsdelar som föreslås ingå i redovisningen är bärande konstruktionsde- lar, klimatskärm och innerväggar. Det är en begränsande del av en full- ständig LCA men det är fortfarande en stor omställning för byggsektorn att börja redovisa dessa utsläpp.
Figur 6. Regeringens lagförslag om klimatdeklarationen av byggnader är avgrän- sat till att utsläpp ska redovisas för byggskedet, det vill säga fram till färdig bygg- nad. Se även figur 9 för en tydligare beskrivning.
Kort om lagförslaget:
• En ny lag om klimatdeklarationer av byggnader vid uppförande före- slås träda i kraft 1 januari 2022.
• Krav på klimatdeklaration gäller dem som söker bygglov från 1 janu- ari 2022.
• Vissa byggnader är undantagna från krav på klimatdeklaration6.
• Byggherren har ansvar att registrera en klimatdeklaration på Boverket och visa upp ett bevis på detta för byggnadsnämnden innan slutbesked kan meddelas.
• Lagförslaget utgår från den europeiska standarden SS-EN 15978 om redovisning av miljöprestanda för byggnader.
• Klimatpåverkan ska beräknas i kg koldioxidekvivalenter per m2 brut-
toarea (BTA).
• Byggherren måste spara underlaget till klimatdeklarationen i 5 år.
• Ansvar för tillsyn läggs både på kommunen och Boverket.
Hur ska det gå till 2022
Byggherren föreslås få ansvaret att upprätta och registrera en klimatde- klaration innan slutbesked kan lämnas av kommunen, se figur 7.
Figur 7. Övergripande bild över processen för en klimatdeklaration och ansvariga aktörer. Byggherren har ansvaret att upprätta och registrera en klimatdeklaration innan slutbesked kan lämnas av kommunen. Arbetet med en klimatdeklaration påbörjas dock långt innan den registreras, en klimatkalkyl upprättas lämpligen i ett tidigt skede i ett byggprojekt.
6 Undantagna byggnader är tillfälliga byggnader som är avsedda att användas i högst två
år, industrianläggningar och verkstäder, ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, byggnader med bruttoarea mindre än 50,0 kvadratmeter. Även en byggherre som är fysisk person som på annat sätt än i näringsverksamhet uppför en bygg- nad undantas från kravet på att klimatdeklarera.
För att göra en klimatdeklaration behövs en sammanställning av de material samt den energi- och bränsleåtgång som krävs för att uppföra byggnaden. Den brukar kallas för en resurssammanställning. Denna re- surssammanställning tas lämpligen fram i samband med att en ekonomisk kalkyl tas fram. I ett tidigt skede används ibland grövre nyckeltal och er- farenhetsvärden för att uppskatta mängden material, men ofta finns det en byggkostnadskalkyl som ger en användbar sammanställning över de re- surser som är tänkta att användas. Om det byggkostnadskalkylprogram som används inte automatiskt räknar om mängder till klimatpåverkan för olika byggdelar, behöver detta göras i ett annat verktyg som räknar om mängden byggprodukter till så kallade generiska resurser.
Efter sammanställningen av resurser (energi och produkter i enheten kg eller kWh) är klar så kopplas resurserna i sin tur till olika klimatdata så att byggnadens klimatpåverkan kan beräknas, det vill säga göra en kli- matkalkyl. Klimatdata kan vara produktspecifik eller generisk. I ett tidigt skede under ett byggprojekt vet man inte vilka produkter som faktiskt ska byggas in. Då är det bästa valet att i klimatkalkylen använda så kallad ge- neriska data, det betyder genomsnittsdata. Den generiska datan ska vara representativ för byggprodukter på den svenska marknaden. Boverket kommer att tillhandahålla en databas som ska användas om generiska data används för klimatdeklarationen. I ett senare skede av byggproces- sen när man vet vilka produkter som kommer att användas kan generiska data bytas ut mot produktspecifika klimatdata, så kallade miljövarudekla- rationer (EPD) för produkten. På så sätt blir beräkningen av klimatpåver- kan för det aktuella byggprojektet mer representativ för den verkliga byggnaden. Om det saknas produktspecifika klimatdata för de valda byggprodukterna kan generiska data användas även i den slutliga klimat- deklarationen som registreras.