Årsredovisning
Boverket februari 2011
Årsredovisning 2010
Titel: Årsredovisning 2010 Upplaga: 300 ex
Tryck: ISBN 978-91-86559-92-2 PDF: ISBN 978-91-86559-93-9 Dnr: 4704-693/2011
Foto omslag och inlaga: Smålandsbilder.se Publikationen kan beställas från:
Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50
Fax: 0455-819 27
E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se
Publikationen finns att ladda ner som pdf på www.boverket.se
Publikationen kan på begäran beställas i alternativt format som Daisy, inläst på kassett m.m.
3
Innehåll
Gd har ordet . . . 4
Vision, verksamhetsidé och värdegrund . . . 6
Året som gått . . . 8
ResultatRedovisning Introduktion och läsanvisning . . . . 15
1 . Samhällsplanering och bebyggelseutveckling . . . . 17
2 . Byggande och förvaltning . . . . 27
3 . Boendefrågor . . . . 35
4 . Statliga stöd och bidrag . . . . 41
5 . Myndighetsövergripande . . . . 49
RegeRingsuppdRag Avslutade och pågående enligt 2010 års regleringsbrev . . . . 70
Uppdrag enligt tidigare regleringsbrev eller särskilt regeringsbeslut . . . . 71
Finansiell Redovisning Resultaträkning . . . . 75
Balansräkning . . . . 76
Anslagsredovisning . . . . 77
Tilläggsupplysningar och noter . . . . 80
Väsentliga uppgifter . . . . 87
BilagoR Bilaga 1 . Utgivna publikationer 2010 . . . . 89
Bilaga 2 . Besvarade remisser . . . . 91
Bilaga 3 . Boverkets medverkan i EU-grupper, nordiska grupper och övriga internationella grupper . . . . 93
Vårt arbete har direkt och indirekt betydelse för allas vardagsliv: För att Boverkets arbete ska upplevas som betydelsefullt arbetar vi hela
tiden med tanke på medborgarnas nytta
4
Gd har ordet
En myndighet i vardagen
Boverkets roll är att utifrån ett helhetsperspektiv förmedla och dela med sig av kunskap inom samhällsplanering, byggande och boende. Under år 2010 har Boverkets utveck-lingsarbete gått in i en ny fas, liksom året innan i intensiv dialog med medarbetarna och med lyhördhet för upp-dragsgivares och intressenters berättigade anspråk. Under året har ett omfattande strukturarbete genomförts inom ramen för verksamhetsplaneringen. Nu ska Boverket för alla utomstående bli tydligare, det ska vara enklare att förstå vad myndigheten gör och vart man ska vända sig. I linje med detta fick Boverket under året en ny logotyp som lanseras med devisen ”nu visar vi vad vi gör”. Fem hus i olika röda nyanser ger en koppling till vårt uppdrag och vår verksamhet.
Målet för Boverket är att bedriva en medborgarorienterad och användartillvänd verksamhet. Boverkets arbete kräver
kunskap i såväl planering och byggande som hur bra boende kan utvecklas. Det är för oss självklart att samspela med alla dem som vi behöver för att kunna fullfölja vår uppgift, det må vara myndigheter, intresseorganisationer, branschföreträdare eller andra.
Vi behöver alltså breda kontaktytor och nya dialogformer. Genom samverkan inom landet och internationellt skaffar vi den helhetsbild som behövs för att utforma hållbara lösningar. Vår kunskap förmedlar vi direkt i dialog med medborgaren, eller via till exempel kommunerna och länsstyrelserna. Vi ger också underlag för våra politiker att fatta beslut som kommer medborgaren till nytta i vardagen.
Som generaldirektör har jag under året i olika samman-hang samarbetat och fört dialog med olika representanter för byggsektorn, bland annat i Samhällsbyggnadsrådet.
En MyndIGhET I VARdAGEn 5
Boverket har också bistått Delegationen för hållbara städer i dess beslut om ekonomiskt stöd för utveckling av hållbara samhällen.
Året har bland annat präglats av ett allt intensivare förbere-delsearbete inför den nya plan- och bygglagen som träder i kraft den 2 maj 2011.
Under året har vi också upplevt något av ett genombrott för Boverkets webbplatser, med forum och sociala media. Vi når nya målgrupper och det har blivit enklare att ta del av vad Boverket gör och att komma i kontakt med myndig-heten.
Janna Valik generaldirektör
6
Myndighet för samhällsbyggande i världsklass. Så lyder Boverkets vision. För att nå visionen måste Boverket utgå från en gemensam värdegrund och visa respekt och öppenhet i det dagliga arbetet. Det handlar om engage-mang i vad som händer i omvärlden, men också om kom-munikationen på den egna arbetsplatsen. För att visionen ska bli verklighet behövs också en grundläggande över-tygelse om att förändring är möjlig. Eftersom samhället förändras, måste Boverket ständigt arbeta med att utveckla
sina arbetssätt. Våra fokusområden är rättssäker och effek-tiv handläggning, modernt stöd och attrakeffek-tiv arbetsplats. Dessa fokusområden finns med i det dagliga arbetet och fungerar som ett stöd i utvecklingsarbetet.
I Boverkets verksamhetsidé ligger att leda utvecklingen med kunskap. Att verka för hållbarhet innebär ett brett arbete med människors livsvillkor, nationellt och interna-tionellt. Allt arbete ska ske ur ett medborgarperspektiv.
Vision, verksamhetsidé och värdegrund
VISIon, VERkSAMhETSIdé, VäRdEGRUnd7
Verksamhetsidé
• Vi leder med kunskap .
• Vi samverkar nationellt och internationellt . • Vi arbetar för en hållbar livsstil .
Värdegrund
• Vi är kompetenta, steget före och för dialog . • Vi visar respekt, öppenhet och engagemang .
Vision
Myndighet för samhällsbyggande i världsklass .
Fokusområden
• Rättssäker och effektiv handläggning • Modernt stöd
• Attraktiv arbetsplats
8
22 MARS
WUF 5 om global hållbar stadsutveck-ling startar i Rio de Janeiro
ÅRet som gÅtt
Boverket vill bidra till en god livsmiljö för alla medborgare . det innebär att våra bostäder och arbetsplatser ska planeras och byggas efter säkra och energieffektiva metoder .
Vårt arbete under 2010 kan belysas från tre teman: medborgarperspektiv, miljöperspektiv och hållbar stadsutveckling . det är teman som även i fortsättningen kommer att vägleda vårt arbete . Vi utvecklas ständigt och under det gångna året
tog vi fram en ny struktur för organisationen . de tidigare divisionerna har ersatts med avdelningar: Verksamhetsavdelningen, Administrativa avdelningen och
Utvecklingsavdelningen . Förändringen är ytterligare ett steg på vägen till en mer modern,
rättssäker och effektiv myndighet . Vårt ansikte utåt har förändrats genom en ny logotyp med tydligt budskap och en ny grafisk profil för våra publikationer och webbplatser .
Medborgarperspektivet
Boverkets arbete har direkt och indirekt betydelse för allas vardagsliv: För att våra krav och åtgärder ska upplevas som relevanta och viktiga måste vi hela tiden arbeta med tanke på användarnas nytta av det vi gör.
vÅRt aRBete med nya plan- och Bygglagen
Från och med den 2 maj 2011 gäller den nya plan- och bygglagen. En lag som har som mål att skapa en enklare hantering av plan- och byggärenden. Den som söker ett bygglov ska få besked inom 10 veckor. En annan förändring är att den nya rollen kontrollansvarig införs. En kontroll-ansvarigs ställning blir mer oberoende än tidigare kvalitets-ansvarig gentemot beställaren av ett byggprojekt.
Dessa förändringar tillsammans med många fler har lett till ett intensivt arbete på Boverket med att ta fram nya föreskrifter till den nya plan- och bygglagen. Informa-tionen om den nya plan- och bygglagen sker bland annat på webbplatsen genom till exempel frågor och svar och artiklar.
Vi arbetar även med en webbaserad kunskapsbank om plan- och bygglagen för att på ett enkelt och tillgängligt sätt informera fackfolk och medborgare om lagen. Kun-skapsbanken publiceras den 2 maj och ska bli en levande webbplats med kontinuerlig uppdatering.
9
15 MARS
Boverkets öppnar en egen kanal på youtube
18 FEBRUARI
Samlingslokaldelegationen delar ut 10 miljoner till åtta kulturlokaler
1 SEpTEMBER
Boverket byter logotyp och grafisk profil
22 MARS
WUF 5 om global hållbar stadsutveck-ling startar i Rio de Janeiro
utveckling av ny logotyp och gRaFisk pRoFil
Den 1 september lanserades Boverkets nya logotyp och grafiska profil. Boverkets vision, verksamhetsidé och värdegrund har varit utgångspunkten i utvecklingsarbetet. Med det nya grafiska uttrycket vill vi visa bilden av en modern myndighet som gör saker av verklig betydelse för människor, miljön och samhället i stort. Den nya logotypen har en symbol med tydlig koppling till verksamheten. Logotypen förstärks också med undertexten Myndigheten för samhällsplanering byggande och boende för att visa på myndighetens breda uppdrag.
utveckling av weBBplatseR och sociala medieR
Under året har vi introducerat sociala medier i form av blogg, twitter och Youtube. Filmerna på Youtube sågs av cirka 5 400 besökare under 2010. Bloggarna har varit väl-besökta, som mest med ett hundratal besökare om dagen. Satsningen Fråga våra experter med ämnen som konstruk-tionsregler och kontrollansvariga har resulterat i många nya frågor och snabba svar.
Under året besöktes www.boverket.se av drygt 914 000 besökare som laddade ner cirka 622 000 filer med våra publikationer, broschyrer och blanketter. Besökarna var inne på cirka 4,2 miljoner webbsidor under året. Under sista kvartalet har webbplatsen besökts av drygt 11 000 besökare som har använt mobiltelefon eller läsplatta.
I februari lanserades Boverkets nya intranät. Det är resul-tatet av ett intensivt utvecklingsarbete som genomfördes under 2009. Intranätet är utvecklat för att användas som ett verktyg för att leda verksamheten och effektivisera vardagen för medarbetarna. Cirka 70 procent av Boverkets medarbetare besöker intranätet cirka 2,5 gånger dagligen.
alla ska kunna utnyttja allmänna platseR
Det ska inte finnas några hinder för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att utnyttja publika lokaler eller allmänna platser. Det gäller till exempel butiker, restauranger, teatrar, parker och lekplatser. Det är innebörden av Boverkets arbete med Enkelt avhjälpta hinder. Under 2009 och 2010 har myndigheten anordnat 16 seminarier runt om i landet med cirka 1 000 deltagare. Den främsta målgruppen är de som har skyldigheten att avhjälpa hindren direkt, det vill säga de som äger publika lokaler eller allmänna platser. Informationsuppdraget kring Enkelt avhjälpta hinder är avslutat i och med utgången av 2010.
23 JUnI
Årets andra byggprognos blir offentlig
10
vinteRn dÅ mÅnga tak Rasade
Under den snörika vintern 2010 inträffade många takras. Men det var inte villor och flerbostadshus som drabbades i första hand. En stor undersökning från Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, visar att det var tak med stora spännvidder på till exempel idrottshallar, stora affärer och jordbruksbyggnader som drabbades. Undersökningen visar att takrasen inte berodde på för mycket snö, men att den var den utlösande faktorn.
Boverket har under året arbetat med att producera infor-mationsmaterial, publikationer och filmer som riktar sig både till villaägare samt till ägare och förvaltare av till exempel idrottshallar. Ett exempel är broschyren – Kom-mer du ihåg förra vintern? som riktar sig till lantbrukare.
aRBete med en tRygg och jämställd miljö
Alla har vi rätt att kräva en trygg och jämställd miljö. Under två års tid har Boverket i samverkan med länsstyr-elserna drivit ett konkret utvecklingsarbete för att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhets-perspektiv. Fokus har varit på kvinnor och mäns upple-velse av trygghet.
I uppdraget ingick att fördela pengar till stöd för att arbeta med att stärka tryggheten ur ett jämställdhetsperspektiv och cirka 31 miljoner kronor har fördelats till 131 projekt runt om i landet som på olika sätt har arbetat med fråge-ställningen.
Över 1 000 personer från till exempel kommuner, läns-styrelser och andra myndigheter har deltagit vid olika seminarier och på det viset fått ökad kunskap om ämnet. Fem skrifter har tagits fram för att öka kunskapen om att arbeta för en trygg och jämställd miljö. Projektet avsluta-des officiellt med en slutkonferens i Stockholm den 2 december. Men de olika nätverken finns kvar och en grund är lagd till fortsatt arbete.
koll pÅ Bostads- och ByggmaRknaden
Bostadsmarknadsenkäten och Boverkets indikatorer är uppdrag som vi arbetar med kontinuerligt. Bostadsmark-nadsenkäten visar läget på bostadsmarknaden. Alla kom-muner besvarar den i början av varje år. Senaste enkäten visar att stora stadsregioner och större högskoleorter växer och har bostadsbrist. Fler kommuner än tidigare har brist på hyresrätter och unga, äldre samt stora barn-familjer har det särskilt svårt på bostadsmarknaden. Boverkets indikatorer med byggprognos kommer ut tre gånger om året och är en sammanställning och analys om hur bygg- och kreditmarknaden har utvecklats i landet. Indikatorerna för 2010 visar att bostadsbyggandet ökade. Boverket har även producerat rapporter om hur hemlös-het kan uppstå och om hur bostadsmarknaden ser ut för flyktingar och asylsökande.
11
Miljöperspektivet
Miljöperspektivet måste vara med i alla arbetsuppgifter för att vårt arbete ska leda till ett ekologiskt hållbart sam-hälle. Vi arbetar med hela kedjan, från planeringsfrågor på nationell och internationell nivå över byggregler för effektivare energiutnyttjande i byggnader till kontroll av byggprodukter genom harmonisering av EU:s lagstiftning på området. Internt arbetar Boverket med miljölednings-system och att via tekniska lösningar möjliggöra fler möten utan resor.
eneRgideklaRationen – vad hände undeR 2010
Arbetet med energideklarationer fortsätter och under 2010 har Boverket gett ut en ny regelsamling för energi-deklarationer med kommentarer som innehåller de vanligaste frågorna om hur regelverket ska tillämpas. Målgrupperna är främst energiexperter, byggnadsägare och kommunala tjänstemän.
Under 2010 kom EU-direktivet om byggnaders energi-prestanda. Direktivet resulterade i ett regeringsuppdrag till Boverket. Rapporten EU-direktivet om byggnaders energiprestanda – konsekvenser och behov av förändringar i det svenska regelverket är svaret på uppdraget. Boverket föreslår en ny modell för energiklassning av byggnader. Förslaget innebär att konsumenterna får bättre överblick och information om byggnadens energianvändning inför ett eventuellt köp eller hyreskontrakt. Under året har Boverket tagit fram en snabbguide på webbplatsen för villaägare som ska energideklarera.
ÅRET SoM GÅTT
Betsi – sÅ mÅR vÅRa hus
BETSI står för byggnaders energianvändning, tekniska status och innemiljö. Uppdraget med att ta fram en uppdaterad beskrivning av det svenska byggbeståndet påbörjades 2006. Boverket ansvarade för besiktningar och undersökningar i cirka 1 800 byggnader i 30 kommuner. En enkät om bostadsmiljön besvarades av boende i 6 000 lägenheter. I år har Boverket bland annat produce-rat rapporter som bygger på undersökningsresultaten om boendes upplevda hälsa. Enkätundersökningen visar att boende i flerbostadshus klagar mest på dålig luftkvalitet och dålig lukt. Boende i småhus är generellt mycket nöjda med sin boendemiljö. Inom miljömålet God bebyggd miljö har rapporterna Utvärdering av delmål för god inomhusmiljö och Förslag till nytt delmål för buller inom-hus tagits fram.
planeRingsstöd FöR vindkRaFt
Fram till den 31 december 2010 fanns det möjlighet att söka stöd för planeringsinsatser för vindkraft. Totalt har 207 kommuner och 13 länsstyrelser fått stöd. Stöd har delats ut för arbete med tillägg till översiktsplan, fördjup-ning av översiktsplan eller planeringsunderlag för till exempel landskapsanalyser och fördjupad vindkartering. Ett antal kommuner har även valt att integrera vindkrafts-planeringen i arbetet med den kommunomfattande översiktsplanen. Åtgärderna ska vara genomförda senast den 31 december 2011 och hittills har 77 slutredovisningar kommit in.
12
klimatpÅveRkan planeRing och Byggande
I all samhällsplanering är det viktigt att klimatanpass-ning ligger högt upp på agendan. Rapporten Planer som styrmedel för att minska samhällets klimatpåverkan är en sammanställning av goda exempel på hur man genom arbetet med detaljplaner och översiktsplaner kan minska samhällets klimatpåverkan.
hållbar stadsutveckling
Hållbar stadsutveckling är ett begrepp som utgår från so-ciala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Hållbar stads-utveckling kräver att beslut tas utifrån en helhetssyn med en bra tvärsektoriell samordning och ett aktivt deltagande av många olika grupper i samhället. Boverket stöder öppna beslutsprocesser som engagerar medborgarna.
inteRnationellt samaRBete
Under året har Boverket deltagit aktivt på World Urban Forum 5 som arrangerades av FN i Rio de Janeiro i mars. Världsutställningen i Shangai, EXPO 2010, hade temat Better City Better Life. I samarbete med Arkitekturmuseet, Formas och Riksantikvarieämbetet anordnade Boverket ett antal seminarier som riktades till barn med frågor och lekfulla uppdrag att bygga upp framtidens städer. Under båda evenemangen bloggade Boverkets deltagare om sina upplevelser.
ÅRET SoM GÅTT
1 okToBER
kampanjen om att sanera sitt hus från radon startar
13
delegationen FöR hÅllBaRa städeR
Boverket är representerat i Delegationen för hållbara städer där bland andra arkitekter, planerare, teknikkonsulter och exportfrämjare samlas. Delegationen har bland annat till uppgift att fördela stöd till projekt som syftar till en ökad hållbar stadsutveckling. Under 2010 beslutade delegationen att fördela 190 miljoner kr i stöd. Projekt i Örebro, Lund, Malmö, Göteborg, Kungälv och Mölndal fick sammanlagt 177 miljoner kr medan ytterligare 14 projekt fick dela på 13 miljoner kr.
samaRBete inom eu
I EU-samarbetet har Boverket deltagit i kommittéer och expertgrupper inom bland annat byggfrågor, bostadsfrågor, hållbar stadsutveckling och europeisk regional utveckling. Ett led i samarbetet är att Boverkets konstruktionsregler från och med 1 januari 2011 ersätts med europeiska kon-struktionsstandarder, eurokoder.
socialt hÅllBaR stadsutveckling
Rapporten Socialt hållbar stadsutveckling är svaret på ett regeringsuppdrag att presentera en kunskapsöversikt med fokus på socioekonomiska aspekter på hållbar stadsutveck-ling. I rapporten konstateras att det finns fem återkom-mande teman för hållbar stadsutveckling: Helhetssyn på en områdesförnyelse, variation mellan olika funktioner, samband mellan stadens olika delar, att skapa en positiv identitet med området och att all förnyelse bör utgå från de boende genom inflytande och samverkan.
FlygBulleR i planeRingen
Boverkets handbok och allmänna råd Flygbuller i plane-ringen tar upp lokalisering av nya bostäder i områden som berörs av flygbuller. Buller är en fråga som finns mellan ambitionen att skapa en tätare, mer effektiv och modern stadsmiljö som kan minska samhällets klimatpåverkan och behovet av att skapa en god boendemiljö. Precis som annat buller bör flygbuller i första hand reduceras vid källan, det vill säga flygplanet. Men för att minska bullret för boende krävs att man vid planeringen tar hänsyn till hur situatio-nen faktiskt är och inte i onödan utsätter människor för flygbuller genom att bygga nya bostäder där exponeringen är för hög. Handboken är främst tänkt för kommunala handläggare och beslutsfattare som arbetar med lokalise-ringsprövningar.
goda idéeR om hÅllBaR stadsutveckling
Mångfunktionella ytor – klimatanpassning av befintlig byggd miljö i städer och tätorter genom grönstruktur är en idé och inspirationsskrift för att ge stöd åt kommuner i arbetet att klimatanpassa befintlig byggd miljö. Broschyren Låt staden grönska är en kortskrift och är en vägvisare för statliga och kommunala beslutsfattare. Gör plats för cykeln ska ge vägledning och inspiration för kommuner att planera för cykelparkering vid stationer och resecentra. Tanken är att ersätta bilen med den tvåhjuliga konditions-förbättraren och kollektivtrafik. En lösning som minskar biltrafiken i städer och tätorter.
ÅRET SoM GÅTT
2 dEcEMBER
Slutkonferens om trygg och jämställd planering 18 noVEMBER
kunskapsöversikten om socialt hållbar stadsutveckling presen-teras
29 noVEMBER delegationen för hållbara städer delar ut 190 miljoner till projekt . Boverket bidrar i urvalsprocessen
15
Resultatredovisning
Introduktion och läsanvisning
Boverkets årsredovisning avslutar uppföljningen av årets verksamhet och utgör grunden för en samlad uppföljning och analys av året som gått. Årsredovisningen är i huvudsak ett instrument för återrapportering till vår uppdragsgivare.
Enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndig-hetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut.
I Boverkets regleringsbrev för 2010 finns ett antal återrapporteringskrav beträffande effekter på samhällsnivå som ska eller kan redovisas utanför årsredovisningen vid angivna tidpunk-ter. Dessa återrapporteringskrav redovisas i särskilda rapportidpunk-ter. Det innebär att prestationer och prestationsnära effekter, sådana effekter som kan tänkas uppstå som direkt följd av Boverkets prestationer, huvudsakligen redovisas i årsredovisningen, medan effekter på sam-hällsnivå huvudsakligen redovisas i andra rapporter.
Fem omRÅden BeskRiveR veRksamheten
Resultatredovisningen ska lämnas enligt en indelning som myndigheten bestämmer, om inte regeringen har beslutat annat. Boverket har valt följande indelning för sin resultatredovis-ning:
• samhällsplanering och bebyggelseutveckling • byggande och förvaltning
• boendefrågor
• statliga stöd och bidrag • myndighetsövergripande.
Arbetet med vissa frågor bedrivs övergripande inom alla dessa områden, och återrapporte-ringen av detta arbete samlas under rubriken Myndighetsövergripande i resultatredovisning-en. Det gäller bland annat frågor om miljö, tillgänglighet och energi samt Boverkets arbete inom EU och internationellt.
17
I planeringsprocessen ska olika samhällsintressen vägas
mot varandra och mot enskilda intressen i en öppen och
demokratisk process . Boverket bevakar bland annat hur
lagstiftningen för planering och byggande tillämpas och
styr vid behov även tillämpningen med föreskrifter
och allmänna råd .
Samhällsplanering och
bebyggelseutveckling
18
Återrapportering enligt instruktion
Se även avsnitt 5 Myndighetsövergripande
detaljplaneRemisseR undeR 2010
Boverket lämnar yttrande på remisser från Miljödepar-tementet om överklagandebeslut rörande detaljplaner. Under 2010 svarade Boverket på 14 överklagade beslut. Boverket instämde i länsstyrelsernas bedömning i 8 av fallen. I samtliga remisser som besvarats under 2010, där regeringen sedan fattat beslut, har man gjort samma bedömning i ärendet som Boverket.
vägledning FöR öveRsiktsplaneRing
Boverket har under året arbetat med att stärka erfarenhets-utbytet och metodutvecklingsarbetet kring den översiktliga fysiska planeringen. Mycket av arbetet har skett i de pilot-projekt som avslutat regeringsuppdraget PBL Kompetens-satsning. Av de åtta pilotprojekten har två projekt en tydlig koppling till översiktlig planering, som beskrivs i avsnittet Kompetenssatsning för bättre PBL-tillämpning. Boverket har deltagit med erfarenheter, kontakter och som föreläsare på seminarier som projekten anordnat. Även i andra sam-manhang har Boverket deltagit i workshops, seminarier och konferenser för att sprida och hämta in kunskap om översiktlig planering.
Inför den nya plan- och bygglagen arbetar Boverket med grundläggande vägledning för översiktsplanering inom projektet PBL Kunskapsbank, som även omfattar detalj-plan, lov, tillsyn och kontroll samt genomförandefrågor. I övrigt har arbetet med vägledning för översiktsplanering koncentrerats på att identifiera de områden där det finns störst behov av fördjupad vägledning. Inom dessa utveck-lingsområden har Boverket arbetat med interna PM för att bygga upp kunskap, erfarenheter och utveckla metoder inför kommande vägledning.
öp-arkivet
Under 2010 har 44 översiktsplaner kommit in till Boverket, varav 22 är kommunomfattande och övriga är ändringar genom fördjupningar och tillägg. Planerna är antagna från 2002 och framåt, de flesta från 2009 och 2010. En allmän bild av översiktsplaneläget i landet är att allt fler
kommu-ner nu har aktuella kommunomfattande översiktsplakommu-ner. För att få ett modernare och mer användbart arkiv har Boverket under året inlett ett arbete med att skapa ett digi-talt ÖP-arkiv, åtkomligt för alla från Boverkets webbplats.
inteRn stRategi FöR Regional tillväxt
Boverket har på uppdrag av regeringen utarbetat en intern strategi för regional tillväxt med avsikt att vägleda myndig-hetens framtida arbete med regionala tillväxtfrågor, dnr 2349-1674/2010. Strategin tar avstamp i tre utgångspunkter: • Ett ökat behov av sektoriellt överskridande planering
med territoriellt perspektiv.
• Behovet av att myndigheter i ökad grad samverkar för att kunna bidra till ett effektivt samspel mellan den lokala och regionala nivån.
• Boverkets tidigare insatser inom området ska vidareut-vecklas.
Strategin pekar framför allt ut två områden där Boverket bör koncentrera sina aktiviteter framöver. Dels handlar det om en förstärkt kunskapsförsörjning och metodutveckling inom det regionala tillväxtområdet kopplat till fysisk samhällsplanering. Dels berör det samspelet med berörda aktörer på olika planeringsnivåer i form av dialog, informa-tionsförmedling och erfarenhetsöverföring.
tRygghet i stads- och tätoRtsmiljöeR uR ett jämställdhetspeRspektiv
Boverket fick 2008 i uppdrag att på nationell nivå leda, samordna och i samverkan med länsstyrelserna stödja ett konkret utvecklingsarbete för att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. Regeringen har under 2008 till 2010 tillfört sammanlagt 45 miljoner kronor till uppdraget. Boverket och länsstyrel-serna har avgränsat uppdraget till att fokusera på kvinnors och mäns upplevelse av trygghet. Regeringsuppdraget är indelat i fyra delar: kunskapsuppbyggnad, stöd till kom-munala insatser och andra projekt, metodutveckling samt regionala seminarier. Uppdraget resulterade i slutrappor-ten Att stärka tryggheslutrappor-ten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv, dnr 20130-4171/2008.
19
inventering och sammanställning av befintlig kunskap
För att bygga upp och se över kunskapen i ämnet har bland annat en internationell studie, se ovan, dnr 20130-4171/2008, gjorts över hur andra länder arbetar med att stärka tryggheten ur ett jämställdhets- perspektiv. Boverket har tagit fram en PM om vad trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv är och ordnat ett runda-bordssamtal mellan forskare och praktiker.
stöd till kommunala insatser och andra projekt
131 projekt runt om i landet har fått stöd för sammanlagt drygt 32 miljoner kronor för att arbeta med att stärka tryggheten ur ett jämställdhetsperspektiv. Det finns projekt i samtliga län. Cirka hälften av projekten har fått stöd för strategiska och metodutvecklande åtgärder. Exempel på aktiviteter i dessa projekt är att ta fram planeringsunderlag, genomföra trygghetsvandringar och trygghetsinventering-ar, utbilda egen personal i kunskap om jämställdhet, ge-nomföra medborgardialoger samt sammanställa kunskap. Den andra hälften av projekten har fått stöd för antingen rent fysiska åtgärder eller strategiska och metodutveck-lande åtgärder i kombination med fysiska åtgärder. Exempel på insatser med rent fysisk karaktär kan vara ny ljussättning, gallring och omplantering i grönområden samt åtgärder för att göra tunnlar mer tilltalande. Insatser som kombinerar strategiska, metodutvecklande och fysiska åtgärder har bland annat varit att ta fram belysningsplaner och sedan genomföra förändringar enligt dem.
Boverket och länsstyrelserna har följt insatserna som fått stöd. Det har skett genom en kontinuerlig dialog med vissa och avstämning vid några tillfällen med andra. Information om projekten finns på Boverkets webbplats samt på porta-len jämställ.nu.
utveckla praktiska metoder baserade på erfarenheter från kommuner och projekt
Metodutvecklingen är indelad i olika områden, men de olika delarna hör ihop på många sätt. Eftersom stödet har delats ut till insatser av strategisk, metodutvecklande och fysisk karaktär har det varit viktigt att i metodutvecklingsar-betet uppmärksamma dessa olika inriktningar.
De olika delarna är de nationella trygghetsvandringsma-nualerna (ett samarbete mellan Boverket, Tryggare och mänskligare Göteborg och Brå), en skrift om
jämställdhets-integrering, en skrift om planeringsmetoder samt en skrift med fokus på fysiska åtgärder.
Regionala seminarier i syfte att sprida kunskap och nå nyckelaktörer
Under hösten arrangerades två inspirationsdagar med workshops i Nässjö och Uppsala. Syftet med dagarna var att under kreativa former utbyta erfarenheter kring trygg-het och jämställdtrygg-het utifrån sin egen planeringssituation. Den främsta målgruppen var kommunala planerare. 50 respektive 68 personer deltog. Till workshopen togs en cd fram med erfarenheter från 11 projekt.
Den 2 december arrangerades konferensen Trygga och jämställda städer i Stockholm. Konferensen anordnades av Boverket och länsstyrelserna i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting. Syftet med konferensen var att summera erfarenheter från regeringsuppdraget, men också att blicka framåt för att se hur vi fortsättningsvis kan stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhets-perspektiv. Sammanlagt deltog 165 personer.
den goda staden
Boverket har deltagit i två projektperioder inom projektet Den Goda Staden sedan projektet startade 2005. Initiativta-gare var dåvarande Vägverket och Banverket, Sveriges Kom-muner och Landsting (SKL) samt Jönköpings, Uppsala och Norrköpings kommuner har medverkat. Syftet har varit att utveckla nya arbetsmetoder i statskommunal samverkan kring infrastruktur.
Projektet har fullföljts i huvudsak genom ett 15-tal kommu-nala stadsutvecklingsprojekt där de statliga företrädarna också har medverkat. Rapporter har tagits fram som belyst specifika frågor av stadsutveckling samt beslutsgångarna i trafikprojekt.
Boverket deltog på Den Goda Staden-seminariet på Trans-portforum och har särskilt följt en studie av infrastruktur-relaterade skyddsavstånd samt ett projekt om funktions-blandade stadskvarter. Under projekttiden har nätverk kring hållbara transporter och stadsutveckling skapats genom återkommande möten och en årlig summerande konferens.
Projektet avslutades vid årsskiftet 2010/2011. I projektets slutrapport konstaterade myndigheterna att stadsutveck-lingsfrågornas bredd och betydelse fordrar en samlad och
20
erkänd mötesplats – en institutionaliserad arena, där vi årligen presenterar och diskuterar intressant praktik och nya forskningsresultat. Trafikverket, SKL och Boverket har därför kommit överens om att fortsätta samarbetet inom ramen för en årlig konferens som presenterar och diskute-rar intressant praktik och nya forskningsresultat avseende stadsutveckling med fokus på samverkan och samordning mellan bebyggelse- och trafikplanering.
inFRastRuktuR/tRanspoRteR
Regeringen beslutade i mars 2010 om en transportslags-övergripande plan för investeringar och drift av transport-infrastrukturen samt om ramarna för länstransportplaner-na. Boverket har under hösten deltagit i metoddiskussioner kring miljöbedömningar av den nationella planen.
Boverket deltog i diskussioner om utformningen av försla-get till ett nytt planeringssystem och lämnade ett remiss-yttrande. Boverket har även deltagit i en referensgrupp till Transportinfrastrukturkommittén samt lämnat ett yttrande över förslaget.
Boverkets redovisning i december 2009 av regeringsupp-draget, dnr 20132-2390/2009, att utarbeta vägledning för hur frågan om cykelparkering ska beaktas i den fysiska planeringen har bearbetats och en lättillgänglig vägled-ning Gör plats för cykeln, ISBN 978-91-86342-87-6, har publicerats. Arbetet redovisades för Näringsdepartementet och presenterades för det nationella planeringsrådet för cykelfrågor.
samveRkan om gestaltning av oFFentliga miljöeR
Boverket har tillsammans med Arkitekturmuseet och Riksantikvarieämbetet samverkat med Statens konstråd för att vidareutveckla och stärka en helhetssyn i planeringen och gestaltningen av offentliga miljöer där arkitekturens, formens och konstens roll i gestaltning av offentliga miljöer tydliggörs.
Under året har Statens konstråd inbjudit till samverkans-projekt som ska exemplifiera samarbeten mellan planerare och plangenomförare, arkitekter, antikvarier, formgivare, designer och konstnärer samt andra professioner som arbetar med utveckling och genomförande av den fysiska miljön, liksom en bred samverkan med berörda kommu-ner, fastighetsägare och boende.
Inbjudan har skett i två omgångar och har avsett bostads-miljöer, stadsutvecklingsprojekt samt miljöer med större landskapsperspektiv. Avtal har upprättats mellan Statens konstråd och sju ickestatliga samverkanspartners där Statens konstråd finansierar delar av den konstnärliga insatsen.
Ytterligare nio samverkansprojekt är under bedömning. En följeforskare har anlitats för att analysera och värdera pro-cesserna i projekten och resultatet planeras att redovisas i form av en handbok. Uppdragets inriktning mot helhets-gestaltning ligger i linje med Boverkets tvärsektoriella och samordnande uppdrag av den fysiska miljön i sin helhet. Samverkansparterna har förbundit sig att samverka med de boende och ta tillvara barns och ungas perspektiv, vilket stärker Boverkets arbete med medborgarnas delaktighet i samhällsplaneringen.
Uppdraget kommer att pågå under 2011 och 2012 då det ska följas kontinuerligt av en myndighetssammansatt arbets-grupp respektive styrarbets-grupp. Boverket kommer därigenom att kontinuerligt kunna både påverka och dra nytta av samverkanspartnernas arbete.
havsplaneRing
Boverket har haft ett par möten med Havsplanerings-utredningen och tagit fram underlag efter önskemål till utredningen. De tre rapporterna PM om kommunernas planering och engagemang i havet, EU och havsplanering och Havsplanering i svenska vatten, dnr 2327-3576/2010, togs fram och överlämnades i början av året.
Boverket deltog i Havsplaneringsutredningens seminarium den 26 augusti om det framtida planeringssystemet för havet. Fördjupade kommentarer på Havsplaneringsut-redningens underlag lämnades skriftligt i september, dnr 429-5132/2009. I promemorian utvecklades bland annat behovet av koordinering av nationellt arbete som kan vara relevant för planering på land, kust och hav och om riksin-tressesystemet.
Boverket medverkar också i projektet Samverkansplaner för skyddsvärda kust- och havsområden. Naturvårdsverket driver och finansierar detta nationella pilotprojekt som består av regionalt arbete i fem länsstyrelser. Länsstyrel-serna driver var sitt regionalt projekt i områden som helt eller delvis klassificeras som marint skyddade områden enligt internationella havskonventioner. Länsstyrelserna
21
är: Västernorrland, Stockholm, Östergötland, Blekinge och Västra Götaland. Projekten pågår 2008 – 2010 och ska resultera i samverkansplaner för hållbart nyttjande, skydd och vård av områdena.
Boverket följer och medverkar i några projekt som rör havsplanering. Det gäller det tyska projektet BaltSeaPlan som rör Östersjön, Hav möter land som rör Skagerack och Kattegatt och Plan Bothnia som rör Bottenhavet/Botten-viken. Projekten avser att initiera, testa och utvärdera det extra värdet av gränsöverskridande och ekosystembaserad havsplanering.
kommunal och Regional klimat- och eneRgiplaneRing
Energimyndigheten har fortsatt att stötta arbetet med utvecklingen av lokala och regionala klimat- och ener-gistrategier. Under året har Boverket medverkat i några workshops för kommuner som temaprojektet Fysisk planering ordnat. Temaprojektet är ett delprojekt inom Uthållig kommun. Frågor som berörts har bland annat varit den begränsade möjlighet som detaljplanering ger kommuner att ställa särskilda energikrav.
En kommun, som vill ställa större krav än vad Boverkets byggregler medger, kan frivilligt komma överens med en exploatör eller i samband med markförsäljning ställa särskilda krav genom civilrättsliga avtal för att marken ska säljas, så kallad markexploateringsavtal.
Boverket deltog också i en paneldebatt i den nationella workshopen som Uthållig kommun ordnade den 8 till 9 november i Örebro. Temat för debatten var Hur styr vi mot goda processer och robusta strukturer? Frågorna handlade bland annat om vilka styrmedel som kommunerna kan använda sig av, liksom vilka som finns regionalt och natio-nellt.
Boverket har följt arbetet med de regionala klimat- och energistrategierna bland annat genom deltagande i olika möten i Stockholm.
Boverket fick i augusti i uppdrag av regeringen att tillsam-mans med Tillväxtverket, Trafikverket, Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen särskilt stödja tre pi-lotlän för grön utveckling. Syftet var att stödja de tre länen Skåne, Dalarna och Norrbotten i att ytterligare stärka och utveckla det regionala klimat- och energiarbetet genom expertkompetens och erfarenhetsåterföring. Arbetet inled-des med ett nationellt möte i november.
klimatanpassning i planeRing och Byggande
Boverket har genomfört en fördjupad analys om hur sys-temet för planering och byggande i kommuner kan främja klimatanpassning. Boverket konstaterade att det saknades mål och en övergripande strategi för klimatanpassning på nationell nivå, trots att konsekvenser av klimatförändringar alltid omfattar flera kommuner. Boverket anser att en nationell strategi för klimatanpassning bör tas fram, och bedömer att länsstyrelserna behöver ta fram regionala ana-lyser för klimatanpassning som underlag för lokalt arbete. Boverket redovisade uppdraget till regeringen i rapporten Klimatanpassning i planering och byggande i december 2010, dnr 2243-1692/2010.
22
planeRing FöR lokal och Regional utveckling i Fjällen
Vid halvårsskiftet 2010 avslutades Tillväxtverkets uppdrag Fjällanpassad hållbar lokal och regional utveckling. Fokus för Boverket i detta projekt har varit kopplingen mellan kommunal översiktsplanering, lokal utvecklingsplanering och landsbygdsutveckling samt till regional utvecklings-planering.
Inför slutredovisningen av uppdraget redovisade Boverket fortsatt arbete inom myndigheten som kan vara till nytta för uppdragets deltagande kommuner och länsstyrelser, dnr 2329-2876/2008. Här nämndes de åtta pilotprojekt som genomförs utifrån regeringens kompetenssatsning för en bättre PBL-tillämpning samt Boverkets vägledningsarbete kring den nya plan- och bygglagen.
inteRReg
Boverket har under året aktivt samarbetat med Tillväxtver-ket, Sida och Sveriges Kommuner och Landsting i arbetet med att sprida erfarenheter av det svenska deltagandet i territoriellt samarbete. Fokus för samarbetet har koncen-trerats till förberedelserna för det kommande Interreg-forum 2011. Samarbetet syftar även till att undersöka hur programmen bidrar till genomförandet av den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Boverket har redovisat sina erfarenheter i en promemoria som visar på resultat, kunskaper och metoder från olika planeringsexempel inom Interreg, det vill säga samarbetsprojekt inom och utom landets gränser, dnr 2351-1702/2010.
icZm RappoRteRing
EU-kommissionen har uppmanat medlemsstaterna att lämna in en nationell rapport om de framsteg som gjorts sedan 2006 när det gäller genomförandet av en integrerad förvaltning av kustområdena (ICZM). Boverkets stödjer Miljödepartementet i utarbetandet av rapporten. Den kan ses som en uppföljning av rapporten Vad händer med kusten? – Erfarenheter från kommunal och regional planering samt EU-projekt i Sveriges kustområden, dnr 20832-171/2005, som Boverket lämnade till regeringen 2006.
En workshop med representanter för sju centrala myndig-heter hölls på Miljödepartementet den 19 oktober. Övriga berörda myndigheter har lämnat underlag skriftligt eller intervjuats på telefon. En preliminär rapport skickades i början av december ut för synpunkter till dem som med-verkat med underlag.
kommunFöRsök FöR att öka BaRns och ungas inFlytande i samhällsplaneRingen
Under 2010 har ett regeringsuppdrag om barns och ungas inflytande i samhällsplaneringen startats i form av kommunförsök i sex kommuner runt om i landet. Kom-munerna är Östersund, Borlänge, Hällefors (i samarbete med Ljusnarsberg, Nora och Lindesberg), Örebro, Göteborg och Trelleborg. Socialdepartementet är uppdragsgivare och Trafikverket projektägare i samverkan med Boverket. Medverkar i projektet som referensgrupp gör även Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges lantbruksuniversitet – Movium, Barnombudsmannen, Statens folkhälsoinstitut och Skolverket.
Kommunerna ska arbeta med egna valda projekt med barn och unga i blickfånget. Trafikverkets och Boverkets uppgift är att samordna projektet, arrangera fortbildning och ge stöd, både ekonomiskt och med kunskap och erfarenheter. Projektet pågår fram till hösten 2012. Kommunerna an-svarar sedan för att deras framtagna rutiner och metoder sprids vidare till andra kommuner.
23
Fysisk samhällsplanering och
bebyggelseutveckling
ÅteRRappoRteRing av kommuneRnas planaRBete
Boverkets återrapporteringskrav Fysisk samhällsplanering och bebyggelseutveckling och länsstyrelsernas återrap-porteringskrav Hållbar samhällsplanering och boende har i huvudsak samma lydelse. Länsstyrelserna ska enligt sitt regleringsbrev lämna sin redovisning till Boverket senast den 30 november 2010, vilket också har skett. Boverket ska redovisa omfattningen av kommunernas planarbete i form av lagakraftvunna detaljplaner under de senaste fem åren samt redovisa och bedöma hur kommunernas detaljplaner utvecklas samt kommer till användning och beaktas i efter-följande beslut, framför allt i bygglovsgivningen.
Boverket ska lämna en samlad redovisning och bedöming av utvecklingen i relation till målet till Miljödepartementet senast den 31 mars 2011. Motsvarande rapportering har redovisats till regeringen den 23 februari 2010,
dnr 209-2474/2009, för år 2009.
Råd och stöd gällande planering och
plan-genomförande
sammanhÅllen planeRing och FastighetsBildning
Boverket och Lantmäteriet har tillsammans med före-trädare för Sveriges Kommuner och Landsting samt länsstyrelserna kommit fram till att det finns behov av en mer strukturerad metod för att arbeta med samordning av processerna för fysisk planering och fastighetsbildning. Boverket och Lantmäteriet har därför initierat ett flerårigt program som är grunden för ett fortsatt samarbete kring metodutveckling, rådgivning och stöd inom det gemen-samma ansvarsområdet. Detta arbete beräknas pågå fram till slutet av 2015.
Den långsiktiga målbilden för programmet är att Sverige år 2020 tillämpar ett regelverk för planerings- och genomför-andeprocessen som av medborgare och sakägare upplevs som en sammanhållen process.
kompetenssatsning FöR BättRe pBl-tillämpning
Regeringen gav, i regleringsbreven för 2008 och 2009, Boverket i uppdrag att i samverkan med länsstyrelserna genomföra en samordnad kompetensutvecklingsinsats för en bättre tillämpning av plan- och bygglagstiftningen. Insatserna skulle rikta sig främst till länsstyrelserna, men även andra statliga myndigheter kunde beröras. Regering-en avsatte 10 miljoner kronor inför år 2008 för satsningRegering-en och ytterligare 10 miljoner kronor 2009. I uppdraget ingick också att Boverket i samverkan med länsstyrelserna skulle förbereda för introduktionen av kommande förändringar i lagstiftningen. Den samlade redovisningen lämnades i rapporten Språngbräda för ny plan- och bygglag, med 24 bilagor, dnr 239-499/2008. Ett konsultföretag har gjort en utvärdering av hela kompetenssatsningen. Resultatet redovisades i rapporten Bättre tillämpning av plan-och bygglagen – en utvärdering av Boverkets kompetenssatsning 2008 – 2010, dnr 239-499/2008.
Kompetenssatsningen har genomförts i olika steg, i form av drygt 90 aktiviteter. Flera deltagare har varit med i flera aktiviteter, vilket ger ett samlat deltagarantal på drygt 4 000. Kompetenssatsningen har riktat sig brett till länsstyrelsens
SAMhällSplAnERInG och BEByGGElSEUTVEcklInG
24 SAMhällSplAnERInG och BEByGGElSEUTVEcklInG
olika sakområden, men även andra statliga myndigheter har deltagit.
Av de insatser som genomförts under året kan särskilt näm-nas ett seminarium i mars om långsiktiga planeringsfrågor i ett brett perspektiv. 120 personer deltog från länsstyrel-serna och Boverket.
I samverkan med Riksantikvarieämbetet arrangerades i september ett seminarium med cirka 100 deltagare från främst länsstyrelsernas plan- och kulturmiljöfunktioner, om kulturmiljön i planering och byggande.
En så kallad ungdomssatsning har gjorts med syfte att höja och bredda kompetensen hos unga handläggare, som arbetar med frågor om plan- och bygglagen inom läns-styrelserna. Ett annat syfte var att skapa ett vidgat nätverk dem emellan.
utvecklingsaRBete genom pilotpRojekt
De tematiska pilotprojekten som introducerades under 2009 har pågått under hela 2010. Utvecklingsarbetet har skett i samverkan med ett urval kommuner, minst en i varje län. Totalt är ett 40-tal kommuner med. Även andra aktörer, såsom regioner, kommunala samverkansorgan, centrala verk och högskolor deltar i arbetet.
Boverket är sammanhållande och leder de gemensamma aktiviteterna i arbetet. Seminarier har hållits för att disku-tera gemensamma frågor och för att inspirera varandra. Arbetet har skett i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting. Slutrapporter ska lämnas till Boverket före den 31 januari 2011. Pilotprojekten har följande tema:
1. Strategisk aktuell översiktsplanering – regionalt perspektiv.
2. Kontinuerlig översiktsplanering – aktualitetsredo- görelse med regionala bilder.
3. Kontinuerlig översiktsplanering i storstadsmiljö – fokus på områden av riksintresse och bostadsförsörjning. 4. Uppföljning inom byggområdet.
5. Översiktsplanens strategiska roll för landsbygds- utveckling.
6. Regionala bilder och översiktsplanering – strategiska underlag för ett hållbart samhällsbyggande.
7. Fysisk planering och vattenförvaltning.
8. Effektiva planeringsprocesser – strategier för ytstora kommuner med liten befolkning.
Under hösten har ett konsultföretag gjort en särskild ut-värdering av de åtta pilotprojekten. Resultatet kommer att redovisas i en rapport i februari 2011.
En IT-plattform har skapats genom www.pbldirekt.se. Den-na plattform har använts för erfarenhetsutbyte i projektet.
vägledning FöR stRandskydd
Boverket har i samverkan med Naturvårdsverket tagit fram en ny skrift om strandskydd som vänder sig till medborgar-na Strandskydd – En skrift om det nya strandskyddet från Boverket och Naturvårdsverket, ISBN 978-91-863-4270-8. Skriften är även översatt till engelska och tyska. Boverkets uppgift är i första hand att vägleda kommunerna och läns-styrelserna i deras arbete i sådana plansammanhang där strandskyddet på olika sätt kommer att beröras. Som ett led i att höja kunskapen om strandskyddslagstiftningen har Boverket genomfört ett flertal dialoger och utbildningar för länsstyrelser och kommuner. Under hösten 2010 har två utbildningsseminarier för kommuner genomförts i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting samt Naturvårdsverket.
pilotgis+
Boverket har huvudansvaret för förvaltningen av PilotGIS, en standard för leverans och utbyte av digital planerings-information. Boverket har fortsatt att förvalta, utveckla och ajourhålla PilotGIS-standarden i samverkan med represen-tanter för kommuner, länsstyrelser, centrala verk och andra aktörer i den gemensamma förvaltningsgruppen. Arbetet bedrivs enligt en uppgjord förvaltningsplan. Under året har olika informationsinsatser genomförts i syfte att stärka kunskapen och öka användningen, ett exempel är den årliga nätverksträffen.
25 SAMhällSplAnERInG och BEByGGElSEUTVEcklInG
geodata
Boverket har under året skrivit på ett samverkansavtal för geodatasamverkan, ett arbete som leds av Lantmäteriet. Avtalet reglerar långsiktig samverkan i uppbyggnad av en infrastruktur för geodataförsörjning i Sverige, med målet att förverkliga den nationella geodatastrategin. Diskus-sioner har påbörjats med geodataprojektet på Lantmäteriet om att skapa en särskild planeringsvy på geodata.se. Boverket bevakar införandet av INSPIRE-direktivet i Sverige genom att delta i INSPIRE:s arbetsgrupp.
miljökvalitetsnoRmeR
Boverket ska inom ramen för den fysiska planeringen, enligt plan- och bygglagen, skapa bra förutsättningar för en enhetlig tillämpning av miljöbalkens bestämmelser om miljökvalitetsnormer, miljöbedömningar av planer samt av miljökonsekvensbeskrivningar.
Inom ramen för regeringsuppdraget PBL-kompetens-satsning har länsstyrelser och kommuner arbetat med 8 pilotprojekt. Boverket har deltagit i och följt pilotprojektet Fysisk planering och vattenförvaltning under ledning av länsstyrelsen i Jönköping. Syftet med projektet är bland annat att hantera miljökvalitetsnormer i översiktsplan, detaljplan och planeringsunderlag.
Uppsikt över planväsendet
Boverket ska lämna en samlad tillsyns- och uppsiktsrap-port med redovisning och bedömning för plan- och byggväsendet till Miljödepartementet, senast den 31 mars 2011. Motsvarande rapportering för 2009 redovisades den 31 mars 2010, dnr 1109-4012/2009.
27
Byggande och
förvaltning
Byggandet styrs av plan- och bygglagen och
byggnadsverks-lagen . lagarna reglerar bygglov, bygganmälan och
samhällets minimikrav på det som byggs . Till myndighetens
uppdrag hör att utveckla bygg- och konstruktionsregler ge råd
och stöd och att ha uppsikt
över byggnadsväsendet .
28 ByGGAndE och FöRVAlTnInG
Se även avsnitt 5 Myndighetsövergripande
RevideRingaR av BoveRkets ByggRegleR, BBR
De mindre förändringar som gjorts i Boverkets byggregler, BBR, under 2010 är av karaktären korrigerade hänvisningar, förtydliganden och språkliga förbättringar. De berörda av-snitten är 1 Inledning, 3 Tilllgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftutrymmen, 6 Hygien, hälsa och miljö, 7 Bullerskydd samt 8 Säkerhet vid användning. Förslagen till revidering har varit ute på remiss och omfattade också regelförenkling gällande student- och ungdomsbostäder. Reglerna träder i kraft den 1 januari 2011. En översyn av kravet på gemensamhetsutrymmen i studentbostäder pågår.
BBR avsnitt 5 Brand genomgår en revidering som påbörja-des 2006 och innebär den största förändringen av brand-skyddsreglerna sedan 1994. Syftet är att skapa tydligare regler så att funktionskraven blir verifierbara. Säkerhets-nivån har utvärderats och för vissa områden föreslås höjda krav, exempelvid för utsatta grupper. För att skapa dialog i remissförfarandet prövades sociala medier, bland annat en öppen mötesplats på webben för remissdiskussion, en presentation av remissen på Youtube och videoseminarier, så kallade webbinarier, om reglerna.
Regler om bärförmåga vid brand har reviderats i samband med att Europeiska konstruktionsstandarder, EKS, ersätter Boverkets konstruktionsregler, BKR.
Under 2009 genomfördes på uppdrag av regeringen en uppföljning av hur tidigare regler följts, dels genom analys av energideklarationsdata och dels genom en enkät till ett antal utvalda kommuner. Resultaten publicerades i rapporten Uppföljning av nya byggnaders specifika energi-användning – Uppdrag nr 11 Energikrav i nya byggnader enligt regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Boverket. M2008/4791/A, dnr 1271/2498-2009.
Arbetet har fortsatt under 2010 med revidering av kravnivå-erna i BBR avsnitt 9 Energihushållning. Förslag till reviderad föreskrift samt konsekvensanalys har tagits fram och remit-terats över årsskiftet 2010/2011. Föreskrifterna planeras trä-da i kraft den 1 oktober 2011, samtidigt med de förändrade föreskrifterna för brand och för ändring av byggnad, BÄR.
RevideRing av FöReskRiFt FöR enkelt avhjälpta hindeR, hin
Boverkets föreskrifter för undanröjande av enkelt avhjälpta hinder, BFS 2003:19 HIN, har setts över för att stämma med den nya plan- och bygglagen. Förslag till reviderade förskrifter samt konsekvensutredningen skickades ut på remiss under hösten. Efter remissbearbetningen skickades förslaget till notifiering i EU. Den reviderade föreskriften väntas träda i kraft den 2 maj 2011.
ceRtiFieRingsRegleR FöR kontRollansvaRiga och sakkunniga
Under året har Boverket arbetat med frågor kring person-certifiering, inte minst vad gäller att ta fram föreskrifter och allmänna råd för certifiering av kontrollansvariga. Anled-ningen till det stora arbetet är den nya plan- och bygglagen som träder i kraft den 2 maj 2011.
Boverket har tagit fram ett förslag till föreskrifter och all-männa råd för certifiering av kontrollansvariga, remitterat och bearbetat förslaget och publicerat det i slutet av året. Boverket har sedan satsat på informationsaktiviteter för att informera om kontrollansvariga, exempelvis genom nyhetsbrevet Boverket informerar, en fråga/svarstjänst på webbplatsen och en film på Youtube. Information har även skickats via kommunernas byggnadsnämnder till, tidigare av kommunen, godkända kvalitetsansvariga i det enskilda fallet. De nya föreskrifterna kan beslutas först under 2011, när regeringen har beslutat om den nya plan- och bygg-förordningen.
Förslag till föreskrifter och allmänna råd om certifiering av sakkunniga har tagits fram för nya områden: betong-, trä-, stålkonstruktioner samt geoteknik, fuktsäkerhet och buller.
BoveRkets FöReskRiFteR om ändRing och omByggnad, BäR
Ett förslag till föreskrifter vid ändring av byggnad är ute på remiss. Förslaget innebär att varje huvudavsnitt i BBR kom-pletteras med ett avsnitt som preciserar hur de tekniska egenskapskraven ska tillämpas vid ändring av byggnad. Tidigare har det enbart funnits allmänna råd som stöd för hur kraven på lag- och förordningsnivå ska tillämpas. En
29 ByGGAndE och FöRVAlTnInG
extern referensgrupp har haft möjlighet att lägga synpunk-ter på helheten. För synpunksynpunk-ter på olika sakområden har olika nätverk utnyttjats.
Remisstiden går ut i januari 2011. Efter EU-notifieringen beräknas reglerna kunna träda i kraft under hösten 2011, samtidigt med andra revideringar av BBR.
euRopeiska konstRuktionsstandaRdeR, eks
Från den 1 januari 2011 ska europeiska konstruktionsstan-darder, Eurokoder, användas för dimensionering av bäran-de konstruktioner i Sverige. Boverkets konstruktionsregler,
BKR, upphör samtidigt att gälla (vissa övergångsregler finns). Boverket har arbetat med att ta fram en handbok för allmänna grunder och laster som dock ännu inte är färdig för publicering.
övRiga FöReskRiFteR
Boverket gav under förra året ut nya föreskrifter och regelsamling för obligatorisk ventilationskontroll, OVK. Under 2010 genomfördes riktade informationsinsatser till bransch och kommuner i samband med större möten och konferenser.
Återrapportering enligt regleringsbrev för 2010
hållbart byggande och förvaltning
Boverket arbetar med kunskapsförmedling genom att svara på frågor från bland annat medborgare och bransch. Kunskapsförmedling sker även via webbplatsen samt ge-nom olika informationsprodukter, till exempel broschyrer, nyhetsbrevet Boverket informerar och artiklar i Boverkets tidning Planera Bygga Bo. Detta arbete innebär både att hålla befintliga produkter uppdaterade och att skapa nya produkter.
I arbetet ingår också att medverka i externa seminarier och konferenser. Exempel på detta är när Boverket har sam-verkat med certifieringsorgan, kommuner, länsstyrelser, branschorganisationer och utbildningsföretag för att på ett effektivt sätt sprida kunskap om myndighetens regelverk.
exteRn samveRkan
Boverket är med i styrelsen för LÅGAN, Energimyndighe-tens och Sveriges byggindustriers program för byggnader med mycket låg energianvändning.
Boverket har under året ingått i olika referensgrupper, bland annat till Energimyndigheten i deras uppdrag om småskalig förbränning av fasta biobränslen, referensgrup-pen till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som har ett uppdrag om nationell strategi för bättre brandskydd samt referensgruppen till MSB:s uppdrag om stärkt brandskydd för enskilda i boendemiljöer. Boverket har medverkat i MSB:s uppdrag om brandskydd i nya boendeformer för äldre.
Boverket har samverkat med Energimyndigheten och Sve-riges Tekniska Forskningsinstitut, SP, i en undersökning om energi, innemiljö och ventilation i en- och tvåbostadshus med FTX-ventilationssystem, med Energimyndigheten i deras uppdrag om nationell strategi för lågenergibyggnader samt med Swedish Standards Institute, SIS, om en helpdesk inom konstruktionsområdet.
Boverket har även bistått Naturvårdsverket vid uppfölj-ningen av avslutande åtgärder inom klimatinvesteringspro-grammet, Klimp.
omFattningen av oBligatoRisk ventilationskontRoll och RadonmätningaR enligt eneRgideklaRations-RegistRet
Ungefär 24 procent av deklarationerna som kommit in till och med årsskiftet anger att en radonmätning genomförts. Alla byggnader som energideklareras omfattas inte av kra-ven på återkommande kra-ventilationskontroll. Av de 170 000 byggnader som omfattas av kraven anges att 74 procent är godkända, och övriga endast delvis eller inte godkända.
miljöanpassning av ByggnadeR
På Boverkets uppdrag arbetar Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) med att ta fram indikatorer som beskriver bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan. Boverket har påbörjat en kunskapssammanställning om ekologiskt byggande.
30
Betsi – en undeRsökning om BeByggelsens tekniska status, eneRgianvändning och inomhusmiljö
Ytterligare resultat från regeringsuppdraget om den svenska bebyggelsens tekniska status, energianvändning, inomhusmiljö m.m. som Boverket redovisade under 2009, har presenterats i följande fördjupningsrapporter:
• God bebyggd miljö – utvärdering av delmål för god inomhusmiljö – resultat från projektet BETSI, dnr 10124-5246/2006
• God bebyggd miljö – förslag till nytt delmål för buller inomhus – resultat från projektet BETSI,
dnr 10124-5246/2006.
• God bebyggd miljö – förslag till nytt delmål för fukt och mögel – resultat om byggnaders fuktskador från projektet BETSI, dnr 10124-5246/2006
• Taksäkerhet – resultat från projektet BETSI, dnr 10124-5246/2006
• Energi i bebyggelsen – tekniska egenskaper och beräk-ningar – resultat från projektet BETSI,
dnr 10124-5246/2006
• Teknisk status i den svenska bebyggelsen – resultat från projektet BETSI, dnr 10124-5246/2006.
Uppsikt över byggnadsväsendet
uppsiktsRappoRt inom plan- och ByggomRÅdet
En uppsiktsrapport lämnades enligt uppdrag i reglerings-brevet till regeringen den 31 mars, Boverkets uppsiktsrap-port – planering och byggande 2009, dnr 1109-4012/2009. Uppsiktsrapporten innehåller en ”sammansmältning” av alla de olika uppsiktsaktiviteter som Boverket genomfört inom främst plan- och byggområdet. Arbetet pågår löpande under året med en intensifiering under perioden januari – mars.
En central del av underlaget för uppsiktsrapporten får Boverket från länsstyrelsernas svar på den årliga plan- och byggenkäten. I rapporten presenterar Boverket resultatet av årets plan- och byggenkät med uppgifter kring planering och byggande för år 2009. Enkäten besvaras av länssty-relsernas plan- och byggfunktioner och är en viktig del i Boverkets arbete med att ge en bild av utvecklingen inom plan- och bygg området och tillämpningen av plan- och bygglagen, PBL.
Länsstyrelserna redovisar i enkäten uppgifter om läget på plan- och byggområdet, om kom munalt samarbete samt viktiga plan- och byggfrågor i länet. De har även gjort en bedömning av eventuella problem och brister vid tillämp-ningen av PBL. Enkäten skickas ut under november före- gående år och svaren kommer in till Boverket under ja-nuari.
Boverket har huvudansvaret för enkäten men den utar-betas i samråd med länsstyrelserna inom ramen för det gemensamma enkätrådet. Samtidigt med plan- och byg-genkäten utarbetades en årlig kodmall för länsstyrelsernas diarieregistering som ska underlätta vid besvaradet av plan- och byggenkäten. Boverket har bildat en särskild samverkansgrupp för arbetet med uppsiktsrapporten med deltagare från Boverket och länsstyrelserna.
kommuneRnas ResuRseR och kompetens
Boverket har tagit initiativ till att skapa en grupp för frågor om kommunernas organisation, resurser och kompetens (ORK-gruppen). I gruppen deltar företrädare för Boverket, Sveriges Kommuner och Landsting och några kommuner. Samarbetet utgår från de slutsatser som drogs av kart-läggningen av kommunernas kompetens och resurser inom planering och byggande som år 2009 redovisades i rapporten Förbättrad statlig överblick över tillämpningen av PBL, dnr 1109-873/2008. Fokus har bland annat legat på att identifiera vilka åtgärder som kan vara till stöd för kom-munerna i den resurs- och kompetensförsörjningssituation de befinner sig i.
Gruppen har hållit fem möten under året och främst dis-kuterat utformningen av en enkät till samtliga kommuner med frågor om organisation, resurser och kompetens. Enkäten skickades ut i oktober. Svaren kommer att sam-manställas och analyseras av Boverket och presenteras i uppsiktsrapporten 2010 som redovisas i mars 2011.
metodutveckling och stöd till länsstyRelseRna i deRas aRBete med Byggtillsyn
Boverket har under året fortsatt att delta i arbetet med att sammanställa och genomföra konferenser om byggtillsyn i länsstyrelsernas regi. Vi har också deltagit i samarbetsgrup-per med syfte att utarbeta förslag till hur länsstyrelserna ska utforma sin återrapportering avseende byggtillsyn. Ett byggtillsynsseminarium för alla länsstyrelser hölls i sep-tember på länsstyrelsen i Stockholm.
31
pilotpRojekt
Inom ramen för regeringsuppdraget PBL-kompetens-satsning har länsstyrelser och kommuner arbetat med 8 pilotprojekt. Boverket har deltagit i och följt pilotprojektet Uppföljning av byggområdet under ledning av länsstyrelsen i Dalarna. Syftet med projektet är att utveckla länsstyrel-sens tillsyn och tillsynsvägledning. I projektet har ett antal seminarier och arbetsgruppsmöten hållits. Projektet har även genomfört en studieresa till Förvaltningshögskolan i Göteborg för att få mer kunskap om tillsyn och tillsyns-metodik.
samveRkan med länsstyRelseRna
BULT-gruppen, (Boverkets uppsikt länsstyrelsernas tillsyn) är en samordningsgrupp med deltagare från Boverket och länsstyrelserna. Under året hölls fem endagsmöten. Boverket anordnade ett välbesökt seminarium om uppsikt på länsstyrelsernas Plan- och bostadsmöte i Helsingborg i maj.
takRas
Under den snörika vintern 2009/2010 rasade taken på drygt 160 stora byggnader och nästan drygt 4 000 ekonomibygg-nader på landet. Boverket har i uppdrag av regeringen att, i samråd med berörda myndigheter och organisationer, ut-reda orsakerna och delredovisade under året att orsakerna troligen ligger i brister vid dimensionering, utförande och underhåll, snarare än de stora snömängderna.
De tak som rasade in hade troligen inte haft så stor snölast tidigare. Så stora snömängder har inte förekommit sedan 1970- och 80-talen i stora delar av landet. Inför vintern 2010/2011 har Boverket på olika sätt informerat om hur yt-terligare ras kan undvikas, bland annat genom riktad infor-mation till lantbrukare som är ägare av ekonomibyggnader. Boverket delredovisade uppdraget i rapporten Erfarenheter från takras i Sverige vintern 2009/2010 – En delredovisning av Boverkets regeringsuppdrag M2010/2276/K, dnr 10122-2034/2010. Uppdraget slutredovisas under 2011.
övRigt uppsiktsaRBete
Boverket har hållit två samrådsmöten mellan berörda myn-digheter och kontrollorgan som besiktar hissar, rulltrappor och motordrivna portar. Ett motsvarande möte har hållits för skidliftar, då var även anläggningsägarna represente-rade.
Marknadskontroll av byggprodukter
maRknadskontRollBoverket är ansvarig myndighet för marknadskontroll av byggprodukter enligt förordningen (2005:893) om mark-nadskontroll av varor och 36 § förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. (BVF). Detta medför bland annat att Boverket ska inrätta, genomföra och följa upp program för tillsynen av varor och tjänster inom byggproduktområdet. Tillsynsområdet omfattar byggprodukter, inklusive hissar, samt linbanor och värmepannor genom respektive EU-direktiv. Genom marknadskontrollen ska Boverket kontrollera att CE-märkning och egenskaper hos produkter som gjorts tillgängliga på marknaden följer gällande regelverk.
huR FungeRaR maRknadskontRollen i pRaktiken?
Förenklat kan sägas att marknadskontrollen bedrivs i två steg. I steg ett övervakar Boverket marknaden, direkt genom inspektion och kontroll eller indirekt med hjälp av olika informationskällor. I steg två åtgärdas eventuellt upptäckta problem, antingen genom frivillig rättelse från berörda företags sida eller genom att myndigheten beslutar om tvångsåtgärder.
Boverket, tillsammans med flera externa resurser, prov-ningsinstitut och så kallade fältkonsulter, deltar i fält- och provningsarbetet för de olika produktgrupperna. Inför val av produktgrupp ingår ett riskbedömningsmoment som resulterar i en prioriteringslista. I urvalet har Boverket prioriterat produkters konsekvenser för liv och hälsa, ener-giförbrukning samt miljöpåverkan.
Övergripande planering, styrning av fältarbetet samt den del som innebär myndighetsutövning utförs av Boverkets tjänstemän. För Boverkets räkning köper fältkonsulterna in de produkter som är utvalda och de transporteras sedan till aktuellt provningsinstitut. Produkternas märkning kontrol-leras och produkternas egenskaper provas hos ackredite-rade provningsinstitut.
Efter genomförd provning inkommer resultat från prov-ningsinstitutet och rapport från fältkonsulten. Boverket sammanställer resultatet i form av en slutrapport. Boverket ska vidta de åtgärder som behövs för att formella eller tekniska avvikelser som uppdagas av CE-märkta byggpro-dukter ska rättas till. I första hand eftersträvas frivilliga
32
rättelser. Om inte rättelse sker måste Boverket besluta om tvingande åtgärder, som till exempel att förbjuda CE-märk-ning av produkten eller att osålda produkter återkallas. Sådana förelägganden och beslut kan också förenas med vitesförelägganden.
Den reaktiva marknadskontrollen följer av ärende som initieras efter anmälan eller information från en enskild medborgare eller konkurrent. Det kan också vara ett ärende som överlämnas från en annan myndighet. Boverket gör en bedömning av ärendet och beslutar om eventuell yt-terligare undersökning. Om produkten blir föremål för en större kontroll med provning, tar ärendet samma väg som de proaktiva ärendena.
För anmälningar av produkter som inte genomgår en mer ingående provningsprocess, blir handläggningstiden nor-malt kortare. I dessa ärenden är det också relativt vanligt att beslutet inte leder till någon åtgärd.
ÅRet 2010 i sammandRag
Boverket har under året arbetat med ett 30-tal så kallade reaktiva marknadskontrollärenden. Två av dessa handlade om hissar. Vid felaktigheter har Boverket kontaktat ansva-riga marknadsaktörer och felen har korrigerats utan att ytterligare åtgärder har behövt vidtas.
Boverket har dessutom startat ett antal nya så kallade proaktiva ärenden. Ärendena inryms i produktgrupper som är stora på marknaden: energihushållning, fukt, bärande konstruktioner och säkerhet. Ärendena gäller följande produktområden:
• isoleringsmaterial • fönster
• bärande konstruktioner i prefabricerade hallbyggnader
• brandvarnare.
Resultat har kommit in från tidigare års provningar som bland annat har berört taktäckningsmaterial, ved- och pelletskaminer, plaströr i kontakt med dricksvatten samt konstruktionsbultar. Uppföljningen av dessa provningsre-sultat pågår.
ByGGAndE och FöRVAlTnInG
samaRBete och kontakteR med andRa myndigheteR och aktöReR
Boverket har haft erfarenhetsutbyte på nationell nivå med andra marknadskontrollerande myndigheter och då främst Konsumentverket. Andra exempel är möten i Marknads-kontrollrådet. På EU-nivå har Boverket deltagit dels i AdCo-CPD, en europeisk samarbetsgrupp för marknadskontroll av byggprodukter, dels i AdCo-möten inom hiss- och linbaneanläggningsområdet.
Samarbete på EU-nivå finns också med GNB, Group of Notified Bodies, samt med dess svenska spegelgrupp, och kontakter med nationella branschföreträdare har också förekommit.
Tabell 1 . kostnadsfördelning för Boverkets marknadskontroll, tkr
2010 2009 2008 Anslag 2010 17 000 17 000 10 000 Anslagssparande 2009 28 36 300 Fältorganisation 14 145 14 008 8 693 Boverkets myndighetsutövning 661 3 000 1 571 Totala kostnader 14 806 17 008 10 264 källa: Redovisningssystemet Agresso .
Provningskostnader redovisas inte separat. Kostnader för fältorganisationen uppkommer när produkter ska kartläg-gas, granskas, inköpas och slutligen provas samt rappor-teras. Det anslagssparande som uppstod 2010 är en följd av att Boverket har iakttagit försiktighet när det gäller att starta upp nya kontrollprojekt mot slutet av året på grund av den väntade minskningen i anslagstilldelning 2011.
33 ByGGAndE och FöRVAlTnInG
35
