Överlämnande av vården av kommunala angelägenheter utifrån gällande rätt

Kommunala verksamhetsformer och därtill hörande angelägenheter regleras i 3 kap. 16 - 19 b §§

KL. 3 kap. 16 § KL tar sikte på vad som gäller för överlämnande av vården av kommunala angelägenheter. Här stadgas att kommun eller landsting efter beslut av fullmäktige får lämna över vården av en kommunal angelägenhet till en juridisk person eller en enskild individ. Denna bestämmelse får dock inte användas som stöd för att överlämna vård av angelägenhet som innebär myndighetsutövning eller om det i lag eller annan förordning anges att angelägenheten ska bedrivas av en kommunal nämnd. Allmänhetens rätt att ta del av handlingar hos vissa                                                                                                                

43 SOU 2013:53, s. 99.

44 Se Höök, Kommunallag, 3 kap. 16 §, lagkommentar not 62, (14 april, 2015, Karnov Internet).

45 Örnberg, Kommunal verksamhet genom privaträttsliga subjekt, s. 273.

46 Prop. 2013/14:118, s. 25.

47 Prop. 2013/14:118, s. 25.

juridiska personer regleras också i paragrafen. Gällande denna rätt hänvisas till 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

I 3 kap. 16 a § KL klargörs vad som menas med helägda samt delägda kommunala bolag. Där stadgas att detta är ett aktiebolag där kommun eller landsting, direkt eller indirekt, innehar samtliga aktier i bolaget. Vidare fastställs att ett delägt kommunalt bolag är ett aktiebolag eller handelsbolag, där kommun eller landsting har bestämmanderätten tillsammans med ytterligare part.

3 kap. 17 § KL ställer upp ett antal rekvisit som ska vara uppfyllda för att få överlämna vård av kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag i enlighet med 3 kap. 16 § KL. Dessa rekvisit framgår av sex stycken punkter och paragrafen lyder enligt följande:

Om en kommun eller ett landsting med stöd av 16 § lämnar över vården av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige

1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten,

2. se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen,

3. utse samtliga styrelseledamöter,

4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas, 5. utse minst en lekmannarevisor, och

6. se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare.

3 kap. 18 § KL reglerar motsvarande scenario gällande om kommunal angelägenhet ska lämnas över till ett delägt kommunalt bolag. I detta fall ska fullmäktige säkerställa att bolaget blir bundet av de villkor som åsyftas i 17 § i en utsträckning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art samt övriga omständigheter. I de delägda kommunala bolag som inte omfattas av 2 kap. 3 § OSL ska fullmäktige arbeta för att allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen (1949:105) och OSL.

3 kap. 18 a § KL reglerar att fullmäktige ska utse en lekmannarevisor till hel- eller delägda kommunala bolag. Denna revisor ska vara någon av de revisorer som enligt 9 kap. 1 § KL valts för granskning av styrelsen och övriga nämnders verksamhet.

I 3 kap. 18 b § KL regleras vad som gäller särskilt för stiftelser och föreningar. Här klargörs att 3 kap. 17 § p. 1-4 samt p. 6 gäller när kommunen eller landstinget ensamt bildar en stiftelse för kommunal angelägenhet. Fullmäktige ska också utse minst en revisor till en sådan stiftelse.

Även här ska revisorn vara någon av de revisorer som enligt 9 kap. 1 § valts för att granska styrelsen samt övriga nämnders verksamheter. I 3 kap. 18 b § 2 st. KL anges att vad som sägs i 18 § också gäller en förening där kommunen eller landstinget bestämmer tillsammans med annan part och om kommunen eller landstinget tillsammans med någon annan bildar en stiftelse för att

utföra kommunal angelägenhet. Det avslutande stycket i 3 kap. 18 b § KL säger att vad som anges i 3 kap. 17 § KL om bolagsordningen ska vid tillämpningen av första och andra styckena istället åsyfta stadgarna i en förening och stiftelseförordnandet eller stiftelseurkunden i en stiftelse.

3 kap. 18 c § KL definierar vad som menas med en privat utförare. En privat utförare är en juridisk person eller en enskild individ som innehar vården av en kommunal angelägenhet i enlighet med 3 kap. 16 § KL. Hel- eller delägda kommunala bolag, stiftelser samt föreningar som avses i 3 kap. 18 b § KL faller utanför definitionen av privat utförare. Enligt den gamla lydelsen i 3 kap 19 § KL definierades kommunala entreprenader som överlämnandet av vården av en kommunal angelägenhet till någon annan. Med ändringen av denna paragraf ville lagstiftaren definiera begreppet entreprenad och detta ersattes då med begreppet privat utförare. Detta på grund av en vilja från lagstiftarens sida att förtydliga lagtexten. Lagstiftaren ansåg att privata utförare är ett mer inkluderande begrepp än entreprenad. Tidigare kunde det missförstås att entreprenad endast handlade om upphandlandet av tekniska tjänster men med bytet av ord inkluderar detta även exempelvis tjänster inom äldreomsorgen som tillhandahålls av privata bolag som slutit avtal med kommunen.⁴⁸

I enlighet med 3 kap. 19 § KL ska kommunen respektive landstinget kontrollera och följa upp verksamheten, när vården av kommunal angelägenhet genom avtal har lämnats över till en privat utförare. Den tidigare lydelsen innebar att kommun eller landsting skulle tillförsäkra sig möjlighet att kontrollera och följa upp verksamhet som lämnats över till privat utförare. Denna möjlighet har alltså ändrats till ett ska-krav i den nya laglydelsen. Istället för att tillförsäkra sig enbart en möjlighet ska kommun eller landsting ta till faktiska åtgärder.⁴⁹ I koppling till detta regleras även insynen när kommun eller landsting sluter avtal med en privat utförare i 3 kap. 19 a

§ KL. Här stadgas att kommunen respektive landstinget i sådant fall genom avtalet ska garantera information som möjliggör att allmänheten kan få insyn i den verksamhet som lämnats över till den privata utföraren. Denna nya lydelse skiljer sig från den gamla lydelsen genom att det inte längre endast är en målsättning att garantera allmänheten insyn i kommunal verksamhet som bedrivs av privata utförare. Kommun eller landsting ska genom avtal reglera vilken information som ska lämnas av den aktuella privata utföraren.⁵⁰

Slutligen regleras vad som gäller angående mål och riktlinjer för verksamhet som läggs ut på privat utförare i 3 kap. 19 b § KL. I enlighet med denna bestämmelse ska fullmäktige för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av just privata utförare. I detta program ska det framgå hur fullmäktiges mål, riktlinjer samt övriga föreskrifter på området ska följas upp samt kontrolleras. Det ska även framgå hur allmänhetens insyn ska tillförsäkras. Denna paragraf är helt ny och infördes i och med lagändringen som trädde i kraft 1 januari 2015. ⁵¹

48 Prop. 2013/14:118, s. 41.

49 Prop. 2013/14:118, s. 94.

50 Prop. 2013/14:118, s. 94.

51 Prop. 2013/14:118, s. 95.