Projektets övergripande syfte är att den nya läroplanen för förskolan, Lpfö 18, ska genomsyra utbildningen på alla förskolor i kommunen. Och att alla förskolor i kommunen ska erbjuda en likvärdig utbildning med hög kvalité.
3.2 Långsiktiga mål
Alla barn i Norrtälje kommun får en likvärdig utbildning utifrån läroplanens mål och intentioner.
Alla förskollärare och barnskötare har en djupförståelse av innebörden i de centrala delarna av förändringarna i Lpfö 18.
Alla barnskötare och förskollärare granskar kontinuerligt sin praktik utifrån den nya läroplanen med hjälp av teori och genom att synliggöra sin praktik och analysera den utifrån läroplanens intentioner, reflektera och utifrån detta systematiskt utveckla sina lärmiljöer, arbets- och förhållningssätt.
Som en del av förskolornas systematiska kvalitetsarbete använder
arbetslagen kontinuerligt redskap för att identifiera utvecklingsområden i sin praktik, för att synliggöra sin praktik och för att analysera såväl vad som händer i barngruppen som sin egen påverkan på barnens lärande.
Ett ökat antal arbetslag och pedagogiska ledare använder film som redskap för att göra praktiken tillgänglig för analys.
De pedagogiska ledarna (rektorer, biträdande rektorer, utvecklingspedagoger, digitalistor, pedagogistor, ateljeristor, torgetpedagoger etc.) stödjer aktivt arbetslagen i sitt arbete med målstyrd planering och analys.
Förskolorna inspirerar och blir inspirerade av varandras arbete med undervisning, målstyrd planering och analys.
3.3 Projektets bakgrund, inriktning och upplägg
Under januari 2019 – februari 2020 genomfördes delprojektet Lpfö 18 – Från teori till praktik. Projektet befann sig då i en förståelsefas och strävade då efter att nå ut till samtliga pedagoger. Totalt 489 av barnskötarna och förskollärarna i kommunen deltog under denna period i nätverk där de arbetade med att tolka, förstå och
vetenskapligt förankra de centrala delarna i Lpfö 18 samt spegla den egna praktiken i styrdokument och teori. Utvärderingarna visade att nätverken bidrog till ökad
medvetenhet och samsyn kring de centrala delarna i läroplanen, mer fokus på målstyrning samt ökad användning av ett yrkesspråk i pedagogernas dagliga samtal.
Deltagandet i nätverken ledde dessutom till ökad självkänsla hos många barnskötare och förskollärare. Delprojektet redovisades i sin helhet i 2019:års slutrapport och behandlas därför inte vidare i denna rapport.
Mars – december 2020 gick projektet över i en fördjupnings- och förverkligandefas.
Fokus låg nu på genomförande, uppföljning och fördjupning. Arbetet med att
omvandla lärdomarna till handling, dvs förbättringar av lärmiljöer, förhållnings- och arbetssätt kan endast ske ute i arbetslagen och ledas av de pedagogiska ledarna på respektive förskola. Projektets uppgift var under denna period att stödja förskolornas processer på olika sätt utifrån deras behov.
Utifrån vad som framkommit av analyserna i förskolornas systematiska kvalitets-arbete valdes fyra utvecklingsområden ut som prioriterade för projektets insatser:
Undervisning i förskolan
Målstyrd planering, film, analys och reflektion
Digital förskola
Hållbar utveckling
Figur 2: Planerade aktiviteter som fick revideras på grund av pandemin.
Inför 2020 hade vi dels planerat in en rad frivilliga nätverk inom de prioriterade områdena, vilka skulle ledas av spjutspetsar från förskolorna. Dels en
heldagskonferens där vi skulle samla alla som arbetar pedagogiskt på förskolorna i kommunen. På konferensen skulle deltagarna få del av ny kunskap från såväl interna som externa experter. Men också få inspiration och kollegialt lärande tillsammans med kollegor från andra förskolor i kommunen. I början av året förändrades dock förutsättningarna drastiskt genom de nya villkoren orsakade av pandemin.
Mars – december 2020 blev istället en digital kompetensutvecklingsperiod. De
planerade nätverken som var på väg att startas upp fick skjutas på framtiden. Det var allt för många deltagare per nätverk för att de skulle kunna genomföras digitalt.
Pedagogerna var vid den tidpunkten inte heller mentalt beredda på att ingå i digitala nätverk och förskolorna hade fullt fokus på följderna av pandemin.
I syfte att bidra till att hålla den pedagogiska utvecklingen och engagemanget levande erbjöd projektet förskolorna möjligheten starta bokcirklar under hösten 2020. Projektet bidrog med böcker till alla anmälda deltagare. Förskolorna fick möjlighet att välja mellan 14 titlar utifrån en lista med pedagogisk litteratur som referensgruppen tagit fram. Böckerna valdes utifrån fyra prioriterade områden: fördjupning kring
undervisning i förskolan, digital förskola, hållbar utveckling samt barnkonventionen.
Konferensen genomfördes som planerat den 28 oktober men i digital form och fick namnet Läroplansdagen 2020.
Dagen ramades in av tre livesända föreläsningar som alla pedagoger tog del av samtidigt. Resten av dagen fick varje förskola planera utifrån sina behov. De arbetade arbetslagsvis i sina egna lokaler och hade tillgång till sammanlagt drygt 35 föreläsningar och inspirationsfilmer med tillhörande reflektionsfrågor via Läroplansdagens webbsidor.
Filmerna finns kvar för förskolorna att använda när de vill under sex månader efter Läroplansdagen. Arbetet fortsätter alltså vid arbetslagsträffar, APT:n,
personalmöten och planeringsdagar fram till 28 april 2021. Detta delprojekt kommer därför endast kunna delredovisas i denna rapport.
De pedagogiska ledarna har under denna fas av projektet en central roll när det gäller att handleda arbetslagen i deras fortsatta utvecklingsprocesser. För att stödja dem i detta viktiga arbete startades nio nätverk som vi valt att benämna Att handleda mot målen. Nätverken leds av projektledaren och genomförs under perioden november 2020 – maj 2021 och kan därför inte utvärderas utan endast beskrivas i denna rapport.
Utöver dessa satsningar gav projektet även visst stöd i form av vikarieersättning till förskolor som satsat på barnskötarutbildning för sina outbildade medarbetare. Denna satsning är helt i linje med målen för projektet men beskrivs endast översiktligt i denna rapport då den inte planeras och följs upp inom projektets ram.
I syfte att ge stöd i specialpedagogiska frågor till både kommunala och fristående förskolor används del av bidraget sedan 2018 årligen för att finansiera en 20 procentig specialpedagog tjänst.
Slutligen bidrog projektet med böcker som ska ge starthjälp för det senaste
fokusområdet Hållbar utveckling. Varje förskola fick ett exemplar av fem böcker inom ämnet. Genom att ta del av böckerna får man möjlighet att sätta sig in i litteraturen och därmed få lättare att fatta beslut om vilken litteratur man ska planera in bokcirklar kring hösten 2021.
3.4 Styrning och förankring
Projektet har helt finansierats av statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder.
Planeringen har utgått från det uppdrag projektledaren fått av Helen Osbeck, verksamhetschef och huvudansvarig för projektet. Insatserna är väl grundade i
förskoleområdenas kvalitetsredovisningar samt lärdomar från tidigare års arbete inom projektet. En rådgivande referensgrupp bestående av rektorer och
Figur 3: Folder som skickades ut i fem blädderexemplar till varje förskola inför Läroplansdagen.
utvecklingspedagoger från såväl kommunala som fristående förskolor träffades kontinuerligt under året för att vara delaktiga i planeringen. Alla insatser förankrades med de båda rektorsgrupperna, för de kommunala respektive de fristående
förskolorna.
3.5 Obligatoriskt – frivilligt
Projektet vände sig både till kommunala och fristående förskolor. Delprojektet Lpfö 18 – från teori till praktik och Läroplansdagen 2020 var obligatoriskt för de kommunala förskolornas pedagoger medan deltagandet i bokcirklar och nätverk byggde på
frivillighet. För de fristående förskolorna är deltagandet i de insatser projektet erbjuder givetvis alltid frivilligt.
3.6 Projektledare
Projektledaren, Gunilla Christersson Vigert, anställdes initialt under perioden 2018-09-06 till och med 2019-02-06 för att leda ett tidigare delprojekt. Projektledaren fick därefter en förlängd anställning för att fortsatt ansvara för, planera, genomföra och följa upp projektet Förskolan i fokus.
Projektledaren har en mångårig erfarenhet av arbete med utvecklingsarbete i olika roller och inom olika skolformer. Hon har bland annat varit förskolechef, rektor, lärarutbildare och projektledare. Projektledaren har en magisterexamen i
aktionsforskning med inriktning verksamhets- och organisationsutveckling och har tidigare lett liknande projekt inom grundskola och fritidshem i Stockholms stad i nära samarbete med forskaren dr. Ann Christin Wennergren från Högskolan i Halmstad.
Under sin tjänst som rektor/förskolechef och senare utvecklingsstrateg vid Inspira skolor och förskolor AB hade Gunilla ett nära samarbete med fil.dr. Ann S. Pihlgren Ignite Research.
3.7 Säkerhet
Rektorerna ansvarade för att informera vårdnadshavare om projektet och säkerställa att erforderliga tillstånd fanns inför filmningar när sådana erfordrades. Deltagarna ansvarade för att informera barn och kollegor om syftet med filmning på lämpligt sätt och respektera deras känslor inför att bli filmade. Alla deltagare i delprojektet Lpfö 18 – Från teori till praktik fick även skriva på ett kontrakt där de intygade att inte sprida något av den information de fått om andra förskolors utbildningar utanför nätverket.
Motsvarande överenskommelse görs muntligen för alla nätverk inom projektet.