Systematiskt Kvalitets Arbete, SKA-projekt, förskola 2020

Diarienr. BSN 2021-74

Systematiskt Kvalitets Arbete, SKA-projekt, förskola 2020

”Förskolan i fokus”

Slutrapport

Version: 1.0

Barn och utbildningskontoret

Innehåll

1 Inledning ... 4

1.1 Dokumentets användning och struktur ... 4

1.2 Rapportens disposition ... 4

1.3 Definitioner ... 4

2 Sammanfattning ... 5

3 Övergripande projektbeskrivning ... 7

3.1 Övergripande syfte    ... 7

3.2 Långsiktiga mål  ... 7

3.3 Projektets bakgrund, inriktning och upplägg ... 7

3.4 Styrning och förankring ... 9

3.5 Obligatoriskt – frivilligt ... 10

3.6 Projektledare ... 10

3.7 Säkerhet ... 10

4 Bokcirklar ... 11

4.1 Specifika mål ... 11

4.2 Erbjudandet ... 11

4.3 Deltagande ... 12

4.4 Genomförande ... 13

4.4.1 Grupperingar ... 13

4.4.2 Cirkelledare ... 13

4.4.3 Tid och forum ... 13

4.4.4 Upplägg ... 13

4.5 Resultat ... 15

4.6 Slutsatser och lärdomar ... 18

5 Läroplansdagen 2020 ... 19

5.1 Specifika mål ... 19

5.2 Innehåll och upplägg ... 19

5.3 Form för utvärdering ... 22

5.4 Deltagande ... 22

5.5 Genomförande ... 22

5.6 Resultat av utvärderingarna ... 23

5.6.1 För- och nackdelar med digital konferens ... 24

5.6.2 Betydelse för förskolorna ... 24

5.6.3 Synliggöra arbetet på förskolor i Norrtälje ... 28

5.7 Slutsatser och lärdomar ... 29

6 Nätverket, Att handleda mot målen ... 30

6.1 Specifika mål ... 30

6.2 Innehåll och upplägg ... 31

6.3 Deltagande ... 32

6.4 Form för utvärdering ... 32

7 Litteratur inför 2021 ... 33

8 Ytterligare två insatser ... 33

8.1 Vikarieersättning för deltagande i barnskötarutbildning ...33

8.2 Stöd i specialpedagogiska frågor ...34

9 Vunna lärdomar ... 34

9.1 Långsiktighet och meningsfulla helheter ... 34

9.2 Gemensam modell för kompetensutveckling... 36

9.3 De pedagogiska ledarnas betydelse ... 37

9.4 Variation för att nå längre ... 38

9.5 Ett digitalt år ... 39

9.6 Tidsaspekten ... 40

10 Utgångspunkter inför nästa års projekt ... 40

10.1 Förankring ... 40

10.2 Fokusområdena ... 41

10.3 Planerade förstärkningsinsatser 2021 ... 42

10.3.1 Digital konferens ... 42

10.3.2 Nätverk och bokcirklar ... 42

10.3.3 Specialpedagogiskt stöd ... 43

10.4 Förutsättningar ... 43

11 Referenslista ... 44

Bilaga 1: Att handleda mot målen - Baklängesplanering

Bilaga 2: Matris för uppföljning av måluppfyllelse – Nätverk: Att handleda mot målen

Revisionshistorik

Version Beskrivning Datum Författare

0.1 Utkast 2020-12-31 Gunilla C. Vigert

0.2 Uppdaterat utkast 2021-01-04 Gunilla C. Vigert 0.3 Uppdaterat utkast 2021-01-11 Gunilla C. Vigert 0.4 Uppdaterat utkast 2021-01-18 Gunilla C. Vigert 1.0 Slutgiltig version 2021-02-01 Gunilla C. Vigert

1 Inledning

1.1 Dokumentets användning och struktur

Slutrapporten vänder sig i första hand till uppdragsgivarna det vill säga Norrtälje kommun. Rapporten kommer även att fungera som underlag för slutrapportering av statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder för förskolan samt som underlag för kvalitetsredovisningen 2021 och planeringsunderlag inför nästa etapp av projektet.

Rapporten kommer att presenteras för arbetsutskottet i mars 2021. Samtliga rektorer för förskolorna i kommunen kommer också att få ta del av rapporten.

Rapporten följer samma mall för slutrapportering som tidigare år och texten illustreras med en rad figurer som använts under projektet.

1.2 Rapportens disposition

Slutrapporten inleds med en sammanfattning därefter görs en beskrivning av projektets övergripande syfte, mål, inriktning och upplägg samt bakgrund och villkor för deltagande. Fyra av årets sju insatser behandlas därefter i varsitt avsnitt och de två insatser som genomförs av andra delar av förvaltningen redovisas kortfattat i avsnitt 8. Delprojektet Lpfö 18 – Från teori till praktik redovisades i sin helhet i 2019:års slutrapport och behandlas därför inte mer än summariskt i denna rapport.

Avslutningsvis summeras i avsnitt 9 och 10 vunna lärdomar respektive

utgångspunkter inför nästa års projekt. Sist i rapporten återfinns en referenslista. Till rapporten hör två bilagor med planering och matris för nätverket Att handleda mot målen.

1.3 Definitioner

Begrepp/förkortning Förklaring/definition

BoU Barn och utbildningskontoret

Lpfö 18 Reviderad läroplan för förskolan som började gälla 2019-07-01.

SKA-projekt Statsbidragsfinansierat projekt inom det systematiska kvalitetsarbetet (SKA).

Målstyrd planering Målstyrd planering utgår ifrån målen i läroplanen och lyfter fram vilka begrepp/företeelser som

förskolläraren vill ge barnen möjligheter att utforska.

2 Sammanfattning

Förskolan i fokus är det övergripande namnet på ett flerårigt statsbidragsfinansierat projekt. Syftet är att erbjuda likvärdiga förskolor med hög kvalitet i Norrtälje kommun.

Projektet ska bidra till att den nya läroplanen för förskolan, Lpfö 18, som började gälla första juli 2019, genomsyrar utbildningen i såväl kommunala som fristående förskolor.

Figur 1: Översiktsbild över projektets process från 2016 - 2022

År 2020 gick projektet över från en förståelsefas till en fördjupnings- och förverkligandefas. Fokus låg nu på genomförande, uppföljning och fördjupning.

Arbetet med att omvandla lärdomarna till handling, dvs förbättringar av lärmiljöer, förhållnings- och arbetssätt måste ske ute i arbetslagen och ledas av de pedagogiska ledarna på respektive förskola. Projektets uppgift är under denna period att stödja förskolornas processer på olika sätt utifrån behov. Alla insatser utgår från

utvecklingsområden som har identifierats och prioriterats inom det systematiska kvalitetsarbetet samt bygger vidare på de lärdomar vi fått av tidigare års projekt.

Fyra ämnesområden utsågs som prioriterade för projektets insatser:

 Undervisning i förskolan

 Målstyrd planering, film, analys och reflektion

 Digital förskola

 Hållbar utveckling

Projektet omfattade år 2020 följande sju insatser:

Jan. 2019 – feb. Delprojektet Lpfö 18 – Från teori till praktik, avslutades Jan. – juli Deltagande i barnskötarutbildning, vikarieersättning Jan. – dec. Stöd i specialpedagogiska frågor

Sept. – dec. Bokcirklar

28 okt. – 28 april Läroplansdagen 2020, konferens och digital plattform Nov. – maj 2021 Nätverk Att handleda mot målen, uppstart

Dec. – april 2021 Litteratur som avstamp för fokusområdet Hållbar utveckling Resultatet av årets arbete visar att förskolorna har tagit stora steg mot de långsiktiga målen trots de begränsningar pandemin innebar. Många av förskolorna har speglat sin praktik i teori med hjälp av kollegialt lärande utifrån litteratur, föreläsningar och inspirationsfilmer. Och med hjälp av digitala verktyg har projektet i samarbete med förskolornas pedagogiska ledare kunnat erbjuda ett kollegialt lärande där

pedagogerna lärt av och tillsammans med varandra. Utvärderingarna vittnar om att årets arbete bidragit till motivation, inspiration och nya tankar och en hel del konkreta förbättringar av undervisningen. Vi har dessutom genom inspirationsfilmer kunnat synliggöra hur flera av förskolorna i Norrtälje kommun arbetar utifrån Lpfö 8 inom de prioriterade områdena.

Över tid ser vi nu hur förskolorna i Norrtälje kommun steg för steg blir mer och mer sammansvetsade och ser varandra som en källa till utveckling. Tillsammans utmanar de varandras perspektiv och får syn på sådant de tidigare tagit förgivet. Yrkesspråket utvecklas, den teoretiska förankringen fördjupas och en samsyn kring de centrala delarna av Lpfö 18 börjar ta form. Majoriteten av förskolorna arbetar nu målstyrt.

3 Övergripande projektbeskrivning 3.1 Övergripande syfte   

Projektets övergripande syfte är att den nya läroplanen för förskolan, Lpfö 18, ska genomsyra utbildningen på alla förskolor i kommunen. Och att alla förskolor i kommunen ska erbjuda en likvärdig utbildning med hög kvalité.

3.2 Långsiktiga mål 

 Alla barn i Norrtälje kommun får en likvärdig utbildning utifrån läroplanens mål och intentioner.

 Alla förskollärare och barnskötare har en djupförståelse av innebörden i de centrala delarna av förändringarna i Lpfö 18.

 Alla barnskötare och förskollärare granskar kontinuerligt sin praktik utifrån den nya läroplanen med hjälp av teori och genom att synliggöra sin praktik och analysera den utifrån läroplanens intentioner, reflektera och utifrån detta systematiskt utveckla sina lärmiljöer, arbets- och förhållningssätt.

 Som en del av förskolornas systematiska kvalitetsarbete använder

arbetslagen kontinuerligt redskap för att identifiera utvecklingsområden i sin praktik, för att synliggöra sin praktik och för att analysera såväl vad som händer i barngruppen som sin egen påverkan på barnens lärande.

 Ett ökat antal arbetslag och pedagogiska ledare använder film som redskap för att göra praktiken tillgänglig för analys.

 De pedagogiska ledarna (rektorer, biträdande rektorer, utvecklingspedagoger, digitalistor, pedagogistor, ateljeristor, torgetpedagoger etc.) stödjer aktivt arbetslagen i sitt arbete med målstyrd planering och analys.

 Förskolorna inspirerar och blir inspirerade av varandras arbete med undervisning, målstyrd planering och analys.

3.3 Projektets bakgrund, inriktning och upplägg

Under januari 2019 – februari 2020 genomfördes delprojektet Lpfö 18 – Från teori till praktik. Projektet befann sig då i en förståelsefas och strävade då efter att nå ut till samtliga pedagoger. Totalt 489 av barnskötarna och förskollärarna i kommunen deltog under denna period i nätverk där de arbetade med att tolka, förstå och

vetenskapligt förankra de centrala delarna i Lpfö 18 samt spegla den egna praktiken i styrdokument och teori. Utvärderingarna visade att nätverken bidrog till ökad

medvetenhet och samsyn kring de centrala delarna i läroplanen, mer fokus på målstyrning samt ökad användning av ett yrkesspråk i pedagogernas dagliga samtal.

Deltagandet i nätverken ledde dessutom till ökad självkänsla hos många barnskötare och förskollärare. Delprojektet redovisades i sin helhet i 2019:års slutrapport och behandlas därför inte vidare i denna rapport.

Mars – december 2020 gick projektet över i en fördjupnings- och förverkligandefas.

Fokus låg nu på genomförande, uppföljning och fördjupning. Arbetet med att

omvandla lärdomarna till handling, dvs förbättringar av lärmiljöer, förhållnings- och arbetssätt kan endast ske ute i arbetslagen och ledas av de pedagogiska ledarna på respektive förskola. Projektets uppgift var under denna period att stödja förskolornas processer på olika sätt utifrån deras behov.

Utifrån vad som framkommit av analyserna i förskolornas systematiska kvalitets- arbete valdes fyra utvecklingsområden ut som prioriterade för projektets insatser:

 Undervisning i förskolan

 Målstyrd planering, film, analys och reflektion

 Digital förskola

 Hållbar utveckling

Figur 2: Planerade aktiviteter som fick revideras på grund av pandemin.

Inför 2020 hade vi dels planerat in en rad frivilliga nätverk inom de prioriterade områdena, vilka skulle ledas av spjutspetsar från förskolorna. Dels en

heldagskonferens där vi skulle samla alla som arbetar pedagogiskt på förskolorna i kommunen. På konferensen skulle deltagarna få del av ny kunskap från såväl interna som externa experter. Men också få inspiration och kollegialt lärande tillsammans med kollegor från andra förskolor i kommunen. I början av året förändrades dock förutsättningarna drastiskt genom de nya villkoren orsakade av pandemin.

Mars – december 2020 blev istället en digital kompetensutvecklingsperiod. De

planerade nätverken som var på väg att startas upp fick skjutas på framtiden. Det var allt för många deltagare per nätverk för att de skulle kunna genomföras digitalt.

Pedagogerna var vid den tidpunkten inte heller mentalt beredda på att ingå i digitala nätverk och förskolorna hade fullt fokus på följderna av pandemin.

I syfte att bidra till att hålla den pedagogiska utvecklingen och engagemanget levande erbjöd projektet förskolorna möjligheten starta bokcirklar under hösten 2020. Projektet bidrog med böcker till alla anmälda deltagare. Förskolorna fick möjlighet att välja mellan 14 titlar utifrån en lista med pedagogisk litteratur som referensgruppen tagit fram. Böckerna valdes utifrån fyra prioriterade områden: fördjupning kring

undervisning i förskolan, digital förskola, hållbar utveckling samt barnkonventionen.

Konferensen genomfördes som planerat den 28 oktober men i digital form och fick namnet Läroplansdagen 2020.

Dagen ramades in av tre livesända föreläsningar som alla pedagoger tog del av samtidigt. Resten av dagen fick varje förskola planera utifrån sina behov. De arbetade arbetslagsvis i sina egna lokaler och hade tillgång till sammanlagt drygt 35 föreläsningar och inspirationsfilmer med tillhörande reflektionsfrågor via Läroplansdagens webbsidor.

Filmerna finns kvar för förskolorna att använda när de vill under sex månader efter Läroplansdagen. Arbetet fortsätter alltså vid arbetslagsträffar, APT:n,

personalmöten och planeringsdagar fram till 28 april 2021. Detta delprojekt kommer därför endast kunna delredovisas i denna rapport.

De pedagogiska ledarna har under denna fas av projektet en central roll när det gäller att handleda arbetslagen i deras fortsatta utvecklingsprocesser. För att stödja dem i detta viktiga arbete startades nio nätverk som vi valt att benämna Att handleda mot målen. Nätverken leds av projektledaren och genomförs under perioden november 2020 – maj 2021 och kan därför inte utvärderas utan endast beskrivas i denna rapport.

Utöver dessa satsningar gav projektet även visst stöd i form av vikarieersättning till förskolor som satsat på barnskötarutbildning för sina outbildade medarbetare. Denna satsning är helt i linje med målen för projektet men beskrivs endast översiktligt i denna rapport då den inte planeras och följs upp inom projektets ram.

I syfte att ge stöd i specialpedagogiska frågor till både kommunala och fristående förskolor används del av bidraget sedan 2018 årligen för att finansiera en 20 procentig specialpedagog tjänst.

Slutligen bidrog projektet med böcker som ska ge starthjälp för det senaste

fokusområdet Hållbar utveckling. Varje förskola fick ett exemplar av fem böcker inom ämnet. Genom att ta del av böckerna får man möjlighet att sätta sig in i litteraturen och därmed få lättare att fatta beslut om vilken litteratur man ska planera in bokcirklar kring hösten 2021.

3.4 Styrning och förankring

Projektet har helt finansierats av statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder.

Planeringen har utgått från det uppdrag projektledaren fått av Helen Osbeck, verksamhetschef och huvudansvarig för projektet. Insatserna är väl grundade i

förskoleområdenas kvalitetsredovisningar samt lärdomar från tidigare års arbete inom projektet. En rådgivande referensgrupp bestående av rektorer och

Figur 3: Folder som skickades ut i fem blädderexemplar till varje förskola inför Läroplansdagen.

utvecklingspedagoger från såväl kommunala som fristående förskolor träffades kontinuerligt under året för att vara delaktiga i planeringen. Alla insatser förankrades med de båda rektorsgrupperna, för de kommunala respektive de fristående

förskolorna.

3.5 Obligatoriskt – frivilligt

Projektet vände sig både till kommunala och fristående förskolor. Delprojektet Lpfö 18 – från teori till praktik och Läroplansdagen 2020 var obligatoriskt för de kommunala förskolornas pedagoger medan deltagandet i bokcirklar och nätverk byggde på

frivillighet. För de fristående förskolorna är deltagandet i de insatser projektet erbjuder givetvis alltid frivilligt.

3.6 Projektledare

Projektledaren, Gunilla Christersson Vigert, anställdes initialt under perioden 2018- 09-06 till och med 2019-02-06 för att leda ett tidigare delprojekt. Projektledaren fick därefter en förlängd anställning för att fortsatt ansvara för, planera, genomföra och följa upp projektet Förskolan i fokus.

Projektledaren har en mångårig erfarenhet av arbete med utvecklingsarbete i olika roller och inom olika skolformer. Hon har bland annat varit förskolechef, rektor, lärarutbildare och projektledare. Projektledaren har en magisterexamen i

aktionsforskning med inriktning verksamhets- och organisationsutveckling och har tidigare lett liknande projekt inom grundskola och fritidshem i Stockholms stad i nära samarbete med forskaren dr. Ann Christin Wennergren från Högskolan i Halmstad.

Under sin tjänst som rektor/förskolechef och senare utvecklingsstrateg vid Inspira skolor och förskolor AB hade Gunilla ett nära samarbete med fil.dr. Ann S. Pihlgren Ignite Research.

3.7 Säkerhet

Rektorerna ansvarade för att informera vårdnadshavare om projektet och säkerställa att erforderliga tillstånd fanns inför filmningar när sådana erfordrades. Deltagarna ansvarade för att informera barn och kollegor om syftet med filmning på lämpligt sätt och respektera deras känslor inför att bli filmade. Alla deltagare i delprojektet Lpfö 18 – Från teori till praktik fick även skriva på ett kontrakt där de intygade att inte sprida något av den information de fått om andra förskolors utbildningar utanför nätverket.

Motsvarande överenskommelse görs muntligen för alla nätverk inom projektet.

4 Bokcirklar

4.1 Specifika mål

Målet var att bokcirklarna skulle ge:

- deltagare en djupare förståelse av innebörden i de delar av i Lpfö 18 som aktualiserades utifrån den valda boken.

- deltagare möjlighet att spegla utvalda delar av sin egen praktik i teori genom kollegialt lärande.

- motivation, inspiration, nya tankar samt leda till förändrat handlande

4.2 Erbjudandet

Alla förskolor erbjöds möjlighet att starta eller delta i bokcirklar. De kunde välja mellan böcker utifrån en lista med pedagogisk litteratur som referensgruppen tagit fram. Det var facklitteratur inom fyra områden: fördjupning kring undervisning i förskolan, digital förskola, hållbar utveckling samt barnkonventionen. Det senare ingår visserligen i området Hållbar utveckling men vi ville nu lyfta fram det speciellt utifrån att

barnkonventionen blivit lag i Sverige. Totalt fanns det ett urval på 14 titlar.

Rektorerna fick i juni anmäla sina pedagoger / arbetslag till bokcirklar och i augusti fick de anmälda pedagogerna varsitt exemplar av den bok de valt att delta i en bokcirkel kring. Bokcirklarna kunde genomföras på något av följande sätt:

- Förskolan driver egna bokcirklar.

- Bokcirklar via videosamtal i Teams ledda av moderator från projektet.

- Bokcirklar via skriven dialog i Teams ledda av moderator från projektet.

Böckerna bekostades av projektet och tillföll förskolan efter avslutad bokcirkel.

Förskolor som valde att driva egna bokcirklar förband sig att beskriva sitt upplägg och att slutredovisa de lärdomar pedagogerna gjort under processen till projektledaren senast tionde december 2020.

Figur 4: Bilden visar de 14 titlar som erbjöds. Siffrorna i cirklarna anger antalet pedagoger som valt att delta i en bokcirkel kring den aktuella boken.

4.3 Deltagande

Totalt deltog 314 barnskötare och förskollärare i bokcirklar under hösten 2020. 52%

av deltagarna kom från de kommunala förskolorna och 47% från fristående förskolor.

Det fanns deltagare från samtliga kommunala förskoleområden och från 18 av de fristående förskolorna i kommunen.

Majoriteten av bokcirklarna genomfördes på den egna förskolan under ledning av förskolans pedagogiska ledare. I två fall var det digitala bokcirklar ledda av en moderator från projektet men alla deltagare kom i båda fallen från samma förskola.

Drygt hälften av bokcirklarna, 55%, arbetade med böcker som gav en fördjupning av ämnet undervisning, 36% arbetade med hållbar utveckling i det inräknat

barnkonventionen och 9% hade fokus på digital förskola.

Figur 5: Fördelning av deltagare mellan bokcirklar inom olika ämnesområden.

Fördelning mellan ämnesområdena

Fördjupning av ämnet undervisning Hållbar utveckling

Barnkonventionen Digital förskola

4.4 Genomförande

4.4.1 Grupperingar

Bokcirklarna genomfördes ofta inom en förskola i de flesta fall arbetslagsvis. Men det finns även exempel på att man hade tvärgrupper med pedagoger från olika förskolor inom ett förskoleområde utifrån vilken bok pedagogerna varit intresserad av. Ofta har alla på förskolan läst samma bok men det finns även förskolor som haft flera

parallella bokcirklar kring olika böcker. I ett av förskoleområdena hade man valt att låta alla som arbetar med yngre barn läsa en bok och de som arbetar med äldre en annan. En annan förskola valde en modell där pedagoger träffades tillsammans med rektor enligt ett rullande schema vilket innebar olika gruppsammansättningar vid varje tillfälle.

I flera fall har förskolans ledningsgrupp haft en egen förberedande bokcirkel för att sätta sig in i litteraturen och identifiera viktiga frågeställningar utifrån verksamhetens behov.

4.4.2 Cirkelledare

Majoriteten av bokcirklarna har letts av förskolans rektor eller biträdande rektor. Men det var inte heller ovanligt att andra pedagogiska ledare eller förskollärare ledde cirklarna. I ett fall hade man ett rullande schema för vem av deltagarna som skulle leda samtalet resp. föra anteckningar. Två av bokcirklarna leddes av en moderator från projektet.

4.4.3 Tid och forum

Av förskolornas redovisningar framkommer inte alltid hur mycket förberedelsetid pedagogerna fått inför bokcirklarna. Men det förekommer både att pedagogerna får använda sin PUT-tid och att man får extra inläsningstid. Tre till fyra timmars

förberedelsetid verkar vara det vanligaste när man valt ett sådant upplägg. En förskola uppger att pedagogerna fick 10 timmar barnfri tid var för att läsa och bearbeta texten inför träffarna.

Förskolorna har organiserat bokcirklarna på olika sätt och antalet bokcirkeltillfällen varierar från ett till fem, flertalet verkar dock ha samtalat kring boken vid mellan tre och fem tillfällen. Delar av APT:n, arbetslagsträffar, planeringsdagar och

ledningsgruppsmöten uppges ha använts för bokcirklarna.

På grund av det rådande pandemiläget var det många som fick övergå till digitala mötesformer och då ofta i form av videokonferenser. Några genomförde även bokcirklarna genom skriven dialog i t.ex. Teams.

4.4.4 Upplägg

Majoriteten av förskolorna hade lagt ner ett gediget arbete på att förbereda

bokcirklarna. På olika sätt skapade man strukturer som skulle hjälpa pedagogerna att hålla fokus på frågeställningarna: Vart är vi?, Vart ska vi? och Hur ska vi ta oss dit?

Några av förskolorna gjorde baklängesplaneringar med tydligt syfte och mål för sina bokcirklar. Flera formulerade även en generativ fråga kopplade till syftet med

bokcirkeln, tex. ”Vad behöver vi för att må bra?” kopplat till boken Lärande för hållbar utveckling eller ”Vad är jämställdhet?” för boken Lekande rätt. Det förekom också att den som ledde bokcirkeln hade skapat en matris för att synliggöra deltagarnas utveckling under processen.

De flesta delade upp läsningen utifrån böckernas kapitel. I vissa fall valde man att arbeta med hela boken och i andra fall hade man valt ut de kapitlen som kändes mest värdefulla för den aktuella förskolan. Många har lagt stor vikt vid att förbereda

bokcirklarna med reflektionsfrågor och uppdrag som kopplar teorin till praktiken.

Reflektionsfrågorna och uppdragen var antingen direkt hämtade från böckerna eller skapade av de som ledde bokcirklarna utifrån den egna förskolans behov. På flera av förskolorna fick pedagogerna individuellt reflektera kring frågorna samt genomföra uppdragen inför varje bokcirkeltillfälle. Detta för att alla på så sätt skulle vara väl förberedda inför boksamtalet. En av ledarna hade även valt att i skrift tydligt synliggöra sina förväntningar på deltagarna:

”Du förväntas komma förberedd till våra möten i teams. Du ska ha läst de sidor som finns angivna. Du förväntas delta aktivt i samtalen. Om du inte kan delta under mötet så ska du, på förhand, ha skrivit upp dina tankar och reflektioner utifrån det du läst, i Teams.”

Boksamtalen genomfördes som dialog där man reflekterade över det man läst utifrån den egna praktiken. Förskolorna valde olika sätt att nå ett aktivt deltagande och djup i samtalen. Några förskolor använde sig av citatmodellen, dvs varje deltagare fick inför boksamtalet lyfta fram citat som de fastnat för. Det kunde vara något man inte

förstod, något som väckt känslor, något man tyckte var extra viktigt eller något man inte höll med om. Under bokcirkeln utgick dialogen sedan ifrån de utvalda citaten.

På en förskola fick pedagogerna börja med att mindstorma var för sig i en padlet.

Exempelvis kring frågan Hur skapar vi en rik språklig miljö där barnen på förskolan får bada i språk varje dag? Utifrån den tankekarta som uppstod startade man sedan boksamtalet. Andra gjorde motsvarande med post it lappar.

En annan förskola, som har digitalisering som fokusområde, tog fram en matris och inledde med att alla deltagarna fick självskatta sin digitala kompetens. När de avslutat bokcirkeln skattade de sig på nytt för att se sin utveckling. I anslutning till detta

jobbade samma förskola under en av terminens planeringsdagar gemensamt med förskolans olika digitala verktyg. Här fanns det möjlighet att testa det de läst om i boken för att sedan lättare kunna jobba med det i barngrupperna.

På några av förskolorna kombinerade man bokcirkeln med workshops där

pedagogerna tillsammans med förskolans ateljerista direkt fick omsätta teorin i digitalt kreativt skapande.

Vid en förskola där man valt en bokcirkel om undervisning, jobbade hela

personalgruppen parallellt med en utvärderingsstudie om undervisning kopplad till rektorsprogrammet på Uppsala Universitet.

Det fanns även exempel på att pedagogerna när de läst om lärmiljöer gått ut i förskolans lärmiljöer och kritiskt granskat dessa. Utifrån vad de såg analyserade de sedan vilka förändringar de kunde göra för att nå längre.

Lärdomarna av bokcirklarna har fångats upp på respektive förskola genom

anteckningar, protokoll, enkäter via Forms och på andra sätt. Varje bokcirkelledare redovisade sedan upplägg och lärdomar till projektledaren efter bokcirkelns

slutförande i december.

4.5 Resultat

Samtliga böcker har mottagits positivt och bokcirklarna har känts meningsfulla för den absoluta majoriteten av pedagogerna. Samma bok kan dock upplevas väldigt olika av olika grupper. Ett exempel på detta synliggörs i följande två exemplen:

”En bra bok att läsa, kanske sämre att diskutera kring. Det som skrivs i boken, t.ex. barns rättigheter är svårt att argumentera mot.”

”Det här var en väldigt bra bok som har passat oss väldigt bra i vårt arbete, det är en bok som alla skulle ha nytta av att läsa. Det känns lättare att koppla ihop barnkonventionen med läroplanen och det fanns en bra del där barnkonventionen stod bredvid passande mål i

läroplanen. Vi kommer att fortsätta diskutera vissa delar i boken som vi tyckte var väldigt aktuella på vår förskola.”

Ibland har en bok känts utmanande för pedagogerna på en förskola medan andra upplevt att samma bok mest bekräftat sådant de redan gör. Och på motsvarande sätt finns det böcker som har upplevts svårlästa av några och mycket lättillgängliga av andra. Allt beror givetvis på förskolans utgångsläge och hur väl boken knyter an till de utvecklingsfrågor de haft i fokus. Men det kan även bero på faktorer som hur väl man förberett sig inför bokcirkeln och vilket upplägg man valt, vilka förväntningar man gått in med och hur man lyckats fånga det som är angeläget för den egna förskolan.

De flesta av böckerna har både bidragit till igenkänning och bekräftelse samt till nya tankar, ökad medvetenhet och nya perspektiv. Men många lärdomar han också lett till analyser av vad man gör idag och hur man skulle kunna komma vidare. Och några även till att man direkt genomfört förändringar i sin praktik.

Det är inte alltid helt tydligt vilken kategori de redovisade lärdomarna tillhör men det verkar som att en stor andel av lärdomarna handlar om att man fått nya tankar, nya perspektiv eller en ökad medvetenhet kring sådant man redan gör. Det kan

exempelvis handla om att man fått syn på hur man tänker när man arbetar med olika åldrar på barnen och vad det medför. Eller att man behöver träna sig på att ge

pedagogiska utmaningar och att få progression i sin undervisning. Några beskriver att man stött på nya begrepp som t.ex. rasifiera.

”Nytt ord för oss men det är något som finns lokalt i vårt samhälle som våra barn påverkas av och som i sin tur kan påverka klimatet i

förskolan.”

En annan förskola beskriver att det fått upp ögonen för att det tänker annorlunda kring digitala än analoga material.

”Det är en spännande tanke att det är så lätt att plocka bort lärplattan om det inte fungerar medan vi låter t.ex. leran vara kvar även om inte den fungerar. Så är det, där får vi tänka till lite extra.”

Flera har synliggjort saker som de är överens om i tanke men som inte efterlevs i arbetet med barnen.

Många beskriver att boksamtalen lett till att man börjar planera för förändringar man vill genomföra utifrån de insikter man kommit fram till. ”Barnen ska vara mer

producenter än konsumenter. Vi kommer under året att utmana både oss och barnen att producera på olika vis.” skriver en förskola utifrån sina samtal kring digital förskola.

En cirkelledare från en annan förskola skriver:

”Vi har också fått ökad insikt i att vi måste bli bättre på att få syn på det vi gör omedvetet. För att om vi inte lyckas synliggöra detta så blir det svårt att reflektera över Varför-frågor. Varför det blev som det blev och vad vi kan göra för att utveckla undervisningen? Något som behövs för att kunna analysera effekten av undervisningen och måluppfyllelsen.”

En pedagog skriver: ”Vi pratar om att filma mer i vår verksamhet.”. Och på samma tema: ”Vi pratar om vår samling, hur den är uppbyggd och vad vi förväntar oss av barnen. Att vi följer upp med barnen vad vi gjort under dagen.” Ett annat exempel inom fokusområdet språkutveckling: ”Vi har en djupare förståelse nu för hur viktigt det är med att barnen möter språkliga utmaningar hela tiden och i stor utsträckning över dagen. Det måste vi alla se till att de får.” En annan skriver: ”Viktigt att ha ett korrekt språk, att prata med hela meningar och inte förenkla.” Ytterligare ett exempel på förändringar man planerar: ”Vi ska inte vara så snabba med att rumsindela materialet, utan låta barnen leka med sakerna även i andra miljöer.” Den här typen av

beskrivningar av förändringar man vill genomföra återfinns kopplat till var och en av böckerna.

Det är inte lika vanligt att boksamtalen leder till att man direkt genomför förändringar.

Flera av de exempel jag hittar handlar om att man förändrat lärmiljön på något sätt.

”Direkta förbättringar av lärmiljöerna på avdelningarna, många rum gjordes om efter bokcirkeln. Lärmiljön gjordes mer inspirerande och lockar nu mer till undersökning och utforskning, en rolig miljö som lockar barnen till lek och görandet, en högre barndelaktighet i utformandet av miljöerna, barnen äger sin miljö, material har blivit mer tillgängliga och mera på barnens nivå, det finns nu även genomtänkt okodat material och det finns en progression i materialet som erbjuds”.

Andra exempel på direkta förändringar handlar om att man provat att använda digitala verktyg. Några har t.ex. börjat använda digitala verktyg för stöttning i modersmål och kommunikation, andra har börjat ta med sig lärplattan ut i skogen och barnen får fotografera. ”Alla pedagoger har testat olika verktyg utifrån bokens förslag” skriver en av pedagogerna som beskriver att man vågat ta sig an de digitala verktygen

tillsammans med barnen.

Ett par av de biträdande rektorerna skriver att de ser en ökning av koppling till teori i lärloggarna och att barnens undervisning i större grad kopplas till teori än tidigare.

Något annat som också lett till direkta förändringar är kopplat till samspelet mellan pedagogerna. ”De vågar nu ge feedback till varandra och att ge alla talutrymme.”, skriver en cirkelledare. ”Vi vågar diskutera och lyssna på andra om ämnet, ta till sig och vågar prova.” skriver en annan. Flera vittnar om att pedagoger oftare använder de olika begreppen -undervisning, utbildning, lärande och målstyrd process än tidigare. Även i ledningsgrupperna har lärdomar från arbetet med bokcirklarna lett till insikter som påverkar deras arbetssätt:

”Vi ser vikten av att mötas som ledningsgrupp och samtala kring pedagogiska frågor. Det har blivit ett delande kring hur vi gör på förskolorna som vi sedan kunnat gå vidare med för att finna gemensamma vägar framåt.”

En rektor uttrycker ett kritiskt förhållningssätt till det lästa:

”Undervisningen handlar om vår egen praxisteori. Vilka värderingar, teorier, metoder och pedagogiska förebilder använder vi? Vi i

arbetsgruppen dras till att göra barnen nyfikna via handlingar och vara bra förebilder. Vi vill GÖRA saker och inte ”prata sönder” barnen. Att ställa utmanande frågor och prata ständigt med barnen bär emot vår pedagogik.”

Här utmanas böckernas perspektiv, något som det inte finns så många exempel på i redovisningarna. Är det möjligen så att vi inte kritiskt granskar teorin i böckerna? Det kan givetvis bero på att förskolorna inte valt att lyfta fram kritiska reflektioner i sina redovisningar. Men det skulle även kunna bero på att vi inte har en tradition av att kritiskt granska den teori vi möter i facklitteraturen utifrån vår egen praxisteori.

En stor andel av förskolorna beskriver att de önskar få möjlighet till fler bokcirklar på samma premisser. Men det råder lite delade meningar om huruvida det är mest framgångsrikt att ha bokcirklar inom det egna arbetslaget/förskolan eller i blandade grupper. En del av rektorerna lyfter fram fördelarna att ha bokcirklarna inom

förskolan:

”Det är även ett framgångsrecept för samsyn på respektive förskola att diskutera en text man läst tillsammans. Avdramatiserat då

diskussionerna rör fall i boken och inte en situation på sin egen förskola.

Även bra att alla läser samma då de kan fortsätta att diskutera tillsammans även utanför APT. Externa nätverk är bra för att knyta kontakter, men jag tycker det ofta blir en happening i stället för att faktiskt göra en förändring i sin egen utbildning.”

”Upplägget med att få ha en bokcirkel i arbetslaget varit mycket positivt.

Ofta när vi är med i olika nätverk så sitter vi i grupper med pedagoger från olika delar av kommunen. Det är svårt att förmedla till sina

arbetskamrater vad man diskuterat och fått med sig så detta var kul och intressant när alla läst och varit med i samma diskussion i arbetslaget.

Då är det lättare att skrida till verket på en gång!”

Men det finns även de som hävdar motsatsen:

”Det kan vara en vinst att blanda pedagoger från olika arbetslag när man vill komma djupare i ett ämne.”

”När Corona är över och vi känner oss mer trygga i detta med att tala och reflektera kring litteratur så tror vi att det skulle vara berikande att få vara med i bokcirklar med pedagoger från andra förskolor.”

Det kan tolkas som att det både finns behov av att arbetslag får utrymme att

reflektera kring teori och praktik för att direkt kunna använda det för att förbättra sin praktik. Men också ett behov av att spegla sig i andras praktik och tankar för att se saker ur andra perspektiv och därmed kunna bredda och fördjupa sig.

4.6 Slutsatser och lärdomar

 Bokcirklar där arbetslag får välja litteratur utifrån sitt utvecklingsområde och utifrån var de befinner sig i sin praktik är framgångsrikt.

 Det är av avgörande betydelse att bokcirklarna är noggrant planerade och att deltagarna får stöd för att kunna förbereda sig väl inför boksamtalen. Alla bör inför varje boksamtal ha fått möjlighet att läsa och individuellt reflektera över det lästa samt över hur det återspeglar sig i deras egen praktik. Förskolorna ger många konkreta förslag på hur detta kan göras ovan under punkt 4.4.4.

 Det är också en fördel om man kan kombinera boksamtalen med synliggörande och analys av den egna praktiken. Samt att man får metareflektera kring sin egen utveckling och se progressionen i sitt eget lärande. Det finns även exempel på detta beskrivs under punkt 4.4.4.

 Bokcirklarna bör schemaläggas med minst två veckors mellanrum så att alla hinner med att för- och efterarbeta det lästa.

 Arbetet med böcker och samtal kan med fördel fortsätta eller följas upp under ytterligare minst en termin så att pedagogerna hinner genomföra förändringar och se progressionen i sitt arbete.

 Bokcirklar som genomförs via skriven dialog i t.ex. Teams har bättre

förutsättningar att lyckas om deltagarna kommer från olika förskolor. Dialogen tenderar annars att ske i vardagen istället för i den skrivna dialogen. Det får inte heller vara för få deltagare i dessa bokcirklar.

 Det förefaller lättare att fördjupa sådant man redan gör, än att ge sig in på okända områden. När digitalisering exempelvis ligger långt ifrån den egna förskolans filosofi kan det vara svårt att se värdet i det som beskrivs om ämnet i litteraturen. I sådana fall kan det vara en fördel att ha en extern cirkelledare som kan bidra till att belysa ämnet ur andra perspektiv.

 Cirkelledarna behöver aktivt arbeta för att ge pedagogerna stöd att våga och få möjlighet att kritiskt granska den teori de möter i facklitteraturen utifrån sin egen praxisteori och ur andra teoretiska perspektiv.

 Över tid bör man växla mellan att erbjuda bokcirklar inom de egna arbetslagen eller förskolan och bokcirklar där man får möta pedagoger från andra

förskolor. I det första fallet är det större chans att det leder till direkta förbättringar av praktiken. Men det finns även behov av att då och då få gå utanför det egna arbetslaget och den egna förskolan för att se sin praktik ur andra perspektiv och därmed lättare ifrågasätta det förgivet tagna.

 Det är viktigt att projektets olika insatser har ett begränsat antal fokusområden hämtade från förskolornas kvalitetsarbete och att de olika

utvecklingsinsatserna kompletterar varandra.

5 Läroplansdagen 2020

5.1 Specifika mål

Läroplansdagen 2020 ska:

- erbjuda ett kollegialt lärande vi lär av och tillsammans med varandra - ge motivation, inspiration och nya tankar

- synliggöra hur förskolorna i Norrtälje kommun arbetar utifrån Lpfö 8

5.2 Innehåll och upplägg

Alla pedagoger och ledare från förskolorna i Norrtälje kommun hade möjlighet att anmäla sig till Läroplansdagen 2020 som genomfördes den 28 oktober. Konferensen genomfördes på den egna förskolan via digitala forum. Det digitala forumet var inbäddat i kommunens intranät och använde Teams samt Mediaflow som verktyg.

Forumet var endast tillgängligt för de som anmält sig till Läroplansdagen eller var inbjudna att delta i denna. Deltagande förskolor har fortsatt tillgång till allt material att använda för sitt utvecklingsarbete under ytterligare sex månader. De förskolor som valt att inte delta under Läroplansdagen kommer att få tillgång till materialet under de sista tre månaderna.

Dagen ramades in av tre gemensamma livesända huvudföreläsningar:

 ”Lilla hjärnans utveckling” av dr. Sissela Nutley från Karolinska institutet

 Förskolan som demokratisk mötesplats för en hållbar framtid av Ann Åberg

 Kroppen talar! av Tommy Krångh

Figur 6: Till vänster en översikt över Läroplansdagen hämtad från den informationsfolder som gick ut till förskolorna första september. Till höger ett skärmklipp från Läroplansdagens webb med information om de tre huvudföreläsarna.

Resten av dagen kunde förskolorna lägga upp utifrån sina utvecklings- eller intresseområden. Till dagen hade vi skapat en hemsida med material kring de fyra prioriterade ämnesområdena, det vill säga Undervisning, Målstyrd planering – film – reflektion - analys, Digital förskola samt Hållbar utveckling. Materialet bestod av filmade föreläsningar av forskare och andra externa och interna experter samt inspirationsfilmer. I de senare delade förskollärare och barnskötare från förskolor i kommunen med sig av sina erfarenheter av arbete inom de olika ämnesområdena.

Till alla filmer fanns det reflektionsfrågor som stöd för pedagogernas samtal.

De flesta av inspirationsfilmerna spelades in med iPad ute på förskolorna.

Projektledaren åkte ut till förskolorna och gjorde filmade intervjuer som hon sedan redigerade. De som medverkande i filmen fick godkänna resultatet innan det

användes på Läroplansdagens webb. Flera av inspelningarna gjordes utomhus med tanke på pandemin. Detta medförde att vissa av filmerna har dålig ljudkvalité.

Kommunens handläggare för lokalfrågor höll i intervjuerna i två inspirationsfilmer som handlade lärmiljöer. Ett par av förskolorna filmade och redigerade själva sina filmer.

Föreläsningarna filmades i en professionell studio.

Eftersom projektet startade våren 2020 behövde vi inte förhålla oss till den lag om textsättning och syntolkning som trädde i kraft i slutet av september 2020.

Figur 7: Till vänster en bild av den mall som förskolorna kunde använda sig av för att planera sin Läroplansdag. Och till höger ett skärmklipp från ingången till de valbara föreläsningarna och inspirationsfilmerna, vilka var uppdelade i fyra ämnesområden.

Ämnesområdet Undervisning i förskolan innehöll en föreläsning om undervisning av de yngre barnen med författaren Lena Edlund samt en inspirationsfilm från en förskola i Norrtälje på samma tema. Där fanns även tre filmer om pedagogiska lärmiljöer, en film om barnböcker och dramatisering som motor i förskolans projekt och en film om arbetet med ett ämnesövergripande tema.

Under rubriken Målstyrd planering återfanns sex filmer som beskrev varsin förskolas arbete med att utveckla sin målstyrda planering. Där hittade man även två filmer som beskrev hur pedagoger använder film och analys som redskap för att synliggöra och vidareutveckla sin praktik.

Ämnesområdet Digital förskola erbjöd tre filmer där fil dr. Susanne Kjällander delar med sig av ny forskning kring digital förskola ur barnens, ledarnas respektive pedagogernas perspektiv. Lina Jakobsson, digitalista vid en av de kommunala förskolorna följer upp detta med en workshop på samma tema. Det finns sen även sex inspirationsfilmer som lyfter fram olika digitala verktyg och hur de används i förskolan. Det handlar t.ex. om digitala rum, digitala utvecklingssamtal och utomhuspedagogik med digitala redskap.

Under rubriken Hållbar utveckling introducerar docent Ingrid Engdahl ämnesområdet utifrån sin och andras forskning i tre filmer. Rektor Kristina Lundgren sätter i sina två filmer strålkastaren på undervisning och demokratifostran. Och i anknytning till det finns det ett inspelat samtal om demokrati som kan användas som underlag för djupare reflektion. Det finns även inspirationsfilmer om jämställdhet samt om flerspråkighet och interkulturell mångfald. På temat ekologisk hållbarhet bidrar Norrtälje Naturcentrum med tre filmer vilka följs upp med sju inspirationsfilmer från olika kommunala och fristående förskolor i kommunen.

5.3 Form för utvärdering

Till varje film på plattformen för Läroplansdagen 2020 fanns en länk till en snabbutvärdering där deltagarna direkt efter att ha tagit del av filmerna kan

återkoppla genom att svara på fyra frågor. Denna möjlighet kommer att finnas kvar till den 28 april.

Figur 8: Till vänster ett skärmklipp från Läroplansdagens webbsida där länkarna till

snabbutvärderingarna ligger direkt under varje film. Till höger syns de fyra frågeställningarna som återkom i samtliga snabbutvärderingar.

Alla rektorer fick ett par veckor efter Läroplansdagen svara på en mer omfattande utvärderingsenkät. 22 av rektorerna besvarade enkäten vilket representerar 62% av de deltagande förskolorna. Resultatet sammanställdes och analyserades av

projektledaren. Vid två rektorsmöten under november 2020 reflekterade rektorerna över resultatet och hade utifrån det en dialog kring fortsatta satsningar.

5.4 Deltagande

Totalt 591 barnskötare, förskollärare och ledare deltog i Läroplansdagen 2020, av dessa kom 374 från de kommunala förskolor och 217 från 30 av de fristående förskolorna. Utöver detta var arbetsutskottet, förvaltningsdirektören, skolinspektören för de fristående förskolorna, kvalitetssamordnaren, projektledaren för SKA-fritids och förskolans specialpedagoger inbjudna att delta.

5.5 Genomförande

Den 28 oktober samlades pedagogerna och deras ledare på sina förskolor för ett kollegialt lärande under denna kommunövergripande kompetensutvecklingsdag.

De flesta valde ett upplägg där pedagogerna arbetade i sina arbetslag. Varje förskola hade gjort sin egen plan för hur de ville använda dagen. Några hade valt att endast se huvudföreläsningarna och lägga in mycket tid för reflektion i anslutning till dessa.

Men de flesta valde även att arbeta med ett urval av de valbara filmerna. Det

vanligaste var att man såg mellan 2 – 5 av filmerna under dagen. Tiden man använde för att reflektera utifrån filmerna man sett varierade mellan 15 – 60 minuter per film.

Antingen valde man en modell där arbetslagen själva styrde vilka filmer de ville arbeta med eller valde ledningsgruppen ut vilka filmer som skulle användas under dagen utifrån förskolans utvecklingsområde. Några valde filmer som anknöt till de bokcirklar som pågick på förskolan. Och andra valde att lägga in egna konkreta uppgifter i anslutning till filmerna.

Figur 9: Bilden illustrerar hur man disponerade dagen.

Några av de fristående förskolorna var öppna under läroplansdagen och man valde då olika lösningar för att få ut så mycket som möjligt av dagen. I vissa fall var det en avgränsad grupp som fick delta, i andra delade man upp dagen så att några deltog på förmiddagen och andra på eftermiddagen.

5.6 Resultat av utvärderingarna

Då förskolorna kommer att fortsätta att arbeta med materialet fram till den 28 april 2021 kommer resultatet som här presenteras endast basera sig på det som framkommit fram till sista november 2020. När Läroplansdagens webb stängs och delprojektet helt avslutats kommer en slutgiltig sammanställning av resultatet att presenteras.

5.6.1 För- och nackdelar med digital konferens

Rektorsenkäten visade att 68% ansåg att det fungerade mycket väl med en digital konferens och 27 % tyckte att det fungerade väl. Detta återspeglades även i de skrivna svaren som var relativt samstämmiga och lyfte fram en rad fördelar med att genomföra konferensen digitalt. De upplevde framförallt att arbetslagen vann mycket på att arbeta tillsammans i sin egen miljö och på att förskolan fick möjlighet att utforma dagen utifrån sina egna behov. Andra fördelar man beskrev handlade om tidsbesparingar och minskad miljöpåverkan. Fördelarna övervägde nackdelarna med bred marginal. De nackdelar man lyfte fram handlade till största del om avsaknaden av kollegialt utbyte utanför den egna förskolan och förlusten av de spontana kontakter man kan ha vid en fysisk konferens. Några lyfte även fram att när tekniken inte

fungerar optimalt utgör det ett stressande moment. Se vidare figur 10.

Figur 10: Sammanställning av de för- och nackdelar rektorerna lyfte fram i sina utvärderingar samt ett diagram över hur väl de upplevde att det fungerade med ett digitalt event.

5.6.2 Betydelse för förskolorna

Rektorsenkäten visar att majoriteten upplevt att Läroplansdagens teman stämmer överens med förskolornas utvecklingsområden. De beskriver att det väckte många nya tankar, Aha-upplevelser, nyfikenhet och lust. Filmerna satte fart på

diskussionerna och gav både igenkänning, nya lärdomar och ett sug efter att utforska vidare. Någon svarade att det är svårt att säga så här snart efter konferensen men att många av pedagogerna refererar till filmerna i sina samtal på förskolan. Till sist påtalade flera att det gett en VI- känsla. ”Vi i Norrtälje är grymma?” för att citera en av rektorerna

Figur 11: Sammanställning av rektorernas svar på frågan Vad tillförde det till förskolans verksamhet?

Samt ett diagram över hur pedagogerna i sina snabbutvärderingar värderade nyttan av de tre huvudföreläsningarna.

Rektorernas svar överensstämmer väl med den återkoppling pedagogerna gav via snabbutvärderingarna till filmerna, även om det varierar en del från film till film.

Ämnesområdet Målstyrd planering omfattar även film och analys som redskap för verksamhetsutveckling, något som var i fokus för projektet under hösten 2018. Detta arbete fortsatte sedan under delprojektet Lpfö 18 – Från teori till praktik 2019 då vi fördjupade oss i de centrala delarna i Lpfö 18. De båda ämnesområdena

Undervisning och Målstyrd planering var centrala delar i det utvecklingsarbetet.

Digital förskola har varit ett utvecklingsområde för många av förskolorna under några år. Det ser dock väldigt olika ut på olika förskolor, några förskolor ligger i framkant medan det finns de som knappt börjat detta arbete. Projektet har inte tidigare gjort förstärkningsinsatser inom detta område men det har under de senaste åren gjorts gemensamma satsningar för de kommunala förskolorna. Det sista ämnesområdet Hållbar utveckling är det som referensgruppen ringat in som fokusområde för 2021.

Hållbar utveckling kommer att belysa alla de tre perspektiven, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Förskolornas utvecklingsfrågor inför 2021 kretsar mycket kring jämställdhet som ju är en av de viktiga delarna i detta ämnesområde. Redan 2016 – 2017 drevs delprojektet Tusen färger inom projektets ram. Pedagogerna fick då reflektera kring arbetet med språkig och kulturell mångfald, också är en viktig del inom Hållbar utveckling som nu aktualiseras och följs upp.

Filmerna som användes under Läroplansdagen var relativt jämnt fördelade mellan de fyra fokusområdena, vilket tyder på att de valda fokusområdena väl har mött upp förskolornas behov.

Figur 12: Grafen återger antalet valda filmer inom respektive ämnesområde som användes under Läroplansdagen utifrån resultatet av rektorsenkäten.

I återkopplingen på filmerna kan man urskilja vissa mönster inom de olika ämnesområdena. Det verkar finnas ett sug efter teori och inspiration kring Undervisning då det är en hög andel som bedömer nyttan av filmer inom denna kategori som mycket hög eller hög. Många av pedagogerna efterlyste under delprojektet 2019 teori som specifikt tog upp undervisning ur de yngsta barnens perspektiv. Och framförallt Lena Edlunds föreläsning i ämnet har tagits emot mycket positivt och både lett till igenkänning och till en ökad medvetenhet kring vad man gör och varför. Även de två filmerna som beskriver hur litteratur kan vara en drivkraft som håller samman projekt har varit till stor nytta för många. Pedagogiska lärmiljöer är ett utvecklingsområde för många förskolor och de tre filmerna på detta tema har varit välanvända och pedagogerna uppger att de i hög grad haft nytta av dessa filmer för sitt arbete.

Inom ämnesområdet Målstyrd planering var igenkänningen hög när deltagarna tog del av filmerna som beskriver olika förskolors arbete mot en målstyrd planering.

Nyttan bedöms lite lägre för dessa filmer vilket troligen handlar om att förskolorna antingen redan har etablerat en målstyrd planering eller kommit en god bit på väg mot ett sådant förhållningssätt. Däremot pekar responsen på de två filmerna om film, analys och reflektion på att det fortfarande behövs mer stöd för att detta ska bli en naturlig del av fler förskolors kvalitetsarbete. Något som även stämmer överens med den respons rektorerna givit i samtal.

16 14 13

17

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

Undervisning Målstyrd planering, film, analys och reflektion Digital förskola Hållbar utveckling

Inom vilka områden valde ni filmer?

Figur 13: Tabellerna visar hur deltagarna i snabbenkäten värderat nyttan av de filmer de sett inom området Undervisning i förskola respektive Målstyrd planering.

Inom området Digital förskola är det större spridning mellan hur deltagarna värderar nyttan med filmerna. Något som bekräftar bilden av att förskolorna befinner sig i väldigt olika faser av sin utveckling av digital kompetens. Det är än så länge endast ett fåtal som tagit del av Kjällanders tre föreläsningar och Jacobssons workshop, men dessa kommer att kunna ge en god starthjälp för förskolor som är i uppstartsfasen.

Inspirationsfilmerna kring användningen av olika digitala verktyg var uppskattade och lätta att snabbt omsätta i sin egen praktik. Många har dock redan gjort dessa

erfarenheter på den egna förskolan och då blir nyttan av filmerna lägre.

Figur 15: Tabellerna visar hur deltagarna i snabbenkäten värderat nyttan av de filmer de sett inom områdena Digital förskola respektive Hållbar utveckling.

Det fjärde och projektets senast tillkomna ämnesområde, Hållbar utveckling,

introducerades vid Läroplansdagen. Det är också inom detta ämnesområde som sex av tio filmer fortfarande inte har setts av någon. Väldigt få har än så länge tagit del av de tre filmerna med Ingrid Engdahl som är avsedd att lägga en grund för detta

fokusområde. Troligen beror detta på att Engdahls tre filmer är omfattande och kräver mer tid än vad som fanns under Läroplansdagen. Många har även uttalat att de kommer att arbeta med dessa delar våren 2021. Den film inom kategorin som flest sett under Läroplansdagen handlar om jämställdhetsarbete, vilket vi vet är en prioriterad fråga på flera av förskolorna. Svaren pekar här på att det finns en

spridning i hur långt man kommit med sitt jämställdhetsarbete. Två av Norrtälje Natur Centrums filmer har också bedömts ge mycket hög nytta av de förskolor som använt dem. Det finns mycket material under detta ämnesområde som kan vara till nytta för många under våren 2021.

5.6.3 Synliggöra arbetet på förskolor i Norrtälje

Ett av de specifika målen för Läroplansdagen var att synliggöra hur förskolorna i Norrtälje kommun arbetar utifrån Lpfö 18. Ett annat var att erbjuda ett kollegialt lärande, ”Vi lär av och tillsammans med varandra”. Pandemin gjorde att det kollegiala lärandet i reflekterande samtal inte kunde ske utanför det egna arbetslaget. Men genom inspirationsfilmerna med tillhörande reflektionsfrågor delade flera av de kommunala och fristående förskolornas pedagoger med sig av sin kunskap och erfarenheter kring de fyra ämnesområdena. Många av rektorerna satte ord på att det är mycket positivt att få ta del av varandras praktik och att vi lyfter fram kompetens som finns i kommunen.

Figur 16: En sammanställning av exempel på rektorernas svar på frågan: Vad betyder det att få dela/ta del av exempel från andra förskolor i kommunen?

I vissa fall hade pedagogerna dock inte fått tillräckligt tydlig information om syftet och ambitionsnivån med inspirationsfilmerna. Något som lett till att några har haft felaktiga förväntningar på filmerna. Flera verkar t.ex. ha haft förväntningar på att

inspirationsfilmerna skulle hålla professionell kvalité, något som inte var ambitionen.

Det fanns även synpunkter på att man inte fick se det praktiska arbetet med barnen som pedagogerna beskriver. Detta var dock ett aktivt val där vi i möjligaste mån undvek att ta med barn på filmerna med tanke på barnens integritet.

5.7 Slutsatser och lärdomar

 Samarbete där vi bygger nätverk mellan kommunala och fristående förskolor tillför mycket till alla parter och lägger en grund för en likvärdig förskola i kommunen.

 Digitala konferenser fungerar väl och förskolorna önskar att projektet även fortsättningsvis planerar in sådana. Det är dock önskvärt att nästa gång minska till en halvdag med högst två gemensamma föreläsningar. Förskolorna kan sen välja att använda hela dagen om de så önskar. Men de som så föredrar kan istället använda material från dagen vid andra tillfällen.

 Det är viktigt att växla mellan att arrangera konferenser där man som vid Läroplansdagen arbetar i det egna arbetslaget (eller den egna förskolan) med konferenser där man möts över förskole- och huvudmannagränserna.

 Vid kommande digitala konferenser kommer varje förskola få ansvara för förtäring. Detta då administrationen av den gemensamma lunchen tog för mycket tid och kraft i anspråk såväl för projektledning som för förskolorna.

 Det är viktigt att konferensen har tydligt och avgränsade fokusområden som är väl förankrade i förskolornas utvecklingsfrågor.

 Det är en fördel när ett överskådligt antal fokusområden löper parallellt under flera år så att varje förskola kan driva sin utveckling framåt i sin egen takt.

 En konferens av detta slag ger i första hand igenkänning samt en del nya tankar och perspektiv. För att det ska leda till förändringar av praktiken krävs det att man på den egna förskolan kopplar det till pedagogernas eget arbete på ett konkret sätt. Det är därför lämpligt att i upplägget inspirera till och ge utrymme för att varje förskola hittar vägar att knyta ihop teori och reflektion med synliggörande av hur man faktiskt gör och skulle kunna göra i det egna arbetet med barnen.

 Förskolorna har nu kommit långt i sina processer kring målstyrd planering och undervisning. Inom dessa båda området finns det inte längre behov av

centrala insatser. Det är dock viktigt att fortsatt lyfta fram goda exempel på hur förskolor tagit det vidare till en högre kvalitativ nivå.

 När det gäller film och analys som redskap för kvalitetsarbetet finns det ett stort behov av fortsatta stödinsatser.

 Inom området digital förskola ligger behoven på väldigt olika nivåer, vilket gör att centralt initierade insatser inte är de bästa för att möta behoven. Däremot kan det vara positivt att lyfta fram innovativa exempel på digitalt arbete som inspiration för kollegor på andra förskolor.

 Hållbar utveckling är det ämnesområde som referensgruppen bestämt som huvudfokus för 2021 och här handlar det om att fånga och möta förskolornas behov där de befinner sig idag.

 Vi ska fortsätta att arbeta med att skapa inspirationsfilmer med de verktyg man använder ute på förskolorna. Vi ska inte höja ambitionsnivån när det gäller kvalité utan uppmuntra fler att själva filma och redigera inspirationsfilmer som de vill dela med sig av.

 Framtida projekt med filmer som ska användas i kommunens regi måste förhålla sig till den nya lagen som föreskriver att alla filmer ska textsättas och syntolkas. Något som kommer att påverka både tidsåtgång och

projektekonomi.

 Att som vid Läroplansdagen ta extern hjälp med teknisk support har

avgörande betydelse för att dagen ska fungera friktionsfritt. Även att göra ett genrep en vecka i förväg för att kolla att alla hade sin teknik på plats borgade för en lyckad konferens.

6 Nätverket, Att handleda mot målen

Nätverkets fokus: Analys av det egna ledarskapet i ljuset av vetenskaplig teori.

Handledande förhållningssätt och redskap i det pedagogiska ledarskapet.

Nätverkets generativa fråga: Hur bidrar du till att både dina kollegor och verksamheten utvecklas?

6.1 Specifika mål

Nätverket, Att handleda mot målen ska bidra till att de pedagogiska ledarna bidrar aktivt såväl när det gäller medarbetarnas/kollegornas professionella utveckling som när det gäller verksamhetens utveckling och kvalité.

- Deltagarna har en tydlig bild av sitt eget uppdrag som pedagogisk ledare, såväl syfte, förväntad effekt, hur det genomförs, hur det tas emot och hur det kan vidareutvecklas.

- Deltagarna har en teoretisk förankring kring sin utvecklingsfråga.

- Det finns en samstämmighet mellan tankar och handlingar hos den pedagogiska ledaren inom det utvecklingsområde de valt.

- Deltagarna använder verktyg för att synliggöra sitt ledarskap, för att analysera, reflektera och för att vidareutveckla sitt pedagogiska ledarskap.

- Deltagarna har förmåga att i ett kollegialt lärande både ge och ta emot konstruktiv återkoppling som leder till professionell utveckling.

- Deltagarna har ett adekvat yrkesspråk som ger tydlighet och ökar möjligheterna till att fördjupa sitt kunnande såväl för sin egen utveckling som för arbetet med kollegor/medarbetare och chefer.

6.2 Innehåll och upplägg

De pedagogiska ledarna har under projektets fördjupnings- och förverkligandefas en central roll när det gäller att handleda arbetslagen i deras fortsatta utvecklings-

processer. Och som stöd startades nio nätverk vilka vi valt att benämna Att handleda mot målen. Nätverken genomförs under perioden november 2020 – maj 2021 under ledning av projektledaren. Här nedan beskrivs delprojektet men resultatet av

nätverken kommer först kunna redovisas i nästa års slutrapport.

Nätverket bygger på samma typ av upplägg som har använts genom hela projektet.

Det vill säga ett kollegialt lärande där man speglar sin egen praktik i teori. Deltagarna tar mellan tillfällena del av litteratur som de reflekterar kring individuellt inför samtalen.

De synliggör och analyserar även det egna pedagogiska ledarskapet utifrån sin utvecklingsfråga och arbetar med att vidareutveckla sitt ledarskap. Deltagandet bygger helt på frivillighet.

Figur 17: Projektledarens illustration av nätverkets upplägg.

Närverken startar med att ledarna genom kollegahandledning med hjälp av en föreställningskarta tydliggör sin bild av det egna ledarskapet samt utifrån teori analyserar begreppen pedagogisk ledare respektive handledning. Boken Effektfull av Simon Elvnäs (2017), som belyser och problematiserar ledarskapet utifrån författarens forskning, ger sedan nätverken ett gemensamt avstamp in i det egna utforskandet. Den litteratur som i övrigt används i projektet tas fram efter hand som deltagarna ringar in sina utvecklingsfrågor.

Vid planeringen var varje nätverk tänkt att bestå av 15 – 24 pedagogiska ledare och skulle genomföras vid fysiska träffar som var tänkta att starta våren 2020. Pandemin gjorde att planeringen fick revideras för att kunna genomföras säkert. Referens- gruppen kom fram till att det innebar att man skulle behöva minska antalet deltagare till högst sex så att man kunde sitta utspridda i rymliga lokaler. När det var dags att starta nätverken hade förutsättningarna än en gång förändrats och vi beslutade att genomföra höstterminens nätverk digitalt via videosamtal i Teams.

Nätverken planerades i en baklängesplanering efter Pihlgrens modell för målstyrd planering (se bilaga 1) med tillhörande matris för självskattning utifrån de specifika målen (bilaga 2).

Figur 18: Ett utsnitt ur delprojektets planering och matris. Båda återfinns i sin helhet i bilaga 1 respektive 2.

6.3 Deltagande

39 pedagogiska ledare var anmälda till nätverken och de delades in i nio nätverk.

Under den första tiden fick dock några förhinder och i skrivande stund deltar 34 pedagogiska ledare i nätverken, varav 20 från de kommunala och 14 från de fristående förskolorna. Ett av nätverken består av en hel ledningsgrupp medan de övriga är sammansatta av ledare från olika förskolor såväl kommunala som

fristående. I några av nätverken har alla samma typ av ledaruppdrag medan andra består av ledare med olika uppdrag.

6.4 Form för utvärdering

Varje nätverkstillfälle avslutas med en formativbedömning i form av en runda där alla får ge sin reflektion av dagens samtal och lärande. Utvärdering av nätverket kommer att göras på två sätt. Dels en generell utvärderingsenkät som kommer att vara gemensam för alla nätverk i direkt anslutning till att nätverket avslutas i april – maj 2021. Dels som en muntlig grupputvärdering utifrån förberedda frågeställningar som refererar till de specifika målen vid sista tillfället.

7 Litteratur inför 2021

Som en uppstart inför projektet 2021 fick varje förskola ett exemplar av fem böcker som ska ge förskolorna ett avstamp inför fokusområdet Hållbar utveckling. Genom att ta del av böckerna får de möjlighet att sätta sig in i en del av den litteratur som

kommer att ingå i utbudet inför nästa års bokcirklar. Och de kan därmed få lättare att fatta beslut om vilken/-a bok/böcker de önskar planera in bokcirklar kring för sina pedagoger hösten 2021.

Titlarna valdes ut utifrån förskolornas utvecklingsfrågor och knyter an till de

föreläsningar som finns tillgängliga via Läroplansdagens hemsida. Ett par av titlarna fanns med i erbjudandet för 2020-års bokcirklar men vi vill nu ge fler chansen att välja dessa.

Titlar:

 Lärande som hållbar utveckling i förskolan, Sanne Björklund

 Arbeta med jämställdhet i förskola, Lisa Tengnér och Mia Heikkilä

 Förskolans demokratifostran - i ett föränderligt samhälle, Solveig Hägglund, Annica Löfdahl Hultman, Nina Thelander

 Lekande rätt, en förskola för barnens rättigheter, Fanny Davidsson

 Barnens planet, Teskedsorden

Figur 19: Följebrev som skickade ut med bokpaketen till förskolorna.

8 Ytterligare två insatser

8.1 Vikarieersättning för deltagande i barnskötarutbildning

Som ett viktigt led i att höja förskolornas kvalité satsar kommunen på att outbildad personal får möjlighet att utbilda sig till barnskötare. Sedan augusti 2019 deltar ett antal medarbetare i Norrtälje kommun en utbildning till barnskötare. Det är 20

medarbetare inom förskoleverksamheten som genomgår utbildningen. Och ytterligare