en god miljö och goda sociala levnadsvillkor .
Boverkets arbete bidrar till att städer, tätorter och
annan bebyggd miljö utgör en god och hälsosam livsmiljö .
detta innefattar bland annat Boverkets internationella
arbete, framför allt inom EU, där myndigheten följer
och bidrar till utvecklingen samt tillför
Sveriges synpunkter .
50
Miljö
god BeByggd miljö
2010 beslutade regering och riksdag om förändringar av miljömålssystemet i enlighet med prop. 2009/10:155. Bland annat har den övergripande målfrågan Fysisk planering och hushållning med mark och vatten samt byggnader tagits bort ur systemet. Delmålet Uttag av naturgrus har flyttats från God bebyggd miljö till Grundvatten av god kvalitet. Det innebär att Sveriges geologiska undersökning, SGU, nu har tagit över ansvaret från Boverket för uppföljning och ut- veckling av delmålet. Inom något år kommer alla befintliga delmål att fasas ut ur systemet.
Organisationen för miljömålsarbetet har också förändrats. Miljömålsrådet har upphört och Naturvårdsverket har fått ett större ansvar för samordning, uppföljning och utvärdering av miljömålsarbetet. Det har också tillsatts en parlamentarisk beredningsgrupp, Miljömålsberedningen, som ska föreslå strategier och etappmål för särskilt viktiga områden i miljöarbetet. Miljöministern har bildat ett forum för myndighetschefer om miljömålsfrågor, i vilket Boverkets generaldirektör ingår.
Boverket har producerat material om God bebyggd miljö till Miljömålsrådets uppföljningsrapport de Facto 2010. I december remitterade Boverket också förslag till texter om slutbedömning av delmålen under God bebyggd miljö, till berörda myndigheter.
Boverket deltar i Naturvårdsverkets samverkansgrupp respektive arbetsgrupp för fördjupad utvärdering av mil- jömålen och har bistått med underlag enligt begäran från Naturvårdsverket. Boverket deltar också i Naturvårdsverkets myndighetsgrupp för att utveckla samhällsekonomiska konsekvensanalyser i miljömålsarbetet.
För att följa upp flera av delmålen under God bebyggd miljö används den årliga miljömålsenkäten till kommunerna. Miljömålsenkäten görs i samarbete mellan Boverket och RUS (Regionalt uppföljningssystem för nationella miljö- mål). En rapport om resultaten från miljömålsenkäten 2006–2009 togs fram i december 2009, och slutsatserna från denna kommunicerades på Miljömålsdagarna i Varberg och på Plan- och byggdagarna i Helsingborg. Ett arbete för att utveckla enkäten har påbörjats. Svarsfrekvensen för
miljömålsenkäten 2010 blev 78 procent, vilket är något högre än året innan.
Boverket har uppdaterat indikatorer som används för upp- följningen av God bebyggd miljö på Miljömålsportalen. Flera olika insatser gjordes under året för att utveckla arbetet med olika aspekter. För att förbättra läget när det gäller plane- ringsunderlag bedöms planeringsstödet för vindkraft ha stor betydelse. Boverket har sedan 2007 fördelat medel till 207 kommuner och 13 länsstyrelser och en uppföljning har visat att kommuner som fått planeringsstöd för vindkraft också i högre grad har påbörjat arbetet med att revidera den kom- munomfattande översiktsplanen.
För att skydda och utveckla kulturhistoriska värden i bebyg- gelsen har Boverket deltagit i ett regeringsuppdrag om ökad statlig samverkan i arbetet med hållbar stadsutveckling i samarbete med flera myndigheter och Arkitekturmuseet (se avsnittet om regeringsuppdrag). Boverket har också medver- kat i Riksantikvarieämbetets höstmöte om Staden.
När det gäller buller driver Boverket ett miljömålsprojekt om uppföljning av trafikbullerexponering vid nybyggda bostäder samt har under året informerat kommuner och länsstyrelser med flera om innehållet i de båda allmänna råden om flyg- buller samt väg- och spårtrafikbuller.
Boverket medverkar i uppbyggnaden av en kunskapsportal om buller tillsammans med Naturvårdsverket, Socialstyrel- sen och Trafikverket och i arbetet med en strategi för kom- munikation om samhällsbuller som Sveriges Kommuner och Landsting håller i. Boverket deltar också i Naturvårdsverkets samordningsgrupp för bullerfrågor.
Boverket arbetar med en idébok om avfall, som syftar till att ge vägledning och inspiration vid planering och byggande av avfallsutrymmen, återvinningsstationer och återvin- ningscentraler. Fokus i skriften läggs på aspekterna säkerhet, tillgänglighet och estetik. Boverket är representerat i Natur- vårdsverkets Avfallsråd sedan 2004.
Boverket har under året gjort flera insatser för att minska energianvändningen i byggnader. Tidigare har energikra- ven skärpts i Boverkets byggregler, BBR, för eluppvärmda byggnader. Nu pågår arbete med att skärpa BBR:s energikrav även för nya byggnader med andra uppvärmningssätt. Dessa skärpta krav kommer också att omfatta befintliga byggnader som ändras.
Återrapportering enligt instruktion
51
En fördjupningsrapport om byggnaders energianvändning för värme och varmvatten utifrån projektet BETSI har tagits fram Energi i bebyggelsen – tekniska egenskaper och be- räkningar – resultat från projektet BETSI. Rapporten utgör delvis en utvärdering av energidelmålet inom God bebyggd miljö. Boverket administrerar också stöd för installation av solvärme respektive energieffektiva fönster i småhus, vilket bidrar till måluppfyllelse.
Boverket har gjort en första utvärdering över systemet med energideklarationer, Utvärdering över systemet med energi- deklarationer. Vidare administrerar Boverket en databas för alla energideklarationer som genomförts sedan 2008. I energideklarationerna redovisas det utöver energiaspekter även resultat och utfall av obligatoriska ventilationskon- troller samt radonstatus i byggnader. Genom detta har även uppföljningen av delmålet God inomhusmiljö förbättrats och kommunernas tillsyn kan underlättas.
Bättre kunskapsunderlag om God inomhusmiljö har tagits fram genom en fördjupningsrapport om fukt och mögel utifrån resultaten från BETSI God bebyggd miljö – förslag till nytt delmål för fukt och mögel – resultat från projektet BETSI.
samoRdning och uppFöljning av miljömÅlsaRBete som involveRaR BeRöRda myndigheteR och andRa aktöReR
Boverket har ett nära samarbete med berörda myndigheter och andra aktörer i miljömålsarbetet. Vilka myndigheter och aktörer som är berörda beror på vilka frågor som berörs. Under året har projektet Nytt miljöledningssystem startat för att införa ett miljöledningssystem på Boverket med certifiering enligt ISO 14001. Under hösten har en miljöutredning av myndighetens direkta och indirekta miljöpåverkan genomförts som ett led i detta.
Ett gemensamt förslag till uppföljningsprogram för miljö- data om byggd miljö har tagits fram av Riksantikvarieäm- betet, Boverket och Socialstyrelsen. Programmet syftar till att strukturera miljömässiga aspekter på byggd miljö för att systematiskt kunna följa tillståndet i den byggda miljön. Boverket har deltagit i Energimyndighetens insatser för att stötta arbetet med utvecklingen av lokala och regionala kli- mat- och energistrategier. Boverket har bland annat med- verkat i seminarier inom ramen för Uthållig kommun, en nationell träff med länsstyrelserna i februari och i Fören- ingen Sveriges Energikontors diskussion om framtiden för klimat och energistrategiarbetet i november. Boverket har fått i uppdrag att tillsammans med flera andra nationella
myndigheter särskilt stödja tre pilotlän för att ytterligare stärka och utveckla det regionala klimat- och energiarbetet, se avsnittet om regeringsuppdrag.
Under året har projektet Mångfunktionella ytor slutförts. Projektet genomfördes tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Sveriges Kommuner och Landsting, Movium och Länsstyrelsen i Skåne. Syftet med projektet är att lyfta fram grönstrukturens roll för klimat- anpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och tätorter samt att öka medvetenheten och kunskapen kring värdet av att inte hårdgöra mark samt att vidga synen på grön- strukturen, grönytorna, mellanrummen och friytorna i stad och tätort.
Studien presenteras i rapporten Mångfunktionella ytor – Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och tätorter genom grönstruktur ISBN 978-91-86559-02-1 samt i kortskriften Låt staden grönska! ISBN 978-91-86559-27-4. Resultaten har kommunicerats bland annat på Moviums vinterkonferens i januari, Regionplanekontorets semina- rium Storstadsnatur i maj och på en workshop om gröna verktyg för urban klimatanpassning, som anordnades av IVL Svenska Miljöinstitutet och Institutet för hållbar stads- utveckling i Malmö i september.
På Boverkets uppdrag pågår ett arbete på Kungliga Tekniska Högskolan med att ta fram indikatorer som beskriver bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan. Arbete med att göra en kunskapssammanställning om ekologiskt byggande har inletts under året. Boverket och Formas har tagit initiativ till att samordna ett svenskt deltagande på nästa World Sustai- nable Building-konferens SB11, Helsingfors 18–21 oktober 2011.
Under året har Boverket arbetat med en litteraturöversikt över boendets miljöpåverkan med fokus på vardagsbeteen- den och livsstil. Arbetet kommer att presenteras i en rapport i mars 2011.
myndighetsnätverk stranderosion
Till stöd för Statens geotekniska instituts, SGI, samordnings- ansvar för stranderosion finns ett nätverk med myndigheter som har ansvar för eller verksamhet som berör strandero- sion. Nätverket ska vara ett kontakt- och samverkansorgan för frågor med betydelse för stranderosion. Nätverket ska också bistå SGI i samordningsansvaret för stranderosion i Sverige. Nätverket träffades 2010 i Karlskrona där bland annat Boverkets arbete med klimatanpassningsuppdraget diskuterades.
52
Ras- och skreddelegationen
Delegationen är ett kontakt- och samverkansorgan för myndigheter som är involverade i ras- och skredfrågor. Dele- gation består av SGI:s generaldirektör, som är delegationens ordförande, institutets sakkunniga inom området ras och skred samt ledamöter utsedda av Statens räddningsverk, Boverket, Trafikverket, Sjöfartsverket, Naturvårdsverket, Sve- riges geologiska undersökning och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI).
nationell plattform för arbete med naturolyckor
Den svenska nationella plattformen för arbete med natur- olyckor inrättades 2007 efter ett uppdrag i regleringsbrev till Räddningsverket. I dag är det Myndigheten för samhälls- skydd och beredskap, MSB, som har regeringens uppdrag att i samverkan med berörda myndigheter driva arbetet med plattformen. Boverket deltar i arbetet sedan starten 2007. Det övergripande syftet med arbetet är att förebygga och mildra effekterna av naturolyckor genom förbättrad samord- ning på lokal, regional och nationell nivå. Plattformsarbetet bedrivs inom tre målområden – samverkan och samordning mellan myndigheter och organisationer; effektiv dataförsörj- ning samt forskning, utveckling och kunskapsförsörjning. Myndighetsnätverket har, under 2010, genomfört fyra endagsmöten och ett tvådagars möte, dnr 2249-3950/2010. Mindre arbetsgrupper har formerats för de aktiviteter som genomförts under året, se nedan.
Utredning om arbete med klimatanpassning i Sverige
En arbetsgrupp har med utgångspunkt i Klimat- och sårbar- hetsutredningen kartlagt pågående aktiviteter inom klima- tanpassningsområdet i Sverige.
Utredning om klimatanpassningsportalen
En arbetsgrupp har utrett olika handlingsalternativ för fort- satt drift och utveckling av Klimatanpassningsportalen.
Seminarieserie om översvämning
En arbetsgrupp från plattformen har i samarbete med läns- styrelserna i Stockholm, Gävleborg, Västerbotten, Norrbotten och Västra Götaland planerat och genomfört fyra seminarier med presentation av goda exempel på kommuners arbete med översvämningsproblematik. Seminarier genomfördes den 21 september i Stockholm, den 21 oktober i Gävle, den 26 oktober i Piteå och den 7 december i Göteborg.
Återrapportering till ISDR
Alla länder som har undertecknat HFA-deklarationen an- svarar för rapportering till FN-ISDR om det som har gjorts 2009-2011 för att implementera de fem principer som ingår i HFA. Myndighetsnätverket för Sveriges nationella plattform har haft en genomgång av alla frågor som ingår i FN-ISDR:s enkät och har lämnat in sina bidrag.
Myndigheterna rapporterade om relevanta regeringsupp- drag, forskningsprojekt, utbildningar, åtgärder, verktyg m.m. Dessutom diskuteras rapporten innehåll i myndighetsnät- verket så att alla har kännedom om det som har uppnåtts under de sista två åren.
klimatanpassningsportalen
Klimatanpassningsportalen är en samlingsplats för länkar till centrala myndigheter gällande information som speciellt rör klimatanpassning. Denna drivs i dag av ett mindre myn- dighetsnätverk bestående av Boverket, Energimyndigheten, Lantmäteriet, Naturvårdsverket, MSB, SMHI och SGI. Under 2010 har det huvudsakliga arbetet varit att utveckla och uppdatera, samt att utreda om portalens fortsatta drift och utveckling.
Hösten 2009 fick SMHI i uppdrag av portalnätverket att kart- lägga och beskriva målgruppernas behov, ambitionsnivån för arbetet, krav på resurser, teknik samt former för samord- ning av arbetet. Den 13 oktober drogs beslutsunderlaget för styrgruppen för Nationell Plattform och det beslutades att SMHI kommer att ta frågan om finansiering vidare. Under 2011 kommer SMHI och de övriga myndigheterna som ingår i portalsamarbetet att arbeta vidare angående finansierings- frågan.
nationell samoRdning dRicksvattenFRÅgoR
Livsmedelsverket är enligt sin instruktion samordningsan- svarig myndighet för dricksvattenfrågor. Jordbrukdeparte- mentet har angett att samordningen ska genomföras med Boverket, Statens geologiska undersökning, Naturvårdsver- ket, Socialstyrelsen, vattenmyndigheterna, Sveriges Kom- muner och Landsting samt organisationen Svenskt Vatten. Ett nätverk för samordningen är bildat och nätverkets syfte är att verka för en ändamålsenlig koordinerad offentlig förvaltning, där det delade myndighetsansvaret samordnas strategiskt. Under året har nätverket tagit fram förslag till en gemensam strategi för Sveriges framtida dricksvattenförsörj- ning samt handlingsplan och verksamhetsplan för åren 2010–2013.
53