delar så att installationer, invändiga ytskikt samt fast inredning också in- kluderas. Det gör att en klimatdeklaration speglar en mer komplett bygg- nad från 2027. Boverket föreslår även att det ska finnas schablondata för invändiga ytskikt och fast inredning.
Motiv till ytterligare byggnadsdelar
Genom att lägga till fler byggnadsdelar i en klimatdeklaration bedöms en mer jämförbar kvalitet kunna uppnås i en klimatdeklaration. Det ger bättre förutsättningar för att införandet av gränsvärden. Tillgången till kli- matdata för installationer bedöms även kunna vara tillräckligt god 2027. Bedömningen är också att digitaliseringen har kommit så pass långt 2027 att beräkningarna går att genomföra enkelt även då i princip alla byggde- lar i byggnaden ingår. Boverket föreslår också att ett schablonvärde ska vara möjligt att använda för invändiga ytskikt och fast inredning för att underlätta för mindre aktörer.
Installationer kan stå för en ansenlig del av klimatpåverkan. Birgisdottir et al (2017)16 visar på storleksordningar om 18–46 procent i nyare LCA-
studier, där högre klimatpåverkan framför allt gäller netto-noll- eller plu- senergihus med mycket solceller. Generellt finns en ökande trend med fler installationer i byggnader varför det ses som viktigt att få med, vilket många förespråkat både vid Boverkets hearing i januari 2020 och i re- missyttranden. Att inkludera installationer förväntas också kunna sätta ökat fokus på återvinning inom detta område. Det utgör också en harmo- nisering med hur frågan hanteras i liknande metoder i övriga Norden. Behov av preciseringar av byggnadsdelar
Genom att installationer, invändiga ytskikt samt fast inredning bör ingå i deklarationen 2027. Det bör specificeras vad som ingår i begreppet
16 Birgisdottir, H., Moncaster, A., Wiberg, A. H., Chae, C., Yokoyama, K., Balouktsi, M.,
… Malmqvist, T. (2017). IEA EBC annex 57 evaluation of embodied energy and CO2eq
for building construction. Energy and Buildings, 154, 72–80. https://doi.org/10.1016/j.en-
installationer, eftersom begreppet är otydligt och sannolikt hanteras olika i olika metoder och LCA-studier. Installationer ska åtminstone omfatta värme, vatten, sanitet, el, hiss och installationer för lokal elproduktion (såsom solceller). Värmepumpar bör ingå om undercentraler för fjärr- värme också ingår.
Risker med att vissa installationer missgynnas på sikt
Boverket bedömer att det är viktigt att inkludera installationer för lokal elproduktion eftersom det är viktigt att synliggöra att produktion av dessa orsakar förhållandevis stor klimatpåverkan. Detta innebär dock att sådana installationer potentiellt kommer att kunna missgynnas då gränsvärden, åtminstone inledningsvis, föreslås omfatta modul A1–A5. Detta är ett mindre problem fram till 2035 då gränsvärdena föreslås att skärpas, men man behöver vara medveten om denna potentiella styrningseffekt. Alter- nativet är att exkludera installationer för lokal elproduktion från beräk- ningen, men detta innebär att man också måste exkludera lokal elprodukt- ion från obligatorisk deklaration av driftsenergi (modul B6). Om man väl- jer att inte ha med driftsenergi (modul B6) i den obligatoriska deklarat- ionen bör inte heller klimatpåverkan från energiproducerande enheter på huset inkluderas i modul A1–A5. Även om detta skulle göras kommer dock fasad- eller takintegrerade solceller redan komma med klimatdekla- rationen från 2022 och kommer då att kunna missgynnas. Än så länge är detta mindre vanligt men kan förstås öka i framtiden.
Behov av klimatdata för installationer
Tidigare har installationer ofta ignorerats i LCA-studier av byggnader på grund av brist på data. Generiska klimatdata för olika typer av installat- ioner behöver utvecklas och tillgängliggöras i den nationella klimatdata- basen. Generiska data kommer sannolikt främst att användas på kort sikt, men syftet är att uppmuntra utveckling och användning av specifika data för installationer i framtiden, för att stimulera till klimatförbättrande åt- gärder inom detta område. Det kan också övervägas att ett schablonvärde utvecklas i form av ett övergripande värde i kilogram koldioxidekvivalen- ter per kvadratmeter bruttoarea (kg CO2e/m2 BTA) för alla installationer.
Detsamma gäller för invändiga ytskikt och rumskomplettering. Det ses som viktigt att kunna tillhandahålla ett någorlunda konservativt satt scha- blonvärde för att inte öka tidsåtgången för att genomföra deklarationen, även om det inte ska innebära något större merarbete vid digitaliserade beräkningar som förväntas dominera 2027.
Bör markarbeten ingå i klimatdeklarationen
Boverket har även tittat på om markarbeten bör läggas till i reglerna om klimatdeklaration av byggnader. Markarbeten kan stå för en ansenlig
klimatpåverkan för byggskedet under vissa omständigheter varför det kan argumenteras för att de bör ingå, så att förbättringsåtgärder och teknik- och arbetsmetodsutveckling inom dessa områden understöds.
Ett skäl till att inte ta med markarbeten i klimatdeklarationen är att för småhustillverkare som ska ta fram klimatdeklarationer för byggnaderna underlättar det om markarbeten undantas. Klimatpåverkan från markarbe- ten styrs av var byggnaderna lokaliseras. En annan viktig aspekt att be- akta om markarbeten ska ingå är om det kan styra bort från att bygga på vissa platser där markarbeten kan bidra till stora klimatutsläpp, men som av andra skäl, kan vara önskvärda att bygga på, till exempel tidigare indu- striområden.
Gränsen för vad som är markarbeten är även ibland svår att dra. Andra nordiska länder och Frankrike inkluderar markarbete i sina bedömningar, men hittills inte i gränsvärden. Sannolikt kommer det dock inte att ingå i eventuella gränsvärden och det verkar inte heller bli fallet i Lokal färd- plan för klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö17. Såväl
markarbeten som garage har med stadsplanering att göra och det kan vara bra att vara konsekvent och hantera dessa två delar på samma sätt i dekla- rationen. Det behöver närmare utredas om vad som lämpligen hanteras i planprocessen respektive byggprocessen när det gäller markarbeten. Är klimatdeklarationer av byggnader rätt instrument för att styra mot mins- kad klimatpåverkan från markarbeten? Eventuella negativa konsekvenser för bostadsbyggande bör vägas mot storleken på minskade utsläpp som eventuellt kan uppnås. Boverket har inte hunnit ta fram tillräckligt med underlag för att kunna lämna ett förslag utan konstaterar att detta behöver utredas närmare.