Resultat

Samtliga böcker har mottagits positivt och bokcirklarna har känts meningsfulla för den absoluta majoriteten av pedagogerna. Samma bok kan dock upplevas väldigt olika av olika grupper. Ett exempel på detta synliggörs i följande två exemplen:

”En bra bok att läsa, kanske sämre att diskutera kring. Det som skrivs i boken, t.ex. barns rättigheter är svårt att argumentera mot.”

”Det här var en väldigt bra bok som har passat oss väldigt bra i vårt arbete, det är en bok som alla skulle ha nytta av att läsa. Det känns lättare att koppla ihop barnkonventionen med läroplanen och det fanns en bra del där barnkonventionen stod bredvid passande mål i

läroplanen. Vi kommer att fortsätta diskutera vissa delar i boken som vi tyckte var väldigt aktuella på vår förskola.”

Ibland har en bok känts utmanande för pedagogerna på en förskola medan andra upplevt att samma bok mest bekräftat sådant de redan gör. Och på motsvarande sätt finns det böcker som har upplevts svårlästa av några och mycket lättillgängliga av andra. Allt beror givetvis på förskolans utgångsläge och hur väl boken knyter an till de utvecklingsfrågor de haft i fokus. Men det kan även bero på faktorer som hur väl man förberett sig inför bokcirkeln och vilket upplägg man valt, vilka förväntningar man gått in med och hur man lyckats fånga det som är angeläget för den egna förskolan.

De flesta av böckerna har både bidragit till igenkänning och bekräftelse samt till nya tankar, ökad medvetenhet och nya perspektiv. Men många lärdomar han också lett till analyser av vad man gör idag och hur man skulle kunna komma vidare. Och några även till att man direkt genomfört förändringar i sin praktik.

Det är inte alltid helt tydligt vilken kategori de redovisade lärdomarna tillhör men det verkar som att en stor andel av lärdomarna handlar om att man fått nya tankar, nya perspektiv eller en ökad medvetenhet kring sådant man redan gör. Det kan

exempelvis handla om att man fått syn på hur man tänker när man arbetar med olika åldrar på barnen och vad det medför. Eller att man behöver träna sig på att ge

pedagogiska utmaningar och att få progression i sin undervisning. Några beskriver att man stött på nya begrepp som t.ex. rasifiera.

”Nytt ord för oss men det är något som finns lokalt i vårt samhälle som våra barn påverkas av och som i sin tur kan påverka klimatet i

förskolan.”

En annan förskola beskriver att det fått upp ögonen för att det tänker annorlunda kring digitala än analoga material.

”Det är en spännande tanke att det är så lätt att plocka bort lärplattan om det inte fungerar medan vi låter t.ex. leran vara kvar även om inte den fungerar. Så är det, där får vi tänka till lite extra.”

Flera har synliggjort saker som de är överens om i tanke men som inte efterlevs i arbetet med barnen.

Många beskriver att boksamtalen lett till att man börjar planera för förändringar man vill genomföra utifrån de insikter man kommit fram till. ”Barnen ska vara mer

producenter än konsumenter. Vi kommer under året att utmana både oss och barnen att producera på olika vis.” skriver en förskola utifrån sina samtal kring digital förskola.

En cirkelledare från en annan förskola skriver:

”Vi har också fått ökad insikt i att vi måste bli bättre på att få syn på det vi gör omedvetet. För att om vi inte lyckas synliggöra detta så blir det svårt att reflektera över Varför-frågor. Varför det blev som det blev och vad vi kan göra för att utveckla undervisningen? Något som behövs för att kunna analysera effekten av undervisningen och måluppfyllelsen.”

En pedagog skriver: ”Vi pratar om att filma mer i vår verksamhet.”. Och på samma tema: ”Vi pratar om vår samling, hur den är uppbyggd och vad vi förväntar oss av barnen. Att vi följer upp med barnen vad vi gjort under dagen.” Ett annat exempel inom fokusområdet språkutveckling: ”Vi har en djupare förståelse nu för hur viktigt det är med att barnen möter språkliga utmaningar hela tiden och i stor utsträckning över dagen. Det måste vi alla se till att de får.” En annan skriver: ”Viktigt att ha ett korrekt språk, att prata med hela meningar och inte förenkla.” Ytterligare ett exempel på förändringar man planerar: ”Vi ska inte vara så snabba med att rumsindela materialet, utan låta barnen leka med sakerna även i andra miljöer.” Den här typen av

beskrivningar av förändringar man vill genomföra återfinns kopplat till var och en av böckerna.

Det är inte lika vanligt att boksamtalen leder till att man direkt genomför förändringar.

Flera av de exempel jag hittar handlar om att man förändrat lärmiljön på något sätt.

”Direkta förbättringar av lärmiljöerna på avdelningarna, många rum gjordes om efter bokcirkeln. Lärmiljön gjordes mer inspirerande och lockar nu mer till undersökning och utforskning, en rolig miljö som lockar barnen till lek och görandet, en högre barndelaktighet i utformandet av miljöerna, barnen äger sin miljö, material har blivit mer tillgängliga och mera på barnens nivå, det finns nu även genomtänkt okodat material och det finns en progression i materialet som erbjuds”.

Andra exempel på direkta förändringar handlar om att man provat att använda digitala verktyg. Några har t.ex. börjat använda digitala verktyg för stöttning i modersmål och kommunikation, andra har börjat ta med sig lärplattan ut i skogen och barnen får fotografera. ”Alla pedagoger har testat olika verktyg utifrån bokens förslag” skriver en av pedagogerna som beskriver att man vågat ta sig an de digitala verktygen

tillsammans med barnen.

Ett par av de biträdande rektorerna skriver att de ser en ökning av koppling till teori i lärloggarna och att barnens undervisning i större grad kopplas till teori än tidigare.

Något annat som också lett till direkta förändringar är kopplat till samspelet mellan pedagogerna. ”De vågar nu ge feedback till varandra och att ge alla talutrymme.”, skriver en cirkelledare. ”Vi vågar diskutera och lyssna på andra om ämnet, ta till sig och vågar prova.” skriver en annan. Flera vittnar om att pedagoger oftare använder de olika begreppen -undervisning, utbildning, lärande och målstyrd process än tidigare. Även i ledningsgrupperna har lärdomar från arbetet med bokcirklarna lett till insikter som påverkar deras arbetssätt:

”Vi ser vikten av att mötas som ledningsgrupp och samtala kring pedagogiska frågor. Det har blivit ett delande kring hur vi gör på förskolorna som vi sedan kunnat gå vidare med för att finna gemensamma vägar framåt.”

En rektor uttrycker ett kritiskt förhållningssätt till det lästa:

”Undervisningen handlar om vår egen praxisteori. Vilka värderingar, teorier, metoder och pedagogiska förebilder använder vi? Vi i

arbetsgruppen dras till att göra barnen nyfikna via handlingar och vara bra förebilder. Vi vill GÖRA saker och inte ”prata sönder” barnen. Att ställa utmanande frågor och prata ständigt med barnen bär emot vår pedagogik.”

Här utmanas böckernas perspektiv, något som det inte finns så många exempel på i redovisningarna. Är det möjligen så att vi inte kritiskt granskar teorin i böckerna? Det kan givetvis bero på att förskolorna inte valt att lyfta fram kritiska reflektioner i sina redovisningar. Men det skulle även kunna bero på att vi inte har en tradition av att kritiskt granska den teori vi möter i facklitteraturen utifrån vår egen praxisteori.

En stor andel av förskolorna beskriver att de önskar få möjlighet till fler bokcirklar på samma premisser. Men det råder lite delade meningar om huruvida det är mest framgångsrikt att ha bokcirklar inom det egna arbetslaget/förskolan eller i blandade grupper. En del av rektorerna lyfter fram fördelarna att ha bokcirklarna inom

förskolan:

”Det är även ett framgångsrecept för samsyn på respektive förskola att diskutera en text man läst tillsammans. Avdramatiserat då

diskussionerna rör fall i boken och inte en situation på sin egen förskola.

Även bra att alla läser samma då de kan fortsätta att diskutera tillsammans även utanför APT. Externa nätverk är bra för att knyta kontakter, men jag tycker det ofta blir en happening i stället för att faktiskt göra en förändring i sin egen utbildning.”

”Upplägget med att få ha en bokcirkel i arbetslaget varit mycket positivt.

Ofta när vi är med i olika nätverk så sitter vi i grupper med pedagoger från olika delar av kommunen. Det är svårt att förmedla till sina

arbetskamrater vad man diskuterat och fått med sig så detta var kul och intressant när alla läst och varit med i samma diskussion i arbetslaget.

Då är det lättare att skrida till verket på en gång!”

Men det finns även de som hävdar motsatsen:

”Det kan vara en vinst att blanda pedagoger från olika arbetslag när man vill komma djupare i ett ämne.”

”När Corona är över och vi känner oss mer trygga i detta med att tala och reflektera kring litteratur så tror vi att det skulle vara berikande att få vara med i bokcirklar med pedagoger från andra förskolor.”

Det kan tolkas som att det både finns behov av att arbetslag får utrymme att

reflektera kring teori och praktik för att direkt kunna använda det för att förbättra sin praktik. Men också ett behov av att spegla sig i andras praktik och tankar för att se saker ur andra perspektiv och därmed kunna bredda och fördjupa sig.