A.8 Slutsatser
C.7.2 Upplevdes det gynnsamt att använda sig av Scrum?
Enligt figur C.1 så upplevde alla förutom en person Scrum som positivt och enligt figur C.2 så upplevde alla sprint- och produktbackloggen positiv. Enligt figur C.5 var det en person som hade valt någon annan agil arbetsmetod och en person svarade netrualt. De resterande projektmedlemmar hade inte valt någon annan agil arbetsmetod vilket var en majoritet även här. Med resultatet av enkäten som visas i figur C.1, C.2 och C.5 kan slutsatsen att Scrum var gynnsamt för projektet dras då majoriteten av projektgruppen upplevde Scrum som positivt som helhet.
D
Kevin Bärudde - Agila
arbetsmetoder för
mjukvaruprojekt-teams
D.1
Inledning
Idag finns det många mjukvaruprojektgrupper som jobbar med att skapa morgondagens mjukvaruprodukter. Det kan vara allting från spel till självlärande maskiner till sociala nät- verk. Det är då viktigt att ett team kan jobba effektivt tillsammans i en grupp och att team- medlemmarna känner att de är effektiva. Det är också viktigt för både företag och stora orga- nisationer speciellt där många av dessa teams finns.
D.1.1
Syfte
Syften med den här undersökningen är att analysera ett antal arbetsmetoder och hur dessa metoder effektivt kan organisera arbetet i ett team i mjukvaruprojekt från teamets perspek- tiv. Arbetsmetoderna som kommer att undersökas är sprints, agilt bräde, återblicksmöten, parprogrammering och Scrum standup.
D.1.2
Frågeställning
Denna undersökning avser att besvara följande frågor:
1. Skiljer sig åsikterna om arbetsmetoderna mellan teamet och hur det ser ut i andra stu- dier?
2. Vilka generella synpunkter har teamet, och hur siljer detta sig från hur det ser ut i andra studier?
D.1.3
Avgränsningar
Denna undersökning avgränsar sig till att analysera erfarenheterna från detta team som ska jämföras med en litteraturstudie. Detta är på grund av att det skulle vara orimligt att kunna få tillgång till relevant information från många olika teams då de implementerar sina arbets- metoder på olika sätt.
D.2
Teori
Detta avsnitt kommer att beskriva koncepten som tas upp i denna undersökning. Som Iterativ utveckling, Agil utveckling och Scrum.
D.2.1
Iterativ utveckling
En iterativ utveckling fungerar så att hela utvecklingsperioden är indelad in i flera perioder där en delmängd av mjukvaran implementeras under en iteration. Vid slutet av en period bör en ny produktversion vara färdig att testas och evalueras. Idén varför man ska använda en iterativ utveckling är att ett team kan använda sig av vad man har lärt sig efter en iteration för att kunna förbättra utvecklingen i nästa iteration. [55]
D.2.2
Agil utveckling
I agil utveckling fokuserar man på att hitta krav och utveckla lösningar genom ett kontinu- erligt samarbete mellan ett team och kunden. Idén med ett jobba agilt är att man ska kunna hantera ändrade kundkrav. Man ska jobba nära kunden och hålla kunden informerad i alla steg av utvecklingen. [3]
D.2.3
Scrum
Scrum är ett iterativt agilt ramverk som låter team hantera förändrande och komplexa pro- blem. Ramverket använder sig av flera arbetsmetoder som ett agilt bräde, standupmöten och sprintåterblickar. Standupmötena är korta dagliga möte där teamet gå igenom vad som gjorts, vad som kommer att göras och om det finns några problem. sprintåterblickmötena görs i slu- tet av en sprint för att gå över vad som gick bra och dåligt under sprinten och vad som kan förbättras. [49]
D.3
Metod
För att finna svar till frågeställningarna så samlades information från alla 7 återkoplingsmö- ten in. Denna information består av ett muntligt möte och en enkät internt i gruppen. Enkä- ten användes för att få mätbar data samt att få anonyma synpunkter som saknades från det muntliga mötet. Informationen handlade om vad de olika teammedlemmarna tyckte om de olika arbetsmetoderna. Anledningen varför teammedlemmarnas känslor om arbetsmetoder- na användes istället för någon konkret data om effektiviteten är på grund av att om ett team tycker att en arbetsmetod inte är givande så kommer teamet att sluta använda metoden över tid. Teammedlämarnas effektivitet under projektets gång påverkades utifrån andra kurser då alla teammedlemmar är studenter. Medan snittet av alla teammedlemmarnas känslor om metoderna påverkades inte lika mycket. Datan som samlades in från teamet jämfördes med resultaten som har kommit från andra undersökningar med hjälp av litteraturstudier. Litte- raturstudien användes för att finna skillnader eller likheter mellan teamets synpunkt under projektets gång och andra grupper i olika situationer.
D.3.1
Enkätundersökning
Den interna enkätundersökningen bestod av de 10 följande frågor:
• 1 - Så här långt tycker jag att vi har kommit med projektet (0%-100%)
• 2 - Hur bra tycker du att denna sprint har gott i helhet (1 = kaus, 5 = Väll organiserat) • 3 - Jag vet vad jag ska göra i kommande framtid (1 = Håller inte med, 5 = Håller med)
D.4. Resultat
• 4 - Tycker du att vi ligger vi i tid (1 = mycket bakom, 3 = exakt i tid, 5 = mycket före) • 5 -Jag tycker att agil brädet (Trello) har använts som planerat (1 = Håller inte med, 5 =
Håller med)
• 6 - Jag tycker att de dagligamöterna har fungerat väll (1 = Håller inte med, 5 = Håller med)
• 7 - Jag vet hur alla i teamet ligger till i projektet (1 = Håller inte med, 5 = Håller med) • 8 - Jag tycker att de förra återblicks mötet hade en positiv påverkan på sprinten. (1 =
Håller inte med, 5 = Håller med)
• 9 - Upplever du att vi har hunnit med allt som vi planerade för denna sprint (1 = Håller inte med, 5 = Håller med)
• 10 - Jag upplever att par programmering har gjort mitt arbete mer effektivt (1 = Håller inte med, 5 = Håller med)
Det fanns också möjligheten att skriva fritext för varje fråga.
Frågorna som användes för denna utredning är frågorna 2, 5, 6, 8 och 10.
D.3.2
Litteraturstudie
Litteraturstudien använde sig av följande källor [10], [37] och [52]. Söksträngen ”agile deve- lopment effect on team morale” användes i google scholar för att finna [10]. Källan [37] är en relaterad studie till [10]. Vid användning av söksträngen "surveyed team opinion on agile deve- lopment"i google scholar så hittades källan [52].
Både av dessa söksträngar gav inte många resultat som var relevant till litteraturstudien då många av resultaten handlade om vad kunder tyckte. När en studie handlade om vad perso- ner som jobbade med agila metoder tyckte om dessa metoder så prioriterades nyare studier.
D.4
Resultat
Resultatet av denna undersökning består av resultatet från återblicksmötena som gjordes under projektet och litteraturstudie. Graferna visar enkätsvaren som samlades under åter- blicksmötena där de blå punkterna är vilket betyg metoden fick av teammedlemmarna för varje sprint. Numret över de blåa punkten är hur många som gav metoden samma betyg. Den röda tråden är snittet av alla betyg.
Det saknas data från teamet syn på återblicksmötet och parprogramering mellan sprint 1-4 då ingen data samlades för dessa frågor under den perioden.
Anledningen varför det saknas data för sprint 3 är på grund av att alla i teamet hade en ten- tamensperiod under den tiden. Det bestämdes internt att en paus från projektet skulle tas under perioden. Men denna pausperiod verkar inte ha haft någon större påverkan på arbets- metoderna.
D.4.1
Litteraturstudie
I en studie av Begel och Nagappan [10] så undersökte de användningen av agil mjukvaruut- veckling (AMU) bland 478 anställda på Microsoft. Av dessa 478 personerna använde 156 sig av AMU medan 192 någon form av agil metod. 125 av dessa använde Scrum vilket var den vanligaste att använda. 90% av personerna som använder AMU har använt det i under 2 år. Det finns en relevant figur (figur 4) i deras rapport som visar personers synpunkt om AMU. [10]
I en studie av Melnik och Maurer [37] så undersökte de synpunkten på olika agila metoder från 240 studenter där 61% har haft någon erfarenhet med AMU. Rapporten innehåller en
relevant figur (figur 2) som innehåller studenters synpunkter på vissa agila metoder. [37] I en studie av Stray, Moe och Bergersen så undersökte de utvecklares synpunkt på standup- möten. Svaren de fick tillbaka från de 221 personerna som svarade på undersökningen. Av de som som använder standup möten på en skala mellan 5 till 1. Där 5 och 4 var positiv syn och 1 och 2 var negativ syn. Resultatet var ett medelvärdet på 3.10. Personer som var yngre hade en mycket bättre syn på metoden än äldre personer och personer som jobbade i stora grupper hade en mer negativ syn på metoden. [52]
I alla studierna som analyserades i litraturstuden så fanns det kommentarer från de som gav sina synpunkter. En del av dessa kommentarers är:
• "I believe that XP helps get more work done in less time and is very effective for small grups as it allows for the group members not to get stuck for exteneded periods of time."
• "Team members are aware of what each of the others is working on"
• "Software functionality progress can be checked and monitored much more frequently rather than at end of long milestones."
• "[Agile] works for small co-located teams, but not for complex large projects." • "[Agile] is simple, but requires a lot of discipline from the team."
• "[You lose sigt of the big picure] you´re so focused on the day to day deliverables." • "[Agile] requires some interpersonal skills which may not be abundant in the IT sector." • "I think some people need the daily stand-up format. So even though I personally don’t feel like I
need it, I feel it benefits us all to do it because of the different personalities."
D.4.2
Helhetsuppfattning om sprintar
Resultat från enkäterna vid återblicksmötena om hur teamet kände sig om respektive sprint i helhet. Medelvärdet i den sista sprinten är 4.25. Snittet av alla medelvärden över alla sprintar är 3.92. Resultatet kan ses i figur D.1
1 2 3 4 5 6 7 1 2 3 4 5 (2) (2) (2) (2) (1) (2) (5) (8) (7) (1) (7) (1) (1) (4) (3) Sprint poäng Figur D.1: Sprint
D.4. Resultat
D.4.3
Agilt bräde
Resultat från enkäterna vid återblicksmötena om arbetsmetoden agilt bräde. Medelvärdet i den sista sprinten är 3.75. Snittet av alla medelvärden över alla sprint är 3.69. Resultatet kan ses i figur D.2 1 2 3 4 5 6 7 1 2 3 4 5 (5) (2) (1) (1) (2) (4) (1) (3) (2) (3) (2) (2) (4) (5) (3) (4) (2) (2) Sprint poäng
Figur D.2: Agilt bräde
D.4.4
Återblicksmöte
Resultat från enkäterna vid återblicksmötena om arbetsmetoden återbliksmöte. Från och med sprint 5. Medelvärdet i den sista sprinten är 3.75. Snittet av alla medelvärden över alla sprint är 3.75. Resultatet kan ses i figur D.3
1 2 3 4 5 6 7 1 2 3 4 5 (1) (2) (4) (1) (3) (3) (2) (3) (4) (1) Sprint poäng Figur D.3: Återblicksmöte
D.4.5
Parprogrammering
Resultat från enkäterna vid återblicksmötena om arbetsmetoden parprogrammering. Från och med sprint 5. Medelvärdet i den sista sprinten är 4.75. Snittet av alla medelvärden över alla sprint är 4.67. Resultatet kan ses i figur D.4
1 2 3 4 5 6 7 1 2 3 4 5 (4) (4) (2) (6) (2) (6) Sprint poäng Figur D.4: Parprogrammering
D.4.6
Scrum standup
Resultat från enkäterna vid återblicksmötena om det arbetsmetoden Scrum standup. Medel- värdet i den sista sprinten är 4.25. Snittet av alla medelvärden över alla sprint är 3.96. Resul- tatet kan ses i figur D.5
1 2 3 4 5 6 7 1 2 3 4 5 (1) (1) (1) (4) (2) (4) (2) (2) (3) (3) (2) (5) (1) (1) (1) (4) (2) (1) (4) (3) Sprint poäng
D.5. Diskussion
D.4.7
Åsikter från teamet
Under återbliksmöterna , som värdena i D.4.2-D.4.6 kommer från, diskuterades vilka delar som fungerar bra och vilka som fungerar dåligt. Här följer en del av åsikterna som kom fram under återbliksmöten.
• Det är svårt att veta hur mycket man kan hinna med under en sprint • Det är viktigt att alla är tydliga med varandra
• Det är bra att standup möten är snabba men altför ofta så hamnar mötet i sidospår • Det är viktigt att alla i teamet använder sig av det agila brädet
• Det är viktigt att alla är tydliga med varandra
• När man delar upp arbetet för alla par så blir det oklart vad alla håller på med när alla par jobbar separat
• Det är viktigt att inte påtvinga att rapportera resultat på scrum mötena
D.5
Diskussion
Teamets syn på hur sprintar i helhet ökade stadigt över tid då medlemmarna blev mer vana med användningen av agila metoder. Det stora ökningen för agila brädet mellan sprint 1 och 2 i figur D.2 beror på att under sprint 1 användes brädet inte mycket så många i teamet kän- de att det inte gav något värde. Under sprint 2 fokuserade teamet på att förbättra det agila brädet genom att göra mindre uppgifter. Detta arbete fick fler att använda brädet vilket ledde till resultatet i figuren. Synpunkten av det agila brädet fortsatte att öka tills den sista sprinten då synpunkten sjönk då flera teammedlemmar slutade använda brädet. Synpunkten av åter- bliksmöten och parprogrammering var var lika under tiden som den mättes. Standupmöten började med en positiv syn som ökade i början runt mitten av projektet så började synen sjun- ka. Synpunkten om standupmöten började öka igen då teamet bytte från standup varannan arbetsdag till varje.
Denna data som samlades visar båda vilken synpunkt som teammedlämerna har om me- toderna men också hur den ändrades över tid. Detta kombinerat med kommentarerna som samlades in visar i detalj teamets åsikter om de olika metoderna.
I studien av Begel och Nagappan finns en figur (figur 4) där de frågade personerna hur väl AMU fungerar för dem. Originaldatan hittades inte så värdena bakom figuren måste upp- skattas till: 20% Strongly agree, 45% Agree, 25% Neutral, 10% Disagree och 0% Strongly di- sagree.
Denna uppskattning är inte helt korrekt men den är tillräcklig nära för att använda. Så om man ger ett betyg på 5 för Strongly agree och 1 för Strongly disagree ger det ett medelvärde på 3.75. Om vi jämför detta resultat med medelvärdet 3.92 på vad teamet som följdes tycker om AMU i helhet så märker vi att det inte är en stor skillnad.
I studien av Melnik och Maurer finns en figur (figur 2) där de hade frågat studenterna om vad de tyckte om olika agila metoder. Frågan som vi är intresserad av är fråga Q5. Om ett medel- värde beräknas som gjordes tidigare för Begel och Nagappans figur (figur 4) så får man ett medelvärde på 3.88. Om man jämför det värdet med medelvärdet från teamet som följdes så ser man en stor skillnad då teamet ger ett medelvärde på 4.67. Detta kan bero på att en stor del av studenterna som undersöktes inte hade någon erfarenhet av AMU så de var neutrala och drog ner medelvärdet. En annan förklaring till att synpunkterna skiljer sig åt är att när teamet består av 8 personer så finns det ett möjligt fel då om en person ändrar sin röst med ett steg fån sin riktiga synpunkt så skiftas medelvärdet med 0.125. Om man antar att en persons rätta val finns max ett steg från var de röstade, alltså en varians på 1, så faller synpunkterna från grupperna i litteraturstudien innanför variansen för teamet.
Studien av Stray, Mow och Bergersen nämner att personerna de undersökte gav standupmö- tena ett snittbetyg på 3.10 som är mindre är vad teamet som följdes gav 3.96 men inte mycket mindre. Studien noterade att yngre personer hade bättre synpunkt och teamet som följdes är studenter så de är yngre vilket passar med de olika resultaten.
Kommentarerna från studierna och från teamets ååterblicksmöte överensstämmer om vissa saker. Båda håller med om att AMU kräver discpliplin från teamet:
• "[Agile] is simple, but requires a lot of discpline from the team" • Det är viktigt att alla i teamet använder sig av det agila brädet Både håller med om att AMU kräver kommunikationskunskaper:
• "[Agile] requires some interpersonal skills which way not be abundant in the IT sector" • Det är vikigt att alla är tydliga med varandra
Och båda håller med om att om arbetet växer och blir mer komplext så blir det svårare att jobbba med AMU:
• "[Agile] works for small co-located teams, but not for complex large projects"
• När man delar upp arbetet för alla par så blir det oklart vad alla håller på med när alla par jobbar separat