Innan regler om gränsvärden införs behöver åtgärder vidtas. Här beskrivs de översiktligt. Många av åtgärderna kommer troligen behöva genomfö- ras av Boverket som redan i dag har i uppdrag att underlätta införande av krav på klimatdeklarationer från 2022. Boverket har i uppdrag att ut- veckla och förvalta en klimatdatabas, ta fram information och vägledning samt ta fram föreskrifter till den kommande lagen 2022.
9 Rapport Klimatdeklaration av byggnader. Förslag på metod och regler. Slutrapport,
Översyn av metoden
Översyn och eventuell vidareutveckling behöver göras av de metodanvis- ningar som presenteras i denna rapport, för beräkning av de ytterligare delar av livscykeln, byggnaden samt övrig information som föreslås bli obligatorisk 2027. Det är nödvändigt inför uppdatering av lag, förordning och föreskrifter till dess och i samband med detta bör justeringar göras också om det finns möjligheter till ytterligare harmonisering med övriga nordiska regelverk, EU-kommissionens system Level(s) samt den europe- iska standarden om miljöprestanda för byggnader SS-EN 15978. Behov av ytterligare uppgifter i klimatdatabasen
I avsnittet Bakgrund går det att läsa om Boverkets uppdrag att utveckla en klimatdatabas inför reglerna som föreslås införas till 2022 om klimat- deklarationer. Utifrån förslaget i denna rapport finns behov av att ut- veckla Boverkets klimatdatabas med ytterligare uppgifter då hela livscy- keln ska ingå i klimatdeklarationen och ytterligare byggnadsdelar. Ut- vecklingen av databasen omfattar såväl generiska värden som scenarier och schablondata. Dessa beskrivs kortfattat här:
Framtagande av ytterligare generiska data
• Generiska data för material och komponenter för tillkommande obli- gatoriska byggdelar från 2027 behöver tas fram och läggas till i den nationella klimatdatabasen.
• Data om biogen kolinlagring (mätt som GWP-GHG) i träbaserade material och produkter som ingår i den nationella klimatdatabasen be- höver tas fram och tillgängliggöras i klimatdatabasen.
Framtagande av nationella scenarier
För att understödja att klimatdeklarationer görs på ett likartat sätt, med likartade antaganden, behöver ett antal nationella scenarier utvecklas. Det behövs för att utvecklare av klimatberäkningsprogram ska kunna inklu- dera beräkning av användningsskede (moduler B) och slutskede (moduler C). Scenarier behöver lämpligen tillgängliggöras i den nationella klimat- databasen:
• Scenarier för tekniska livslängder och underhållsintervall för de material och komponenter som ingår i den nationella klimatdatabasen, vilket behövs för beräkning av underhåll (modul B2) och utbyte (mo- dul B4).
• Klimatdata för framtida utsläpp av växthusgaser från fjärrvärme, el och eventuella andra relevanta energibärare behövs för beräkning av driftsenergi (modul B6). Sådana klimatdata ska baseras på ett
nationellt scenario för energisystemets utveckling i Sverige i linje med nationella klimatmålet (på liknande sätt som gjorts i Finland och Dan- mark).
• Scenarier i form av klimatdata för olika restproduktbehandlingsme- toder enligt dagens hantering, vilket behövs för beräkning av restpro- duktbehandling (modul C3) och bortskaffning (modul C4).
• Scenarier för hur de material/komponenter som ingår i den nationella klimatdatabasen, hanteras enligt dagens praxis med avfallshanteringen i industrin (det vill säga en kategorisering på de olika restproduktbe- handlingsmetoderna ovan), vilket behövs för beräkning av restpro- duktbehandling (modul C3) och bortskaffning (modul C4). Framtagande av schabloner
För att underlätta beräkningar av tillkommande byggnadsdelar från och med 2027, rekommenderas att ett antal schablonvärden utvecklas. Dessa bör tillgängliggöras i den nationella klimatdatabasen:
• ett schablonvärde som täcker hela byggdelen ”Invändiga ytskikt och rumskomplettering”
• beroende på datatillgång, eventuellt också ett eller ett par schablonvär- den som täcker hela byggdelen
• schablonvärden för beräkning av demontering, rivning (modul C1) och transport (modul C2) ses över och uppdateras vid behov. Upplägg av utvärdering inför gränsvärden
Den första utvärdering som föreslås genomföras år 2024–2025 behöver behandla ett antal viktiga frågor, till exempel:
• Har mognad i praktisk metod kommit så långt att deklarationer kan baseras på faktiskt inköpta produkter och mängder?
• Är beräkningsunderlaget som ska lämnas vid eventuell stickprovskon- troll tillräckligt för att kunna kontrollera kvaliteten, eller bör det vara en hel kostnadskalkyl för att säkerställa kvalitet i beräkningen av kli- matpåverkan?
• Hur effektivt och kvalitativt sker digitaliserade beräkningar? Är det administrativt rimligt att utöka kraven på obligatoriska delar i klimat- deklarationen?
• Vilka kvalitetsbrister finns i inlämnade deklarationer? Håller deklarat- ionerna tillräcklig kvalitet? Eller behöver det övervägas att införa krav
på certifierade deklarationsexperter eller annan kontroll för att säker- ställa att deklarationerna håller en tillräckligt god kvalitet.
• Finns det behov av justeringar av regelverket för klimatdeklarationer på grund av EU-rätten (Byggproduktförordningen, EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda, EPBD) eller eventuella revideringar av de europeiska standarderna som klimatdeklarationens metodik bygger på (SS-EN 15978 och SS-EN 15804) eller EU-kommissionens system Level(s)?
Utvärdering av effekten av gränsvärden
Före de föreslagna skärpningarna enligt tidplanen bör utvärderingar gö- ras. Det handlar om att utvärdera effekten av regelverket och att utvärdera möjligheten att skärpa gränsvärden enligt den föreslagna tidplanen. Sär- skilt inför den första föreslagna skärpningen år 2035 är följande aspekter viktiga:
• I och med att gränsvärden enbart föreslås omfatta byggskedet modul A1–A5 från 2027 är det viktigt att det före skärpningen av gränsvär- den 2035 utvärderas ifall differentiering av gränsvärden kan vara nöd- vändig. Särskilt för att inte missgynna netto-noll-, och plusenergi- byggnader eller flexibla/adaptiva designstrategier.
• Framtida skärpningar av gränsvärden bör föregås av utvärderingar av konsekvenser och oönskade effekter som till exempel konflikter med andra funktionskrav i byggregler.