3 Olika former av rehabiliteringsansvar
3.1 Övergripande om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar i Arbetsmiljölagen
Av 3 kap. 2 a § AML framgår det att arbetsgivaren ska ha en organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet.48 Verksamheten ska organiseras så att den kan bedrivas i samråd med Försäkringskassan och andra berörda myndigheter.49 Arbetsgivaren ska i första skede göra en utredning för att kartlägga vilka behov den sjukskrivne arbetstagaren har av olika rehabiliteringsinsatser.50 Vidare ska arbetsgivaren i så tidigt skede som möjligt påbörja
46 Försäkringskassan, 2020, oskälighetsbedömning efter 180 dagar med anledning av corona, s. 2.
47 Prop. 2008/09:200, s. 90.
48 Prop. 1990/91:140, s. 49 och 2 § AFS 1994:1
49 8 § AFS 1994:1.
50 Prop. 1990/91:141, s. 44.
15 rehabiliteringen 51 , samt kontinuerligt undersöka vilka behov av åtgärder gällande arbetsanpassning och rehabilitering som finns hos arbetstagarna.52 Enligt AML gäller arbetsgivarens ansvar då det finns ett anställningsförhållande. Därför behöver arbetsgivaren redan under arbetstagarens sjukskrivningsperiod planera olika åtgärder som kan främja arbetstagarens återgång i arbete och hålla kontinuerlig kontakt med den sjukskrivne.53 Redan när arbetstagaren haft en kort frånvaro från arbetet minskar förutsättningen för en lyckad rehabilitering kraftigt. Men snabb och kontinuerlig kontakt mellan arbetsgivaren och den sjukskrivne kan leda till en förkortad sjukskrivningsperiod.54
Rehabiliteringsverksamheten bör samordnas med det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM), eftersom SAM ska inkluderas som en naturlig del i arbetsgivarens dagliga arbete.55 Arbetet innebär att ohälsa och olycksfall ska förebyggas och en tillfredställande arbetsmiljö ska uppnås.56 Sjukfrånvaro beror ofta på brister i arbetsmiljön så därav går rehabilitering hand i hand med det förebyggande arbetet av arbetsmiljön.57 Arbetsanpassning och rehabilitering bör med fördel belysas i den allmänna arbetsmiljöpolicyn på arbetsplatsen, detta för att målen med rehabiliteringen ska bli styrande i den praktiska verksamheten.58 Det är viktigt att arbetsgivaren ser till att en person med rätt kompetens används för att få avsedd effekt med rehabiliteringsarbetet. Personen ska ha den kunskap som krävs i metoder för arbetsanpassning och rehabilitering.59 Arbetsanpassnings- och rehabiliteringsbegreppet kompletterar varandra då arbetsanpassning fokuserar på arbetsmiljö och rehabiliteringen avser yrkesinriktade rehabiliteringsinsatser som utbildning och arbetsträning. 60 Arbetsmiljöarbete bygger på samverkan och arbetet med hälsa och arbetsmiljö ska vara en naturlig del av verksamhetsutveckling och det dagliga arbetet. Arbetsgivaren ska arbeta förebyggande för att motverka att arbetsbelastning leder till sjukdomar. Detta framgår i AFS 2015:4 om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA). Det huvudsakliga syftet med OSA är att förebygga risk för ohälsa och främja sociala förhållanden och organisatoriska aspekter i arbetsmiljön.61
51 5 § AFS 1994:1.
60 Prop. 1990/91:141, s. 46 och Ericsson, 2019, s. 92.
61 1 § AFS 2015:4.
16 3.1.1 Begreppet arbetsanpassning
Arbetsanpassningen innebär i huvudsak en förändring av arbetstagarens arbetsmiljö.62 I AML finns ingen direkt definition av begreppet arbetsanpassning. Men i 2 kap. 1 § första stycket framgår innebörden av begreppet. Arbetsanpassningen innebär att arbetsgivaren ska anpassa arbetsförhållandena efter arbetstagarnas fysiska- och psykiska förutsättningar. Vidare framgår det i 3 kap. 3 § andra stycket att arbetsgivaren ska ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta andra lämpliga åtgärder. De åtgärder som vidtas ska anpassas utifrån arbetstagarens förmåga att klara av sina arbetsuppgifter.63
Målet med arbetsanpassningen är att arbetsgivaren ska åstadkomma sådana åtgärder i arbetsmiljön att arbetstagaren kan vara kvar alternativt återgå till sitt ordinarie arbete. Exempel på åtgärder som kan behöva vidtas är anskaffandet av särskilda arbetsredskap, tekniska hjälpmedel eller förändringar i den fysiska arbetsmiljön. De fysiska förändringarna kan innebära ändring av arbetslokalernas utformning. Utöver detta kan arbetsgivaren även behöva vidta organisatoriska förändringar innefattande bland annat arbetsfördelningen, arbetsuppgifterna, arbetstiderna samt se över de psykosociala förhållandena på arbetsplatsen.64 De psykosociala förhållandena kan innebära samarbete, socialt stöd och påverkansmöjligheter.65 Arbetsgivaren har ett ansvar att undvika och förebygga ohälsa genom att vidta åtgärder när arbetssituationer eller arbetsuppgifter är starkt psykiskt påfrestande.66 Däremot behöver arbetsgivaren inte genomföra omorganiseringar av verksamheten för att uppfylla sitt rehabiliteringsansvar gällande arbetsanpassningsåtgärder.67 Det finns en gräns för hur mycket man kan kräva att arbetsgivaren inom sina skyldigheter arbetsanpassar arbetet.
Vilka krav som kan ställas beror på enskilda omständigheter och en prövning får ske för varje individuellt fall. Det som ska beaktas i prövningen är såväl arbetsgivarens som arbetstagarens förutsättningar.68 Faktorer som kan påverka arbetsgivarens förutsättningar är ekonomiska resurser, kompetens, rutiner kring rehabiliteringsarbetet och organisation av arbete. 69
62 Prop. 1990/91:141, s. 46.
63 12 § AFS 1994:1.
64 Prop. 1990/91:141, s. 42, AFS 1994:1 och AD 2006 nr 57.
65 12 § AFS 1994:1.
66 11 § AFS 2015:4.
67 AD 1999 nr 10 och AD 2006 nr 83.
68 Prop. 2006/07:59, s. 16.
69 Prop. 1990/91:140, s. 49.
17 3.1.2 Begreppet rehabilitering
På samma sätt som begreppet arbetsanpassning saknar även rehabiliteringsbegreppet en tydlig definition i AML. Rehabilitering innebär att arbetsgivaren i förhållande till sin verksamhet ska bedriva yrkesinriktade rehabiliteringsinsatser i form av bland annat arbetsträning och utbildning.70 I 29 kap. 2 § SFB syftar begreppet rehabilitering till att en arbetstagare på grund av sjukdom ska ha möjlighet att få tillbaka sin arbetsförmåga och få förutsättningarna till att försörja sig själv.71 Det ska inte ha någon betydelse om arbetstagaren råkat ut för olycka eller sjukdom som inte har samband med arbetet. Föreskrifterna gäller oavsett om det inträffade skett utanför eller i arbetet och rehabiliteringsansvaret gäller alltid när nedsättning av arbetsförmåga har inträffat.72 För att arbetstagarens anställning ska kunna bestå och denne ska kunna återgå till arbete är arbetsgivaren skyldig att inom ramen för sitt rehabiliteringsansvar vidta alla åtgärder som skäligen kan krävas.73 Hur rehabiliteringen ska utformas och bedrivas beror på verksamheten. Det kan finnas olika behov kring arbetsmiljöriskerna som kan påverka organiseringen av anpassnings- och rehabiliteringsåtgärder.74 Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka och på lämpligt sätt organisera arbetsmiljöverksamheten för att främja detta enligt 6 kap. 1 § AML.
3.1.3 Företagshälsovården
Företagshälsovården är en viktig resurs i arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet och ha betydelse för arbetstagarens möjligheter att återgå i arbete.75 I 3 kap. 2 c § AML framgår det att arbetsgivaren ska tillgodose en fungerande företagshälsovård utifrån vad arbetsförhållandena kräver.76 Europeiska unionens ramdirektiv 89/391/EEG belyser också detta och ställer krav på arbetsgivaren att tillhandahålla denna typ av funktion.77
Företagshälsovårdens kompetens finns inom områden som medicin, beteendevetenskap, rehabiliteringsmetodik och arbetsorganisation.78 De ska särskilt arbeta förebyggande med målsättningen att undanröja hälsorisker i arbetsmiljön.79 I AML beskrivs företagshälsovården
70 Prop. 1990/91:141, s. 46.
71 1 § AFS 1994:1 och Källström & Malmberg, 2019, s. 284.
72 1 § AFS 1994:1.
73 AD 2006 nr 57.
74 Prop. 1990/91:140, s. 49 och 12 § AFS 1994:1.
75 Prop. 1990/91:140, s. 29 och Prop. 2007/08:1, s. 30.
76 Ericson, 2019, s. 100.
77 Direktiv 89/391/EEG, Artikel 6.
78 Prop. 1998/99:120, s. 20
79 Prop. 1998/99:120, s. 21
18 som en expertfunktion inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. När den befintliga kompetensen inom verksamheten inte är tillräcklig i syftet att säkerställa en fungerande arbetsanpassning eller rehabilitering så ska arbetsgivaren anlita företagshälsovård, eller annan sakkunnig hjälp utifrån.80 Företagshälsovårdens uppgift är bland annat att hjälpa arbetsgivaren med att planera och följa upp de åtgärder som vidtas. Det kan handla om att ge konkreta råd eller förslag i en rehabiliteringsutredning. Detta kan vara extra viktigt för små arbetsgivare som inte alltid besitter den kompetens som krävs i dessa typer av frågor.81 Det kan vara ett problem om en verksamhet inte har en person med ansvar och kunskap som kan utgöra ett stöd för den sjukskrivne tidigt i processen.82
Arbetsgivaren kan upphandla företagshälsovård utifrån eller organisera den som en självständig del i verksamheten, dock ska den alltid vara partsneutral83. Företagsläkare eller sköterskor direkt anställda av arbetsgivaren anses inte påverka opartiskheten. 84 Beslut gällande uppdragens utformande och genomförande i företagshälsovården bör ske i samverkan med arbetstagaren.85 Trots att företagshälsovården har en betydande roll i rehabiliteringsarbetet så är det alltid arbetsgivaren som är ansvarig över arbetsmiljön, företagshälsovården kan aldrig överta arbetsgivarens rehabiliteringsansvar.86