Inledning

Arbetsgivaren har ett ansvar att tillgodose en tillfredställande arbetsmiljö och ett gott arbetsklimat för arbetstagarna.¹ Detta genom att förebygga ohälsa och olycksfall på arbetet.² Arbetsgivaren ska arbeta förebyggande och arbetsanpassa arbetsmiljön för enskilda arbetstagare när det finns behov.³ Det är därför viktigt att arbetsgivaren agerar i god tid för att motverka eventuella sjukskrivningar och rehabiliteringar, som i vissa fall kan bli väldigt kostsamma för arbetsgivaren.⁴

Kostnaderna för sjukfrånvaro kan ha en påtaglig ekonomisk betydelse för arbetsgivarens verksamhet. Arbetsmiljöverket (AV) menar att en lågt räknad kostnad för en sjukskriven arbetstagare oberoende av symtom kan uppgå till åtminstone 2740 kronor per dag och kostnaden för en utbränd arbetstagare kan landa på uppemot 388 000 kronor.⁵ Utbrändhet och stressrelaterade sjukdomar är också de vanligaste orsakerna till sjukskrivningar.⁶ Dessa typer av sjukdomar associeras ofta med produktionsbortfall och minskad effektivitet både före och efter sjukskrivning.⁷ För arbetsgivaren är en fungerande rehabiliteringsprocess viktig som syftar till att främja arbetstagares återgång i arbete och minska kostnader för sjukskrivning.

I form av olika rehabiliteringsinsatser har arbetsgivaren tillsammans med andra aktörer en skyldighet som syftar till att skapa positiva åtgärder som ska underlätta återgången i arbete.⁸ Försäkringskassan har en skyldighet att samordna rehabiliteringsinsatserna utifrån en rehabiliteringskedja, detta sker i samverkan med andra aktörer som berörs av rehabiliteringen.

Det kan handla om hälso-och sjukvården, arbetsförmedlingen, socialtjänsten och i synnerhet arbetsgivaren som kommer vara den centrala aktören som kommer belysas i uppsatsen.⁹

1 Försäkringskassan [https://www.forsakringskassan.se/arbetsgivare/forebygg-sjukfranvaro] 2021-04-05.

6 Arbetsgivaren ansvarar sedan över den arbetslivsinriktade rehabiliteringen av en sjukskriven arbetstagare som sker inom eller i anslutning till arbetsgivarens verksamhet. Ansvaret innefattar arbetstagare vars arbetsförmåga är nedsatt eller delvis nedsatt på grund av sjukdom.¹⁰ Arbetsgivaren ska hitta en lösning så att berörd arbetstagare kan återgå i arbete på sin ordinarie arbetsplats. Lösningen baseras på anpassnings- och omplaceringsåtgärdersåtgärder.¹¹ Målet är att anpassa arbetssituationen så långt som det är möjligt för att främja arbetstagarens återgång i arbetet, exempelvis genom att anpassa arbetsplatsen, arbetstider och arbetsuppgifter.¹² Ibland kan arbetstagaren behöva beredas arbete utanför ramen för anställningen eller behöva omplaceras till annan ort, men målet är alltid att denne ska kunna återgå till sitt befintliga arbete.¹³ För att rehabiliteringen ska lyckas krävs det att arbetstagaren är aktiv och medverkar i de insatser som erbjuds. Om personen vägrar delta kan det äventyra anställningen och påverka arbetsgivarens skyldigheter av att erbjuda fortsatta insatser.¹⁴

Det senaste året har kostnaderna för sjukskrivna arbetstagare ökat på grund av covid-19. Under den första vågen 2020 var 1267 personer som Socialstyrelsen kunnat följa sjukskrivna i mer än 12 veckor på grund av viruset.¹⁵ Det har även identifierats stora kostnader när en arbetstagare blir sjukskriven på grund av utbrändhet.¹⁶ Så vikten av att ha en fungerande arbetslivsinriktad rehabilitering är högst aktuell för att främja återgången till arbete. Rehabiliteringsprocessen är viktig och betydelsefull både ur ett arbetstagar- och arbetsgivarperspektiv. Sjukskrivningar kostar verksamheter och samhället mycket pengar samtidigt som arbetstagare vill kunna återgå till arbete. Därav går ett gemensamt mål att identifiera mellan parterna och ett intresse uppkom att behandla ämnet närmare.

1.1 Bakgrund – Nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom

I Socialförsäkringsbalken Lag (2010:110) (SFB) 33 kap. 5 § framgår det att bedömningen av om en arbetstagares arbetsförmåga anses vara nedsatt beror på dennes möjlighet att utföra sitt

10 Arbetsgivarverket

[https://www.arbetsgivarverket.se/ledare-i-staten/arbetsgivarguiden/rehabilitering/arbetslivsinriktad-rehabilitering/] 2021-04-17.

11 Ericson, 2019, s. 92.

12 Försäkringskassan [www.forsakringskassan.se] 2021-04-05.

13 Ericson, 2019, s. 92–93.

14 Ericson, 2019, s. 90–91.

15 Socialstyrelsen, 2021, statistik över sjukskrivningar i samband med covid-19 under första vågen, s. 4.

16 Arbetsmiljöverket

[https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/dolda-faror-i-arbetsmiljon/#:~:text=En%20utbr%C3%A4nd%20medarbetare%20kostar%20l%C3%A5gt,sociala%20avgifter%3A%

2022%20000%20kronor] 2021-04-17.

7 vanliga eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren erbjuder arbetstagaren. Om arbetstagaren på grund av sjukdom, eller annan fysisk eller psykisk nedsättning som påverkar prestationsförmågan, inte kan utföra det arbete som erbjuds med minst 25% av hens normala arbetstid ska arbetstagarens arbetsförmåga anses vara nedsatt. Bedömningen av arbetsförmågan görs i förhållande till arbetstagarens ordinarie arbete.¹⁷

SFB eller annan lagstiftning ger inte någon närmare definition av begreppet arbetsförmåga.¹⁸ Gällande hur arbetsförmågan ska bedömas går att kategorisera arbetsförmågan i tre dimensioner, en fysisk, en psykisk och en social. När arbetsförmågan undersöks görs en bedömning kring hur dessa dimensioner samspelar och arbetet i fråga. Det finns således flera olika faktorer som kan vara en bidragande anledning till att en arbetstagares hälsa leder till nedsatt arbetsförmåga vid sjukdom. Den generella regeln att enbart medicinska kriterier ger rätt till ersättning vid sjukdom. ¹⁹

Gällande vad som betecknas som sjukdom framgår det i 4 § Lag (1991:1047) om sjuklön.

Sjukdom ska likställas med ett tillstånd av nedsatt arbetsförmåga som orsakats av sjukdomen.

Socialvårdskommittén har gjort vägledande uttalanden där de menade att sjukdom innefattar varje onormalt kropps- eller själstillstånd som avviker från den normala livsprocessen.²⁰ Det är hur arbetsförmågan påverkas av sjukdomen som kan motivera en sjukskrivning och inte sjukdomen i sig.²¹ En arbetstagare som är sjukskriven har inte per automatik rätt till sjuklön.²² I Lag (1991:1047) om sjuklön framgår det att en arbetstagare är berättigad till sjuklön när hen har en sjukdom som inskränker arbetsförmågan, det är således den nedsatta arbetsförmågan som orsakats av sjukdomen som ligger till grund för sjuklönen.²³ Arbetsgivaren och Försäkringskassan gör en bedömning utifrån läkarintyg om arbetstagaren har nedsatt arbetsförmåga och är berättigad sjuklön eller sjukpenning.²⁴ Det finns också en möjlighet för arbetstagare att få ut sjukpenning i förebyggande syfte. I SFB 27 kap. 6 § framgår det att

17 Försäkringskassan, 2018, mer information till arbetsgivare om sjuklön, s. 7.

18 Järvholm & Mannelqvist, 2009, s. 1178.

19 Kommittédirektiv 2008:11.

20 SOU 1944:15, s. 162 och SOU 2009:89, s. 34.

21 Kommittédirektiv 2008:11.

22 Försäkringskassan, 2018, mer information till arbetsgivare om sjuklön, s. 7.

23 AD 2014 nr 82.

24 Försäkringskassan

[https://www.forsakringskassan.se/press/vart-uppdrag-sjukforsakringen#:~:text=F%C3%B6rs%C3%A4kringskassans%20handl%C3%A4ggare%20ska%20bed%C3%B6ma

%20arbetsf%C3%B6rm%C3%A5gan,i%20ans%C3%B6kan%2C%20l%C3%A4karintyget%20och%20lagstiftningen.]

2021-04-28.

8 arbetstagare som försöker förebygga eller häva en nedsatt arbetsförmåga har rätt till sjukpenning för det ändamålet.

1.2 Syfte

Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka hur långt arbetsgivarens rehabiliteringsansvar sträcker sig för att främja arbetstagares återgång i arbete, genom att undersöka vilka skyldigheter en arbetsgivare har gällande anpassnings- och omplaceringsåtgärder. Vidare är delsyftet att granska hur arbetsgivaren samverkar med Försäkringskassan i rehabiliteringsprocessen.

1.3 Avgränsningar

Uppsatsen avser att undersöka rehabiliteringsansvaret inom den privata sektorn för både tjänstemän och arbetare. Författaren har valt att enbart fokusera på nedsatt arbetsförmåga kopplad till sjukdom i samband med bedömningar av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar.

Arbetsoförmåga kopplat till exempelvis ålder eller funktionsnedsättning kommer inte att belysas.

Ingen närmare redogörelse kommer att göras kring olika sjukdomstillstånd som kan påverka vilken typ av arbetslivsinriktad rehabilitering en arbetstagare erbjuds. Däremot kommer det att föras en diskussion kring detta i det avslutande kapitlet för att kartlägga om karaktär av sjukdom kan påverka utfallet av rehabiliteringen. Sjukdomstillstånd kopplat till både psykisk- och fysisk hälsa kommer att undersökas. Det kan bland annat handla om förslitningsskador²⁵, värk²⁶och sjukdomar av psykisk karaktär²⁷ Undantag gäller beroendesjukdomar²⁸ som exkluderats ur uppsatsen då dessa sjukdomar anses vara mer komplexa.

För att besvara syftet kommer störst vikt att läggas vid Arbetsmiljölagen (1977:1160) (AML), samt tillhörande föreskrifter, SFB och Lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS) i kommande rättsutredning. Men för att förstå samverkan mellan arbetsgivaren och Försäkringskassan kommer även rehabiliteringskedjan att belysas som regleras i SFB. Ingen närmare redogörelse

25 AD 2006 nr 90 och AD 1993 nr 42.

26 AD 2006 nr 57 och 2014 nr 41.

27 AD 2003 nr 50 och AD 1999 nr 26.

28 Beroendesjukdom klassificeras som beroende av cigaretter, alkohol, droger, tabletter samt spel, Hjärnfonden [https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/beroende/] 2021-04-27.

9 kommer ske kring skyddsombudens roll inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen då syftet utgår ifrån arbetsgivarens ansvar i processen.

1.4 Metod och material

För att uppfylla uppsatsens syfte har rättsdogmatisk metod använts. Metoden syftar till att analysera innehållet i gällande rätt.²⁹ Inom traditionell rättsdogmatisk metod består data normalt sett av rättskällor i tryckt och publicerat material. I denna uppsats har en undersökning skett av befintliga rättskällor. Undersökningen går ut på att författaren behandlar och analyserar de rättskällor som har relevans för det aktuella ämnet.³⁰ Etablerade rättskällor har använts och innefattar lagtext, förarbeten, praxis och föreskrifter. Även doktrin har använts i form av juridisk litteratur. Författaren har undersökt vilken rätt som går att applicera inom området.

Genom att sedan analysera innebörden av rätten och lagstiftarens syfte har innehållet kunnat konkretiseras. Rättskällehierarkin har beaktats vid rättsutredningen, samtlig gällande rätt som använts har ansetts värdefull för undersökningen. Däremot har den doktrin som använts i uppsatsen en svagare ståndpunkt i förhållande till lag och förarbeten.³¹ I inledande skede av uppsatsen har även icke juridiska källor använts för att exemplifiera och förtydliga fakta.

Uppsatsens huvudsyfte är att fastställa gällande rätt avseende arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. Därav är den rättsdogmatiska metoden lämplig för ändamålet när det kommer till att undersöka hur ansvaret är rättsligt reglerat. Nedan följer en närmare redogörelse kring vilka rättskällor och andra icke juridisk källor som legat till grund för undersökningen.

Rehabiliteringskedjans uppbyggnad kommer att belysas i ett inledande skede för att skapa en övergripande förståelse kring hur arbetsförmågan bedöms beroende på arbetstagarens sjukdomslängd. Information gällande rehabiliteringskedjans funktion och övergripande syfte har i synnerhet inhämtats från SFB och Arbetsgivarverkets- och Försäkringskassans hemsidor³².

Utgångspunkten i rättsutredningen har vart AML och i synnerhet kapitel 3. Detta då kapitlet syftar till att definiera de allmänna skyldigheter som råder gällande rehabiliteringsansvaret.

29 Hjertstedt, 2019, s. 167.

30 Hjertstedt, 2019, s. 169.

31 Hjertstedt, 2019, s. 169.

32 Arbetsgivarverket [www.arbetsgivarverket.se] 2021-04-23 och Försäkringskassan [www.forsakringskassan.se]

2021-04-05.

10 Även propositioner³³ (prop.) har använts för att fastställa och definiera innehållet i lagen.

Arbetsmiljöverkets författningssamlingar (AFS)³⁴ har använts för att närmare belysa den detaljerade innebörden av rehabiliteringsansvaret och arbetsanpassningen. Vidare har SFB och tillhörande förarbeten³⁵ analyserats som underlag gällande rehabiliteringsansvaret. LAS och dess förarbeten³⁶ har legat till grund för att fastställa omplaceringsskyldigheten. LAS i kombination med rättspraxis har sedan använts för att fastställa hur långt arbetsgivarens rehabiliteringsansvar sträcker sig.

Den rättspraxis som presenteras i uppsatsen har valts utifrån relevans kopplat till syftet och utgörs av domar från Arbetsdomstolen (AD). Rättspraxisen ses som ett komplement till resterande lagstiftning och har som mål att konkretisera gällande rätt i en faktisk kontext. För att hitta relevanta domar kopplat till syftet har ord som rehabiliteringsansvar, sjukdom och nedsatt arbetsförmåga använts i sökfunktionen på AD:s hemsida³⁷. De domar som valts ut avser perioden 2018 till 2003 och har granskats i kronologisk ordning. Sedan har samtliga domar granskats övergripande med beaktning av de avgränsningar som presenterats ovan. De domar som ansågs ha relevans kopplat till syftet valdes ut och undersöktes närmare. För att hitta ytterligare domar användes doktrin. Doktrin anses kunna komplettera lagtext och förarbeten genom att skapa en djupare uppfattning om det valda ämnet. I doktrin har relevant rättspraxis presenterats inom området och lett till en närmare granskning av de domar som författaren introducerats för i litteraturen.

När rättsutredningen är klar och gällande rätt fastställd kommer rätten att värderas och kritiseras ur ett arbetsgivar- samt samhällsekonomiskt perspektiv i en avslutande diskussion.

1.5 Teoretisk utgångspunkt

Utgångspunkten är att värdera och kritisera rätten ur ett arbetsgivarperspektiv. Utifrån rättsutredningen vill författaren analysera hur arbetsgivaren ska arbeta för att uppfylla sitt rehabiliteringsansvar och främja arbetstagares återgång i arbete. Detta genom att diskutera de skyldigheter en arbetsgivare har gällande anpassnings- och omplaceringsåtgärder, samt vilka faktorer som kan påverka hur skyldigheterna tar sig i uttryck. Även arbetsgivarens samverkan

33 Prop. 1990/91:140, Prop. 1990/91:141 och Prop. 1998/99:120.

34 AFS 1994:1, AFS 2001:1 och AFS 2015:4.

35 Prop. 2006/07:59, Prop. 2007/08:136 och Prop. 2008/09:200.

36 Prop. 1973/129 och Prop. 1981/82:71.

37 I sökfunktionen på AD:s hemsida presenteras inte domar äldre än från år 2003.

11 med Försäkringskassan anses vara intressant att diskutera då det finns ett gemensamt intresse mellan parterna, att motverka sjukskrivning och främja arbetstagares möjligheten till arbete.

Vidare vill författaren analysera hur rehabiliteringsansvaret kan ses ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, för att skapa en förståelse för rehabiliteringsansvaret ur en större kontext.

1.6 Disposition

I uppsatsens första kapitel ges en introduktion i arbetsgivarens rehabiliteringsansvar och problemområden som identifierats kring detta. Även nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom kommer belysas närmare. Sedan presenteras uppsatsens syfte, samt vilka avgränsningar författaren beaktat i sin rättsutredning. Vidare följer ett metodavsnitt där rättsdogmatisk metod, som legat till grund för uppsatsens utförande, presenteras närmare. Avslutningsvis introduceras den teoretiska utgångspunkt författaren värderat och kritiserat rätten utifrån. Det andra kapitlet handlar om rehabiliteringskedjan och syftar till att skapa en förståelse kring hur arbetsförmågan bedöms utifrån sjukskrivningens längd, samt arbetsgivarens koppling till Försäkringskassan. I det tredje kapitlet inleds rättsutredningen där arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ska fastställas genom gällande rätt. Kapitlet är indelat i underrubriker och belyser innehållet i lagarna var för sig. Det inleds med AML där bland annat arbetsanpassning och rehabilitering kommer presenteras, även företagshälsovårdens roll i rehabiliteringen kommer att kartläggas. Sedan presenteras rehabiliteringsansvaret utifrån SFB där både arbetsgivarens och arbetstagarens ansvar kommer belysas. Avslutningsvis kommer ansvaret redovisas i förhållande till LAS. Då kommer författaren fastställa hur långt rehabiliteringsansvaret sträcker sig, samt beskriva innebörden av omplaceringsåtgärder. I det fjärde kapitlet kommer arbetsgivarens rättsliga samverkan med Försäkringskassan belysas och i det femte och sista kapitlet kommer den gällande rätt som fastställts analyseras i en avslutande diskussion. Utgångspunkten i diskussionen är att värdera och kritisera rätten utifrån ett arbetsgivarperspektiv, samt belysa hur rehabiliteringsansvaret kan ses ur ett större samhällsekonomiskt perspektiv.