Energideklarationen är ett informationsstyrmedel med ett tydligt konsu- mentfokus.74 Syftet är att främja energieffektivisering framför allt i det
befintliga byggnadsbeståndet. Den vänder sig därför först och främst till byggnadsägare och konsumenter, det vill säga presumtiva köpare och hy- resgäster. Energieffektivisering främjas primärt genom att synliggöra och upplysa om en byggnads energiprestanda genom energiklassning från A till G.75 Samtidigt finns det krav på byggherren att upprätta en energide-
klaration vid nybyggnad i likhet med klimatdeklarationen. Boverket be- dömer att det finns skäl att informera om klimatdeklarationen i dessa energideklarationer som upprättas vid nybyggnad eftersom det kan bidra till att medvetandegöra klimatutsläpp från byggande hos konsumenter.76
Det behöver dock i samband med det göras en avvägning om hur omfat- tande informationen bör vara, och på vilket sätt den bör ges. Informat- ionen kan bestå av en upplysning om det finns en klimatdeklaration upp- rättad och var den kan hittas. Den typen av kompletterande upplysningar ges redan idag till exempel om obligatorisk ventilationskontroll och om radonmätning har genomförts. Den kan också bestå av en redovisning av resultatet från en klimatdeklaration.
Information om klimatdeklarationen i energideklarationerna Värdet av energideklarationen som konsumentinformation är störst vid köp och försäljning. Den kan antas vara mest betydelsefull i överlåtelser mellan privatpersoner, det vill säga framför allt för småhus, eftersom kunskapsnivån om energianvändning generellt är lägre i denna målgrupp än hos större fastighetsägare. Det är därför viktigt att informationen är lättillgänglig. Fokus i energideklarationen är driftsenergi. Det innebär att klimatdeklarationen och energideklarationen har olika systemgränser. En förutsättning för att konsumenter ska kunna värdera ett beräkningsresultat från en klimatdeklaration är att resultatet ges tillsammans med referens- värden. I avsaknaden av sådana bedöms ett numeriskt värde för
74 En energideklaration ska upprättas för nya byggnader som uppförs, för byggnader som
säljs eller hyrs ut, samt för byggnader som har en total användbar golvarea på över 250 kvadratmeter som ofta besöks av allmänheten. Vid nybyggnad ställs kravet på byggher- ren, för befintliga byggnader på byggnadsägaren.
75 Energiklassningen underlättar för konsumenten att göra bedömningen om en byggnad
är bättre eller sämre ur energisynpunkt och att jämföra byggnader med varandra. Det skapar förutsättningar för att energiprestandan blir en egenskap som värdesätts, det vill säga en byggnad med bättre energiprestanda kan få ett högre värde på fastighetsmark- naden. På så sätt skapas incitament för byggnadssägare att genomföra energieffektivise- rande åtgärder.
76 Eftersom klimatdeklarationen föreslås upprättas i samband med slutbesked och energi-
deklarationen i normalfallet upprättas vid en senare tidpunkt kan de kopplas samman ge- nom att uppgift om klimatdeklaration ges i energideklarationen.
klimatutsläpp ha ett begränsat konsumentvärde och riskerar att kompli- cera informationen i energideklarationerna.
Med tanke på att energideklarationen är ett styrmedel som omfattar drifts- energi i användningsskedet skulle ett alternativ kunna vara att enbart in- formera om klimatutsläppen från modul B6. Det skulle kunna bidra till en ökad efterfrågan på nya byggnader med låga klimatutsläpp från driftse- nergi. Det är även tänkbart att informationen skulle förstärka byggnadsä- garens incitament att genomföra ytterligare energieffektiviserande åtgär- der eller till exempel överväga uppvärmningsalternativ med ännu lägre klimatutsläpp. Denna effekt bör dock bli begränsad eftersom nya byggna- der redan är energieffektiva och generellt har uppvärmningssystem som kan anses vara hållbara. Energiklassningen i energideklarationen synlig- gör också redan möjligheten att sträva efter bättre energiklasser (klass A och B) än den energiklass som motsvarar nybyggnadskravet (klass C). Det finns även vissa hinder för att redovisa klimatutsläppen från modul B6. Klimatdeklarationen föreslås upprättas inför slutbesked vilket innebär att utsläppen kommer baseras på en beräkning. Huvudregeln i energide- klarationen är däremot att den ska upprättas baserat på faktiskt energian- vändning, det vill säga uppmätta värden. Det är av den anledningen som energideklarationen för nya byggnader upprättas inom två år från uppfö- randet. Den uppmätta energianvändningen kan skilja sig åt från den be- räknade som har legat till grund för beräkningen av utsläppen i klimatde- klarationen. Det talar för, om man särskilt vill ge information om klimat- utsläpp från driftsenergi i en energideklaration, att i stället utgå från resul- taten i energideklarationen som sådan. Det skulle dock i sin tur leda till att redovisningen av klimatpåverkan från driftsenergi i de flesta fall skulle skilja sig åt i de båda deklarationerna.
Slutsatser
• Boverket bedömer att det bör ges information om klimatdeklarationen i energideklarationer som upprättas vid nybyggnad eftersom det kan bidra till att medvetandegöra klimatutsläpp från byggande hos konsu- menter.
• Informationen bör inledningsvis bestå av en upplysning om det finns en klimatdeklaration upprättad eller inte och vart man hittar den. Om och i sådana fall hur informationen skulle kunna utvecklas behöver ut- värderas närmare framöver.
Konsekvenser
Detta avsnitt redogör för de konsekvenser för olika intressen och aktörer som vi kan förvänta sker som en effekt av färdplanen. Ambitionen är att redovisa fördelar, nackdelar och konsekvenser för olika aktörer som till exempel byggherrar, byggentreprenörer, byggprodukttillverkare, mindre företag, staten och kommuner. Ambitionen är även att redovisa kostna- der, men den långa tidshorisonten gör att det i många fall endast är möj- ligt att peka på var kostnaderna kommer att uppstå. Inte hur stora de kan förväntas bli.
I princip uppstår konsekvenserna av tre orsaker (jämfört med regler om klimatdeklarationer som planeras att införas 2022):
• För att förslaget inkluderar gränsvärden.
• För att vi lägger till ytterligare moduler i livscykeln utöver byggskedet A1–A5. I förslaget tillkommer redovisning av modulerna B2, B4, B6, C1–C4 och D.
• För att vi utvidgar antalet byggnadsdelar som ska beräknas i A1–A5. I förslaget ska installationer, invändiga ytskikt och rumskomplettering (invändiga ytskikt samt fast inredning i form av vitvaror, sanitetspors- lin, skåpinredning och liknande) deklareras.
Miljön kommer att påverkas av förslaget, främst genom att gränsvärden medför utsläppsminskningar. Förslaget kommer även påverka staten och byggherrar. Därutöver kan vi även räkna med att byggprodukttillverkare kommer att påverkas av färdplanen och det främst om vi ställer krav på produktspecifika klimatdata och gränsvärden. Den långa tidshorisonten gör emellertid sådana analyser mycket vanskliga. Därför ingår också i färdplanen kontinuerliga utvärderingar över tiden av troliga effekter på olika aktörer.