Boverket ansvarar för arbetet med det nuvarande byggpro- duktdirektivet i Sverige, och deltar därför i kommissionens ständiga byggkommitté samt därtill kopplade expertgrup- per. Under året har det hållits ett möte med ständiga bygg- kommittén och ett med dess förberedande grupp. Ansvaret innebär också hantering av skriftliga konsultationer från Europeiska kommissionen, exempelvis förslag till riktlinjer för europeiska tekniska godkännanden, förfrågningar om europeiska tekniska godkännanden, förslag till arbetspro- gram från europeiska standardiseringsorganisationen CEN samt förslag till mandat till CEN och europeiska organisa- tionen för tekniska godkännanden, EOTA.
I arbetet med byggproduktdirektivet finns en svensk refe- rensgrupp för information till samt synpunkter från bygg- branschen. Boverket har träffat Energimyndigheten, Natur- vårdsverket, Kemikalieinspektionen och Swedac för dis- kussioner bland annat om byggproduktdirektivets för- utsättningar. Diskussioner har även förts med SP och SP SITAC i speciella frågor. Dessutom har Boverket bistått Kommerskollegium i handelshinderärenden och bevakat rättsutvecklingen inom området.
ny ByggpRoduktFöRoRdning
Förhandlingar har pågått sedan maj 2008 för att ersätta det nuvarande byggproduktdirektivet med en byggproduktför- ordning. Boverket har under denna tid bistått Miljödepar- tementet med expertsynpunkter och aktivt deltagande i ett betydande antal rådsarbetsgruppsmöten och ett informellt möte i Bryssel samt möten i en svensk referensgrupp. Den första trilogen avslutades i december 2010.
diRektivet om ByggnadeRs eneRgipRestanda
Boverket har på uppdrag av regeringen redovisat effekterna av förändringen i direktivet om byggnaders energiprestan- da, 2002/91/EG till 2010/31/EU, i rapporten EU-direktivet om byggnaders energiprestanda – konsekvenser och behov av förändringar i det svenska regelverket. En redovisning av Boverkets regeringsuppdrag N2010/1474/E,
dnr10127-1290/2010 i utredningen har Boverket föreslagit ett flertal ändringar av regelverket.
Boverket har deltagit i två möten med Concerted Action II och varit värd för ett studiebesök med deltagare från Grek- land, Portugal, Österrike, Nederländerna och Tyskland. Det
treåriga uppdraget att delta i Concerted Action II EPBD är avslutat, och en gemensam slutrapport kommer i början av 2011. Förberedelser för arbetet att följa Concered Action III EPBD har påbörjats.
ReFeRence FRamewoRk FoR sustainaBle cities
På miljödepartementets initiativ medverkar Boverket i arbetsgruppen för Reference Framework for European Sustainable Cities. Under 2010 hölls fem möten. Arbetet har resulterat i ett webbverktyg som nu testas av ett stort antal pilotstäder runtom i Europa. I Sverige har Umeå och Uppsala utsetts till pilotstäder. Göteborg medverkar i utvecklingen som deltagare i URBACT-projektet LC-FACIL. Utförlig information finns på webbplatsen
www.rfsustainablecities.eu.
inteRReg 4B noRdsjöpRogRammet
Boverket har medverkat i styr- och övervakningskommitté- ernas möten 14-15 april, 2-3 juni och 29-30 september samt årskonferensen 16-17 juni. Totalt inom programmet har nu 46 beslutade projekt tilldelats sammanlagt 130 miljoner euro. Kvar att fördela finns 22 miljoner euro. I de beslutade projekten medverkar Sverige med 34 projektpartners (be- neficiaries) och tre projektledare (lead beneficiaries).
symBiocity-samveRkan
Boverket har medverkat i framtagandet av webbsimule- ringen SymbioCity Scenarios och har under året biträtt i internationella aktiviteter där SymbioCity-konceptet marknadsförts: World Urban Forum 5 i Rio de Janeiro 22-25 mars, SymbioCity Forum i Shanghai 1-2 juli, Sweden Sustainable Urban Development and Clean Tech Forum i Ulan Bator 2-3 november samt SymbioCity Road Show i Kina 24-26 november 2010.
sida-pRojekt i montenegRo
Boverket medverkar med expertstöd i det Sida-finansierade projektet Spatial Planning Support Project i Montenegro. Projektet drivs av UNDP och syftar till att utveckla plane- ringskompetensen i några av landets kommuner. Boverket har deltagit i projektuppföljningsmöten 2 februari, 23 juni och 16 december. Boverket har 13-16 juli arrangerat ett studiebesök i Köpenhamn, Roskilde, Lomma och Malmö för en delegation från Montenegro.
55
municipal spatial planning pRogRamme ii i kosovo
Årets deltagande från Boverket, i det av SIDA finansierade projektet, för att bygga upp planerarkompetens i några av Kosovos kommuner, begränsade sig i år till en studieresa. MuSSP II står för etapp 2 i Municipal Spatial Planning Sup- port Program. Detta projekt avslutas hösten 2011 och ska då redovisas i en projektrapport för hela genomförandetiden.
övRigt
Ett möte har hållits med ständiga hisskommittén. Kommis- sionen har remitteraten ändring av hissdirektivet till med- lemsländerna. Nästa steg är snabbehandling i Europeiska rådet och parlamentet. Ändringarna sker till följd av nya EU-förordningarna 764/2008 och 765/2008 samt beslutet 768/2008/EG.
Ett möte har hållits med ständiga kommittén för linbane- anläggningar. Kommissionen arbetar med förändringar av direktivet till följd av nya EU-förordningarna 764/2008 och 765/2008 samt beslutet 768/2008/EG.
Boverket har deltagit i en internationell konferens om funk- tionsbaserade brandskyddsregler, arrangerad av Society och Fire Protection Engineers. Där presenterades Boverkets nya förslag till brandskyddsregler med särskilt fokus på analytisk dimensionering, så kallade fire safety engineering.
Boverket har varit värdmyndighet för en delegation experter och tjänstemän från Turkiets hälsoministerium. Under en vecka i september genomfördes studiebesök, föredrag och diskussioner kring byggregler, inomhusmiljö och hälsa i samarbete med Lunds Tekniska Högskola, LTH, Radonana- lys, SP, Socialstyrelsen, Karolinska Institutet, Stockholms Stad, EMTF, Svensk Ventilation, FunkiS, Miljödepartemen- tet, Arbetsmiljöverket, IUC och VVS-företaget. Stöd för ar- betet har sökts hos SIDA, och en utvärdering av besöket och Boverkets insats finns hos EU-kommissionens institution för Twinning och Taiex.
Boverket är medlem i Inter-Jurisdictional Regulatory Col- laboration Committee, IRCC, som är ett samarbetsforum för utbyte av erfarenheter mellan tretton länder som kommit långt med funktionsregler i byggbestämmelser. Boverket deltog i två konferenser som arrangerades under året och medverkar kontinuerligt genom informationsutbyte via förfrågningar från de andra länderna. Regler om klimatan- passning och energihushållning är exempel på områden som uppmärksammats.
ekodesigndiRektivet
Boverket har deltagit i arbetet rörande fläktar, luftkonditione- ring och kyla. En bredare workshop gemensam med Energi- myndigheten, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket, hölls i slutet av året. Syftet var att förbättra samarbetsfor- merna kring exempelvis Ekodesigndirektivet som berör alla myndigheternas verksamhet.
noRdiskt samaRBete
Boverket medverkar i ett kontinuerligt nordiskt utbyte kring bostadspolitiska frågor. Syftet är att dra nytta av att de nordiska länderna som har många gemensamma drag med Sverige inte minst när det gäller övergripande mål och bostadssociala ambitioner, samtidigt som det finns olika traditioner och intressanta skillnader när det gäller vilka bo- stadspolitiska styrmedel man väljer att använda. Ämnen som behandlas är till exempel utvecklingen på bostadsmarknaden och bostadspolitiska styrmedel, med kopplingar till bland annat stadsutveckling, tillgänglighetsfrågor och energifrågor. En angelägen fråga är också vilken betydelse EU-samarbetet har för bostadspolitiken i de nordiska länderna.
Utbytet omfattar bland annat ett årligt Nordiskt Bostads- möte, som denna gång arrangerades av Färöarna och hölls i Torshavn. En programpunkt var uppföljning av fjolårets huvudtema, Finanskrisens effekter på bostadsmarknaden, övriga teman var Ägarlinjen och affordability, Renovering och underhåll av storskaliga bostadsområden från 1960- och 70-talet samt EU och bostadspolitiken.
Boverket deltog i det nordiska byggmyndighetsmötet som hölls i Oslo i september, Några av huvudpunkterna vid mötet var regler för befintliga byggnader, takrasproblematiken, klimatutmaningar och energieffektivisering. Dessutom diskuterades nordiska gränshinder, tillsynsfrågor och den kommande byggproduktförordningen.
Boverket deltog också i ett gemensamt nordiskt seminarium om användningen av nyckeltal och benchmarking vid byggande, drift och renovering av bostäder, med utgångs- punkt i resultaten från det nu avslutade nordisk-baltiska forskningsprojektet CREDIT (Construction and Real Estate – Developing Indicators for Transparency), i Köpenhamn den 1 december.
noRdiska planmyndigheteRna
Boverket samverkar med de övriga nordiska planmyndighe- terna och deltog i årets möte som hölls i Norge den 25-27 augusti 2010. Under året förbereddes ett förslag till
56 MyndIGhETSöVERGRIpAndE
nytt gemensamt handlingsprogram och detta godkändes när de nordiska planministrarna möttes i Reykjavik den 2 november 2010. Det nya handlingsprogrammet är inriktat på hållbar stadsplanering samt havsplanering.
euRopahaRmoniseRing och standaRdiseRing
Standardiseringsarbetet innebär framtagande av gemen- samma provningsmetoder och produktbeskrivningar, främst på europeisk nivå. De flesta har initierats genom EG-direktiv, för Boverkets del främst Byggproduktdirektivet. Myndigheten deltar i svenska samordningskommittéer hos SIS för att framhålla svenska förhållanden och synpunkter. Boverket hänvisar till standarder i allmänna råd till sina föreskrifter, som exempel på hur föreskrifter kan uppfyllas. Boverket deltar i ett antal tekniska kommittéer på europa- nivå, inom CEN. Deltagandet i nationella spegelgrupper inom SIS är omfattande. Det finns många kommittéer som är relevanta för Boverkets verksamhetsområde.
inteRnationella insatseR inom BoveRkets ansvaRs- omRÅde
Boverket har under 2010 i samverkan med BKN samman- ställt en rapport med uppdaterat material om utvecklingen i samhällsekonomin och på bostadsmarknaderna i de nord- iska länderna. Se rapport Bostadsmarknaderna i Norden och regionalt med dnr 212-4462/2010.
Boverket publicerade hösten 2010 en rapport författad av forskaren Christophe Foultier, som innehåller en presenta- tion och jämförande analys av ett tiotal stadsförnyelse- projekt i sju olika länder. Urban and social segregation: an analysis of the methods used in urban regeneration projects, Bilaga 2 till Boverkets rapport Socialt hållbar stadsutveck- ling ISBN 978-91-86559-51-9.
påverkan på den nationella bostadspolitiken
Boverket bevakar utvecklingen inom EU-samarbetet när det gäller rättsfall och annat som kan vara av betydelse för ut- formningen av den nationella bostadspolitiken. Ambitionen är fånga upp och belysa ställningstaganden och uttalanden samt tendenser som kan påverka förutsättningarna för svensk bostadspolitik och peka på vad som kan behöva uppmärksammas särskilt framöver. Resultatet av bevak- ningen presenteras i rapporten EU och bostadspolitiken 2010,
Tabell 14 . Sammanställning över Boverkets deltagande i de tekniska kommitteérnas standardiseringsarbete 2010
De flesta CEN-kommitteérs uppdrag utgår via mandat från EG-direktiv, speciellt inom byggområdet.
142 EcISS/Tc 10, EcISS/Tc 11 Allmänna konstruktionsstål 145 EcISS/Tc 19, ISo/Tc 17/Sc 16 Armering
170 cEn/Tc195, cEn/Tc156/WG 2, 3, 4, 5, 7, 8, 9, 12 och 13 samt 14, ISo/Tc 117, ISo/Tc 142 luftbehandlingsteknik
180 cEn/Tc250/Sc6 Murverk och puts 181 cEn/Tc127, ISo/Tc92/TG1 Brandsäkerhet
182 cEn/Tc124, cEn/Tc175, cEn/Tc112, cEn/Tc038, cEn/Tc250/ Sc5, ISo/Tc165, ISo /Tc218, ISo/Tc089 Trä
188 cEn/Tc250/Sc 3, 4 Stål- och samverkanskonstruktioner (och aluminium)
189 cEn/Tc88, cEn/Tc89, ISo/Tc163, cEn/Tc228,
cEn/Tc247, ISo/Tc205 Innemiljö och energianvändning i byggnader 190 cEn/Tc104, cEn/Tc104/AG4 Betong
190 cEn/Tc104/AG4 Betongutförande 191 cEn/Tc229 Förtillverkade betongprodukter 197 cEn/Tc126 Byggakustik
198 cEn/Tc163, cEn/Tc164, cEn/Tc165, ISo/Tc 224 Vatten- och avloppssystem
203 cEn/Tc250/Sc1, 8, SG6 Eurokoder (allmänt, träkonstruktioner resp . helpdesk)
203/AG2 cEn/Tc250/S2 Betongkonstruktioner
208 cEn/Tc235 Brottsförebyggande åtgärder genom stadsplanering och byggnadsutformning
209 cEn/Tc 350/Sc14, 17 hållbarhet hos byggnadsverk 211 cEn/Tc 10, ISo/Tc 178 hissar och rulltrappor – säkerhet 263 cEn/Tc 242 linbanor – säkerhet
360 cEn/Tc 70, cEn/Tc 72, cEn/Tc191, cEn/Tc192, ISo/Tc 21 Brand- och räddningstjänst, branddetekterings- och brandlarmsys- tem, fasta släcksystem, brandventilation, inomhusbrandposter 404 Barnartiklar
406 Solvärmeteknik
453 ISo/Tc 59/Sc 16 Tillgänglighet och användbarhet i byggd miljö 489 Metadata för geografisk information
497 cEn/Tc 351 Reglerade ämnen för bygg- och anläggnings- produkter
500 cEn/Tc339 halksäkerhet 501 Fysisk planering
519 Energimärkning av tappvattenarmatur STAnl I Standardisering inom GIS
SEk Tk 61 cEnElEc Tc 61 Säkerhet hos elektriska hushållsapparater 536 Samordningsgrupp för tillgänglighet
57
Energipolitiska åtgärder på kort sikt
konveRteRing FRÅn diRektveRkande elväRmeDen årliga rapporten för uppföljning som skulle ha läm- nats enligt den plan för uppföljning och utvärdering som Boverket lämnade till Regeringskansliet i juni 2006, har inte genomförts för 2010. I de tidigare lämnade årsrap- porterna konstaterar Boverket att det endast är marginella förändringar och därför har vi valt att koncentrera oss på den slutliga uppföljnings- och utvärderingsrapporten som kommer att utföras under 2011. Se även avsnitt 4 Statliga stöd och bidrag.
solväRme
Det våras för solvärme var namnet på Boverkets kampanj för att få fler att söka det nya stödet till solvärme. Kam- panjen innehöll ett stort antal annonser som bland annat vände sig till campingägare, idrottsföreningar och med- lemmar i bostadsrättsföreningar. Dessutom fick samtliga klimat- och energirådgivare vid landets kommuner en trycksak att dela ut till dem som var intresserade av att söka stöd. Se även avsnitt 4 Statliga stöd och bidrag. Satsningen genomfördes tillsammans med Energimyn- digheten och kostnaden på 600 000 kronor delades mellan myndigheterna. De pengar som fanns att söka tog ganska snabbt slut, vilket kan tolkas som ett resultat av att fler kunde söka det nya stödet och att Boverket nådde ut med informationen till viktiga målgrupper.
vindkRaFt
En utbyggnad av vindkraften ska föregås av en god pla- nering och Boverkets uppgift är att sprida kunskap och vägleda i viktiga planeringsfrågor till bland annat kommu- ner, andra myndigheter och medborgare. Säkerhetsfrågor, buller, försvarets intresse och kommunernas ”vetorätt” har varit aktuella planeringsfrågor under året.
I början av 2010 deltog Boverket i de två resterande se- minarierna ur seminarieserien Vinddialogen som sedan 2008 har genomfört ett antal vindkraftsseminarier runt om i landet. Vindkraftsdialogen arrangerades av fyra centrala myndigheter i samverkan (Boverket, Naturvårds-
verket, Energimyndigheten och Riksantikvarieämbetet) samt Sveriges Kommuner och Landsting och samordnas av Nätverket för vindbruk. Efter seminarierna har dialogen mellan de fyra myndigheterna fortsatt och ambitionen är att ordna ytterligare vindkraftsseminarier under nästa år. Andra seminarier som Boverket har varit med på är Vind 2010 och den Nationella vindkraftskonferensen i Kalmar. Boverket har också under året arbetat aktivt med att ta fram webbplatsen vindlov.se, som hanterar tillståndsfrågor för vindkraftverk. Webbplatsen har tagits fram i samarbete med omkring 20 offentliga myndigheter och organisatio- ner. Samordnande myndighet för projektet är Energimyn- digheten.
Under året har Boverket publicerat rapporten Vindkraft till havs – Brister och möjligheter vid planering och projekte- ring, dnr 2323-767/2010. Syftet med rapporten var att un- dersöka hur planeringsberedskapen till havs utvecklar sig.
planeringsstödet för vindkraft
Planeringsstödet för vindkraft är nu inne på sista året och just nu pågår en intensiv planering för vindkraft i Sverige. Strax över 200 kommuner och län arbetar med tematiskt tillägg till översiktsplanen, fördjupning av översiktsplanen eller planeringsunderlag med fokus på vindkraft.
Inom ramen för planeringsstödet för vindkraft har MKB- centrum vid Sveriges lantbruksuniversitet, på uppdrag av Boverket, genomfört en studie om miljöbedömningar av kommunala planer om vindkraft. Studien är en del av Boverkets utvärderingsarbete för planeringsstödet för vindkraft.
Studien kan också utgöra en bas för Boverkets framtida metodutvecklingsarbete kring översiktsplaneringen. Boverket har också tryckt en broschyr som berättar om två olika planeringsinsatser som har genomförts med hjälp av stödet.
Riktad information gick under våren ut till samtliga kommuner och länsstyrelser där Boverket redogjorde för möjligheten att söka stöd alternativ söka ytterligare medel för påbörjad planeringsinsats. Erfarenheter av stödet har spridits bland annat på NordVind, som är ett projekt under
Återrapportering enligt regleringsbrev för 2010
58 MyndIGhETSöVERGRIpAndE
Nordiska ministerrådet. Arbetet med uppföljning och ut- värdering av planeringsstödet har påbörjats, se även avsnitt 4 Statliga stöd och bidrag.
eneRgideklaRationeR
Den 31 december 2010 har Boverket tagit emot och registre- rat energideklarationer utförda på cirka 320 000 byggnader, varav cirka 200 000 är flerbostadshus, lokalbyggnader och offentliga byggnader. Resterande är gjorda på egnahem, det vill säga småhus som bebos av ägaren.
Registreringen har successivt minskat under året. Boverket registrerade flest energideklarationer i början av året. Efter sommaren sjönk registreringen med cirka 20 procent. Un- gefär hälften av de byggnader som omfattas av lagen och som skulle vara deklarerade till den 1 januari 2009, är ännu
inte deklarerade. Småhus är dock deklarerade i förväntad omfattning.
Med nuvarande takt kommer det att ta över fem år tills alla byggnader som omfattas av lagen är energideklarerade. Om samtliga kommuner bedriver en aktiv tillsyn kan den tiden förmodligen minskas till cirka två år.
stöd till kommuneRna som haR tillsynsansvaR
Boverket har under året informerat aktivt om energide- klarationerna. Vi har deltagit som föreläsare på större energi- och miljökonferenser samt på bomässor. Boverket har också en kontinuerlig bemanning för att svara på tele- fon- och mejlfrågor om energideklarationer.
Boverket har skickat informationsbrev till kommunerna om förändringar i energideklarationsregistret. Informations- insatserna skapar bättre förutsättningar för kommunerna att bedriva en aktiv tillsyn för att på så sätt medverka till att återstående energideklarationer blir utförda. Flera storstä- der har under hösten också blivit mer aktiva i tillsynen. I april 2010 trycktes en regelsamling för energideklaration med kommentarer, ISBN 978-91-86342-58-6. I kommen- tarsdelen förtydligar Boverket regelverket så att läsaren får en enhetlig bild av systemet. Regelsamlingen var efterläng- tad och har fått en stor spridning hos energiexperter, fast- ighetsägare och kommunala tjänstemän. Sökfunktionerna har också förbättrats för de kommunala tjänstemän som utför tillsyn.
inFoRmations- och RÅdgivningspoRtal
Boverket har på uppdrag av regeringen och i samråd med Energimyndigheten påbörjat arbetet med att upprätta en informations- och rådgivningsportal, www.energiaktiv.se. Syftet med portalen är att stödja fastighetsägare att utföra de åtgärder till energieffektivisering som tas fram i energi- deklarationen. 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 2007 -10 2007 -12 2008 -02 2008 -04 2008 -06 2008 -08 2008 -10 2008 -12 2009 -02 2009 -04 2009 -06 2009 -08 2009 -10 2009 -12 2010 -02 2010 -04 2010 -06 2010 -08 2010 -10 2010 -12 Månad A nt al 1 Byggnader
diagram 7 . Ackumulerat antal byggnader med gällande deklaration
detta diagram visar det månadsvis ackumulerade antalet byggnader, med gällande deklaration, som registrerats hos Boverket sedan starten .
diagram 8 . Antalet energideklarerade småhus (typkod 220 och 120) i förhållande till antalet sålda
källa: lantmäteriverkets byggnadsregister .
Antalet energideklarerade småhus (typkod 220 och 120) jämfört med antalet sålda småhus
0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000 80000 2009 2010
Antal energideklarerade hus Antal sålda hus
Antalet energideklarerade småhus (typkod 220 och 120) jämfört med antalet sålda småhus
0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000 80000 2009 2010
Antal energideklarerade hus Antal sålda hus
59