Systemgränsen för driftsenergi (modul B6) bör överensstämma med defi- nitionen av energiprestanda enligt plan- och bygglagen.
De emissionsfaktorer som används för att beräkna utsläppen av växthus- gaser bör representera den årliga genomsnittliga konsumtionsmixen i Sverige, både för fjärrvärme och el. Faktorerna bör utgå från utsläppssce- narier som beskriver en framtida utveckling av energisystemet som ligger i linje med de nationella klimatmålen.
Boverket ser ett behov av vissa insatser innan förslaget om modul B6 ge- nomförs. Det behöver utvecklas nationella utsläppsscenarier för energibä- rare utifrån vilka emissionsfaktorer kan fastställas. Det behöver även ge- nomföras en närmare undersökning av hur egenproducerad energi, sär- skilt solceller, bör hanteras framöver.
Metoden enligt standarden SS-EN 15978
Som beskrivs i SS-EN 15978 Hållbarhet hos byggnadsverk omfattar driftsenergi (modul B6) "energi som används av byggnadsintegrerade tekniska system under byggnadens drift". Detta inkluderar uppvärmning, varmvatten, ventilation, luftkonditionering, belysning, hissar, rulltrappor, etcetera. Hittills har standarden inte varit tydlig i huruvida brukar/verk- samhetsel ska ingå eller ej, men det kommer sannolikt förtydligas i på- gående översyn av standarden. Hur själva energianvändningen ska utvär- deras enligt standarden bygger i sin tur på standarden EN 15603124.
Enligt SS-EN 15978 bör systemgränsen för driftsenergi överensstämma med energiprestandadirektivet och dess nationella implementering, vilket bland annat innebär att systemgränsen bör vara i överenstämmelse med de definitioner som används i en medlemsstats energikrav vid byggande. Bestämningen av klimatutsläpp från driftsenergi (modul B6) genomförs genom att energianvändningen multipliceras med emissionsfaktorer för växthusgasutsläpp för de olika energibärare som byggnaden använder. Förslag och huvudmotiv
Det är viktigt att de metoder som används i klimatdeklarationen och för beräkning av energiprestanda i BBR är enhetliga, dels ur ett användar- perspektiv, skillnader skulle bidra till komplexitet, dels för att det skapar förutsättningar att använda de energiberäkningar som görs vid projekte- ring som grund för att också bestämma klimatutsläppen. Eftersom kli-
124 Svenska Institutet för Standarder. (2008). SS-EN 15603:2008 - Byggnaders energipre-
matdeklarationen måste lämnas in före slutbesked kan värden för energi- användning inte baseras på uppmätta värden utan måste beräknas vilket ska göras så att det följer energihushållningsreglerna.
Definitionen av energiprestanda i PBF125 utgår från levererad energi, un-
dantagen energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras i bygg- naden eller på dess tomt. Det innebär att definitionen i praktiken omfattar köpt energi. Det motsvarar, och specificeras genom, definitionen av byggnadens energianvändning i avsnitt 9 Energihushållning i BBR.126 I
BBR förtydligas att enbart den egenproduktion av energi som används i byggnaden får tillgodoräknas, det vill säga energi som exporteras får inte tillgodoräknas. För att vara i överenstämmelse med definitionerna i ener- gihushållningskraven skulle därför nettoexport av lokalproducerad el till elnätet inte ge någon fördel i modul B6 utan behöva rapporteras som se- parat information. Vid bestämningen av klimatutsläpp från driftsenergi (modul B6) bör alltså utgångspunkten vara levererad köpt energi (ovik- tad) som sedan multipliceras med emissionsfaktorer för växthusgasut- släpp för de olika energibärare som byggnaden använder.
Fördjupning avseende driftsenergi (modul B6)
Utsläppsscenarier för energibärare bör representera en årlig genomsnittlig svensk konsumtionsmix
När det gäller metoden för klimatdata, som ska användas vid beräkning av driftsenergi (modul B6), bör det noteras att Sveriges elmarknad är uppdelat i fyra anbudsområden, som en del av den nordiska elmarknaden Nordpool. För fjärrvärme beror den faktiska energiproduktionen på det lokala nätet, som skiljer sig mellan kommunerna. I båda fallen föreslås dock att en nationell genomsnittlig konsumtionsmix (inklusive import, export och förluster) används. Det huvudsakliga motivet är att det över- ensstämmer med andra liknande nationella metoder i Norden och med den metod som utvecklats av EU: s Joint Research Centre.127 Ett annat
skäl är att det föreslås att deklarationen fokuserar på byggnadens egen- skaper snarare än dess lokalisering, det vill säga att en byggnad inte straf- fas om den är ansluten till ett fjärrvärmenät med högre utsläpp. På mot- svarande sätt föreslås att deklarationen inte heller behandlar potentiella fördelar av inköp av ”grön el” eller ursprungsmärkt el. Användning av en
125 1 kap. 3 a § i plan- och byggförordningen (2011:338).
126 Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd.
127 Moro, A., & Lonza, L. (2018). Electricity carbon intensity in European Member
States: Impacts on GHG emissions of electric vehicles. Transportation Research Part D: Transport and Environment, 64(April 2017), 5–14.
konsumtionsmix som redovisar import, export och förluster är lämpligt för att representera den energi som faktiskt levereras till byggnaden. När det gäller energimixens tidsupplösning rekommenderas att ett årligt medelvärde används för enkelhetens skull. Användning av till exempel ett timvärde skulle öka mängden data som behövs och beräkningarnas komplexitet avsevärt, och skillnaden i resultat är vanligtvis ganska liten. Utsläppsscenarierna bör representera den framtida utvecklingen av energisystemet
När det gäller scenarier för den framtida utvecklingen av klimatpåverkan av olika energibärare är det viktigt att använda ett framtida scenario för att säkerställa att de klimatdata som används överensstämmer med Sveri- ges klimatmål för utvecklingen av energisystemet. Att använda sådana ”dynamiska” klimatdata överensstämmer också med de metoder som nu utvecklas för de framtida motsvarande regelverken i till exempel Dan- mark och Finland. Sådana klimatdata behöver tas fram för energibärare för svenska förhållanden, baserat på ett nationellt scenario i linje med kli- matmålet. Erlandsson (2019)128 har tagit fram ett förslag på ett sådant
scenario baserat på långsiktiga prognoser från Energimyndigheten, Ener- gistyrelsen, Svensk Vindenergi och Naturvårdsverket.
I Sverige finns inte ännu några sådana ”officiella” emissionsfaktorer vil- ket i så fall behöver utvecklas. Då redovisningen fortsatt ska bygga på bokförings-LCA är det viktigt att de sätts på ett sådant sätt och inte in- lemmar konsekvensanalys just för denna del av beräkningen. Boverket har påbörjat ett arbete med att ta fram värden som ska ingå i klimatdata- basen för beräkning av modul A5. Sweden Green Building Council (SGBC) genomförde under förra året ett arbete för att landa i en gemen- sam metod för deras certifieringssystem. Den finns för närvarande beskri- ven i Citylab manual för hållbara stadsdelar.129 Samtidigt håller man
också inom byggsektorns färdplanearbete på att ta fram gemensam beräk- ningsmetodik för detta.
Behov av undersökning om egenproducerad energi, särskilt solceller Som nämnts ovan blir konsekvensen när driftsenergi (modul B6) inte in- går i gränsvärdet att den positiva effekt som till exempel solceller får i driftsfasen inte synliggörs, samtidigt som det medför ökade utsläpp i byggskedet. Hur detta bör hanteras behöver undersökas närmare framö- ver.
128 Erlandsson, M. (2019). Modell för bedömning av svenska byggnaders klimatpåverkan.
IVL Rapport C 433.
Framför allt är det för småhus som det kan bli en tydligare nackdel, då solceller kan stå för en större andel av total elanvändning för denna typ av hus (andelen takarea/Atemp är generellt högre). Med ett dynamiskt ener- giscenario för driftsenergi (modul B6) minskar också synligheten av för- delarna jämfört med ett statiskt energiscenario, då växthusgasutsläppen generellt bör minska i energisystemet framöver.
En möjlig lösning för att komma runt denna problematik när gränsvärdet avgränsas till byggskedet (modul A1–A5) skulle kunna vara att exkludera klimatpåverkan just för energiproducerande enheter som solceller och solfångare i byggskedet (modul A1–A5) och också i beräkningen av mo- dul B6. Det skulle dock inte överensstämma med definitionen av energi- prestanda i PBL. Om man väljer att inte alls ha med modul B6 som obli- gatorisk i klimatdeklarationen då bör heller inte klimatpåverkan från energiproducerande enheter på huset inkluderas i modul A1–A5. Proble- met skulle dock kvarstå om det handlar om tak- eller fasadintegrerade in- stallationer eftersom det ju ingår i byggdelen fasad och tak.