I detta kapitel kommer rehabiliteringskedjan presenteras övergripande för att belysa hur Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan beroende på hur länge arbetstagaren varit sjuk.
12
2.1 Övergripande om rehabiliteringskedjan i Socialförsäkringsbalken
Rehabiliteringskedjan 27 kap. 46–51 §§ SFB har fasta bedömningstidpunkter som Försäkringskassan utgår ifrån när dem prövar arbetstagarens arbetsförmåga och rätten till ersättning i from av sjukpenning. Däremot har arbetsgivaren fortfarande ansvar över den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen sker i anslutning till arbetsgivarens verksamhet med syfte att arbetstagaren ska kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren. Det är viktigt att arbetsgivaren har en väl fungerande rehabiliteringsprocess eftersom situationer kan uppstå där rehabiliteringsåtgärder bör vidtas i ett tidigt skede, det kan handla om en arbetstagare vars sjukpenning är på väg att upphöra. Utifrån detta är det av betydelse för en arbetsgivare att känna till Försäkringskassans rehabiliteringskedja.
Försäkringskassan inhämtar nämligen uppgifter från arbetsgivaren inför deras bedömning gällande om arbetstagaren är berättigad ersättning. Uppgifterna kan bland annat innefatta om det finns tillfälliga arbetsuppgifter som arbetstagaren kan klara av på arbetsplatsen, om det finns möjlighet till anpassning av arbetsuppgifter/arbetsplats, samt om det kan finnas möjlighet till omplacering. I Försäkringskassans ansvar ingår även att upprätta en rehabiliteringsplan så att rehabiliteringsersättningen kan betalas ut enligt 30 kap. 12 § SFB.38
2.1.1 Grundläggande bestämmelser vid bedömning av arbetsförmåga, dag 1 – 90
I 27 kap. 46 § SFB framgår det att Försäkringskassans bedömning gällande om arbetsförmågan anses vara nedsatt ska begränsas i om arbetstagaren inte kan utföra sitt vanliga arbete eller annat arbete som anses lämpligt och tillfälligt har erbjudits av arbetsgivaren. Bestämmelsen innebär dock ingen skyldighet för arbetsgivaren att erbjuda arbetstagaren annat tillfälligt arbete. Om arbetstagaren på grund av sin sjukdom behöver avstå från det arbete som erbjuds under minst 25% av sin normala arbetstid så ska arbetsförmågan betraktas som nedsatt.39 Denna bedömning gäller dock inte under perioden när sjuklön utbetalas av arbetsgivaren. I 7 § Lag (1991:1047) om sjuklön framgår det att sjuklöneperioden omfattar den första dagen arbetsförmågan är nedsatt till följd av sjukdom och 13 dagar framåt.40
38 Arbetsmiljöverket [https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/arbetsanpassning-och-rehabilitering/] 2021-04-23 och Prop. 2007/08:136, s. 38
39 Prop. 2008/09:200, s. 90.
40 Prop. 1990/91:181, s. 5.
13 2.1.2 Bedömning, dag 91 – 180
Försäkringskassan gör i det här läget en bedömning om arbetstagaren kan beredas andra arbeten hos arbetsgivaren och vidgar således bedömningskriterierna av arbetsförmågan. Om arbetsgivaren erbjuder lämpliga arbetsuppgifter som arbetstagaren anses kunna utföra så upphör rätten till sjukpenning.41 I 27 kap. 47 § SFB förtydligas detta genom att arbetstagare vars arbetsförmåga vart nedsatt i mer än 90 dagar ska kunna omplaceras till annat arbete hos arbetsgivaren om det leder till att hen kan försörja sig. Det är inte Försäkringskassan som utreder möjligheten att omplacera arbetstagaren, det gör arbetsgivaren utifrån deras arbetsrättsliga skyldighet i 7 § LAS. Försäkringskassan beslutar om arbetstagaren har fortsatt rätt till ersättning utifrån bestämmelserna i SFB. Om det finns indikationer på att arbetstagaren inte kommer kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren inom tidsgränsen på 180 dagar bör personen få hjälp att söka nytt jobb genom Arbetsförmedlingen. I dessa fall ifrågasätter inte Försäkringskassan rätten till sjukpenning.42
2.1.3 Bedömning efter 180 dagar
Efter den 180 dagen vidgar Försäkringskassan sin bedömning till andra förvärvsarbeten som anses normalt förekommande på arbetsmarknaden eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för arbetstagaren.43 Med normalt förekommande arbete aves arbete på den nationella arbetsmarknaden där arbetstagarens förmåga anses fulltalig eller nästan fulltalig. Ett sådant arbete ställer ett krav på arbetstagaren att denne ska prestera normalt. Så om arbetsförmågan anses hindra arbetstagaren att utföra något arbete på den vanliga arbetsmarknaden ska förmågan klassificeras som nedsatt och rätten till sjukpenning kvarstår.44 I 27 kap. 48 § SFB framgår det genom att arbetstagare vars arbetsförmåga vart nedsatt i mer än 180 dagar, om det inte finns särskilda skäl, ska beaktas ha förmåga att beredas andra vanligt förekommande arbeten på arbetsmarknaden. Särskilda skäl kan exempelvis vara en arbetstagare som tillsammans med arbetsgivaren upprättat en rehabiliteringsplan och har som avsikt att återgå i arbete i samma omfattning som innan sjukskrivningen senast dag 365.45
41 Arbetsgivarverket
[https://www.arbetsgivarverket.se/ledare-i-staten/arbetsgivarguiden/rehabilitering/rehabiliteringskedjan/] 2021-04-23.
42 Arbetsgivarverket
[https://www.arbetsgivarverket.se/ledare-i-staten/arbetsgivarguiden/rehabilitering/rehabiliteringskedjan/] 2021-04-23 och Prop. 2008/09:200, s. 90.
43 Arbetsgivarverket
[https://www.arbetsgivarverket.se/ledare-i-staten/arbetsgivarguiden/rehabilitering/rehabiliteringskedjan/] 2021-04-23.
44 Försäkringskassan
[https://www.forsakringskassan.se/omfk/vart_uppdrag/om_socialforsakringen/rehabiliteringskedjan] 2021-04-29.
45 Arbetsgivarverket
[https://www.arbetsgivarverket.se/ledare-i-staten/arbetsgivarguiden/rehabilitering/rehabiliteringskedjan/] 2021-04-23 och Prop. 2008/09:200, s. 90.
14 På grund av rådande situation med covid-19 har regeringen tillfälligt beslutat om att skjuta upp bedömningen mot normalt förekommande arbete från dag 181. Detta gäller när planerade rehabiliteringsinsatser eller vård blivit inställd eller behövts skjutas upp på grund av orsaker relaterade till pandemin. Det kan handla om operationer som skjutits upp som skulle kunna leda till att arbetstagarens skulle kunna återgått till arbetet tidigare. Även Försäkringskassan har gått ut med ett ställningstagande angående detta då de anser att pandemin starkt kan påverka arbetstagares möjlighet att få den vård och rehabiliterings som krävs för att kunna återgå i arbete.46
2.1.4 Bedömning efter 365 dagar
När arbetsförmågan varit nedsatt i mer är 365 dagar så tillämpas inte längre särskilda skäl.
Enligt 27 kap. 49 § SFB så ska det i stället beaktas om arbetstagaren har den förmåga som avses i 48 §. Undantag gäller om det anses vara oskäligt.47