Nedan kommer en översiktlig beskrivning av de individuella delarna av kandidatrapporten. Varje person i projektgruppen har varsin del inom ett fördjupningsområde.
5.7.1
Lucia Choura - Chattbottar med fokus på användarupplevelse
I detta bidrag undersöks för- och nackdelar med en chattbott från ett sjukvårdsperspektiv. En undersökning gällande chattbottsegenskaper som kan bidra till användarupplevelsen har också gjorts. Undersökningen utgår ifrån att det är en chattbott vars syfte är att hjälpa inom ett designerat område. Totalt deltog 52 personer i enkätundersökningen. Slutsatser som drogs var att det kan vara en fördel med en chattbott utifrån ett sjukvårdperspektiv, om det är ett ytterligare sätt att få hjälp på utöver de alternativen som finns. Enkätundersökningen visade på att alla egenskaper; medvetenhet, originalitet, uppförande och korrekthet var av vikt.
5.7.2
Casper Jensen - Studenters åsikter om digital kommunikation med
vårdpersonal
I detta bidrag så undersöks det hur studenter i åldern 18-30 år föredrar att kontakta vården för enklare symptom. Alltså om de föredrar att kontakta vården över chatt, telefon eller öv-
5.7. Översikt över individuella bidrag
riga medel. Detta besvarades med en enkätundersökning med totalt 93 svarande. Dessutom gjordes en litteraturstudie för att undersöka hur digital kommunikation mellan vårdgivare och patienter kan förbättras så att kommunikation i chatt blir effektivare. Enkätundersök- ningen visade att mer än hälften av studenterna skulle föredra att kontakta vården i en chatt för enklare symptom på sig själva eller närstående. Litteraturstudien visade att tydlighet när det kommer till svarstider och öppettider för chattkommunikation med vården är viktigt, även stöd för översättning av text hjälper för minoritetsgrupper.
5.7.3
Taha Unalan - Användandet av Scrum i vårt kandidatprojekt
I det här bidraget undersöks hur projektgruppen har implementerat och använt arbetsmeto- den Scrum. Bidraget lyfter fram hur projektgruppen definierade och använde sig av metoden samt hur det upplevdes. Studien tar upp hur väl implementationen av Scrum följdes och om det var gynnsamt för projektet. Slutsatsen som drogs av bidraget var att det kändes gynnsamt för projektmedlemmarna och projektutvecklingen.
5.7.4
Kevin Bärudde - Agila arbetsmetoder för mjukvaruprojekt-teams
En undersökning om vad användare av agila metoder tycker om dem. I undersökningen följs ett team under ett mjukvaruprojekt och data samlas in under deras återblicksmöten. Denna datan jämförs med tidigare studiers resultat. Undersökningen visar att agil mjukvaruutveck- ling sätter vissa krav på teams. Medlemmarna i teamet måste kunna tydligt kommunicera med resten av teamet. Dessutom krävs disciplin av teamet genom att delta i metoderna så att resten av medlemmarna får användning av arbetsmetoden.
5.7.5
Hannes Westander - Parprogramering
I denna del undersöks parprogrammering och mer specifikt huruvida det är effektivt eller inte. Utredningen innehåller littaraturstudie för att undersöka parprogrammerings för- och nackdelar. Delen behandlar också vilka typer av projekt och situationer som passar bäst för denna arbetsmetod. Som resultat fås att parprogrammering ger bättre kvalitet och kortare ka- lendertid men högre antal arbetstimmar. Parprogrammering passar bäst för komplexa projekt med höga krav på kvalitet eller projekt med programmerare som inte är väldigt erfarna.
5.7.6
Filip Karlberg - Användning av prototyper för utveckling av
webbapplikation
I detta bidrag studeras konceptet med olika prototyper, med fokus på temporära- och evolu- tionära prototyper. Det dras också en koppling till användning av prototyper inom projektet och användning av prototyper i samband med den agila metoden Scrum. Prototyptyperna värderas efter användningsområde där dess skillnader och likheter jämförs. Studien kom fram till att temporära prototyper är användbara i ett sammanhang där fler idéer måste dis- kuteras och där inte lika mycket resurser läggs på något utanför slutprodukten. Ett exempel på dessa är pappersprototyper. Evolutionära prototyper är användbara i sammanhand där slutprodukten är i fokus. Detta eftersom fler resurser läggs på något som kan användas till slutprodukten. En kombination av temporära och evolutionära prototyper kan användas till projekt som detta men generellt så är evolutionära prototyper mer passande för Scrum.
5.7.7
Felicia Posluk - Kommunikation på projektmöten vid distansarbete
Kommunikation är en kritisk faktor för projektutveckling. Det är dessutom ett av de svårare verktygen att bemästra och underhålla under ett projekt. Kommunikation anses vara en kri- tisk faktor som avgör projektets framgång. Studien undersöker hur informell kommunikation påverkar projektmöten och hur kommunikation påverkar grupputveckling vid distansarbete.
Resultatet visar att det finns en avsaknad av informell dialog som hindrar uppbyggnaden av teamkänsla och gemenskap i de tidigastadierna till grupputveckling. Detta i sin tur påverkar senare delar av grupputvecklingen som att använda konstruktiv feedback som ett verktyg för att effektivisera projektarbetet.
5.7.8
Ludwig Forsberg - Jämförelse av TypeScript och JavaScript i
webbutveckling
I detta bidrag studeras stora skillnader mellan TypeScript och JavaScript som programspråk för webbutveckling. I bidraget tas det upp diskussion om fördelar och nackdelar med Ja- vaScript gentemot TypeScript, jämförelse av uppsättning av de två programspråken samt bakomliggande teori bakom de olika programspråkens grundläggande idéer. Studien är en litteraturstudie vilket innebär att källor har använts för att uppnå ett resultat. Läät samman- fattat är TypeScript bättre för större projekt då det möjliggör en kodstruktur som inte går att lika lätt sätta upp i JavaScript. Den största nackdelen med TypeScript som togs upp i studien var det faktum att TypeScript kräver en kompilator som behövs sättas upp vilket inte är fallet för JavaScript.
6
Diskussion
6.1
Resultat
I denna sektion diskuteras resultatet som uppnåtts under projektet, vilka alternativa imple- mentationssätt som fanns, tidigare erfarenheter samt värdet för kunden. Vidare diskuteras även lärdomarna som gruppmedlemmarna har fått ifrån projektet.
6.1.1
Vad återstår för att kunden ska få ut fullt värde av produkten?
Det som återstår för att kunden ska kunna få fullt värde av produkten är att göra chattsyste- met mer avancerat. I detta fall skulle ett mer avancerat system innebära att vidareutveckla existerande system.
Chattbottens sätt att hantera konversationer på kan förbättras genom att använda en an- nan algoritm för att kunna besvara frågor mer träffsäkert. Den nuvarande chattbotten svarar genom att hitta relevanta kopplingar mellan det som skrivs av patienten och förskrivna svar som finns i databasen. En intressant vidareutveckling hade varit användning av maskininlär- ning för att analysera konversationen och hantera patientfrågor. Detta skulle kunna förbättra chattsystemets textfiltrerings- och sammanfattnings förmågor. Om den är avancerad kan den filtrera ut nyckelord och skapa en sammanfattning för vårdpersonalen att läsa när de går med i konversationen. En ytterligare svaghet är att chattbotten inte kan tolka ord som är felstavade. Det gör att patienter som har svårigheter med att skriva inte kan nyttja systemet. Även detta skulle en mer avancerad chattbott kunna lösa.
Chattsystemets nuvarande autentisering består av inskrivning av personnummer. Detta är inte ett säkert sätt att autentisera en patient på. För att kunden ska få fullt värde av produkten kan autentisering göras på ett sätt som vården anser vara lämpligt. Detta skulle leda till att hantering av personuppgifter kan ske utan större säkerhetsrisker. Chattsystemet tillåter inte vårdpersonal att ha flera konversationer med olika patienter. Hantering av flera patienter är därför en till funktion som återstår för att kunden ska få ut fullt värde av produkten. Detta skulle göra att vårdpersonal kan ha flera parallella konversationer och minska bortslösad tid. Det gör i sin tur att fler patienter kan få hjälp samtidigt och att vårdpersonalens arbete effektiviseras.
6.1.2
Lyckades gruppen att förbättra eller forsätta med något från tidigare
projekt?
Gruppen lyckades förbättra och forsätta med flera saker från tidigare projekt. Det som för- bättrades var kontakten med kunden, detta gjordes genom att varje vecka ha minst ett in- planerat möte. Mötena bokades även in med framförhållning vilket gjorde att mötestiderna passade både kunden och gruppmedlemmarna, det gjorde i sin tur att alla medlemmar i båda parterna kunde delta. En till sak som förbättrades var beslut om när kod skulle pus- has och mergeas. Pushande av kod var ett beslut som togs inom respektive parprogramme- ringsgrupp. När en parprogrammeringsgrupp var färdig med sin modul talades detta om för resterande gruppmedlemmar. Därefter bestämdes dag, tid och vilka som ska delta under mergeningen.
Det projektgruppen fortsatte med var att vänta max fem minuter om en person var sen till ett möte. Det gjorde att medlemmar upplevde att deras tid värderades högre och mer tid gick till mötet. Projektgruppen fortsatte även med en tydlig och lättförståelig Git-struktur. Struk- turen bestod av en main branch och en branch för varje modul. Det underlättade arbetet och förståelsen för den övergripande systemstrukturen.
En till sak som projektgruppen fortsatte med var den akademiska kvarten. Andra kurser som medlemmarna tog använde en akademisk kvart och för att behålla en struktur och upprätt- hålla medlemmarnas rutin gjordes samma sak i projektet. Projektgruppen fortsatte också med en förplanerad mötesagenda som alla gruppmedlemmar höll sig till under mötet. Det gjor- de att inga punkter i agendan utelämnades på grund av brist på tid. Dessutom blev mötena kortare än planerat vilket ledde till att mer tid kunde läggas på dokument- och kodskrivning.
6.1.3
Vilka är de viktigaste lärdomar gruppen har fått från projektet?
Några av de viktigaste lärdomar gruppen har fått från projektet är en bättre förståelse för resurshantering, planering, dokumentskrivande och kravförhandling. En annan viktig lär- dom är om hur gruppmedlemmarna ska fördelas på olika arbetsuppgifter för att optimera framgång. En ytterligare bra lärdom är hur Scrum kan användas för att realisera ett agilt ar- betssätt. Arbetssättet har dessutom skapat ett bättre förståelse för andra gruppmedlemmars behov. Något nytt som gruppen introducerades till var att ha ett helt projekt på distans vilket gav lärdomen om agerande mot andra och skapandet av relationer via digitala kommunika- tionsverktyg. Gruppen har under hela projektet gång jobbat med en kund. Detta har varit en viktig lärdom att hålla en bra kontakt med kunden för att få en klar bild på vad som behövs göras.