A.8 Slutsatser
A.8.1 Vilka för och nackdelar finns det att ha en chattbott ur ett sjukvårds-
Denna fråga har inte ett entydigt svar. Det finns aspekter som anses vara fördelar och aspekter som anses vara nackdelar. Som det nämndes i diskussionen behöver inte ett nytt sätt att få hjälp på ta bort de andra sätten. Därav går det generellt sett säga att chattbotten kan vara en fördel i sjukvården.
A.8.2
Vilka egenskaper anses vara viktiga hos en chattbott (vars syfte är att
hjälpa till inom ett designerat område) för att kunna bidra till
användarupplevelsen?
Denna fråga kan bevaras med att alla fyra egenskaper; medvetenhet, originalitet, uppförande och korrekthet är av vikt vad gäller användarupplevelse. Det är dock inte alla beståndsdelar i dessa egenskaper som är lika viktiga. Beroende på området chattbotten ska hjälpa till inom kan olika beståndsdelar sållas och därefter inkluderas i chattbottens system.
B
Casper Jensen - Studenters åsikter
om digital kommunikation med
vårdpersonal
B.1
Inledning
Dagens sjukvård börjar gå mot ett mer och mer digitaliserat tillvägagångsätt för patientkon- takt, bland annat genom att en patient kan se sin journal på 1177.se och vissa regioner har även infört chattsystem mellan patienter och vårdgivare. Det som undersöks i detta bidrag till rapporten är hur en särskild målgrupp, i detta fall studenter i åldern 18-30 år, ställer sig till detta. Studenter är en målgrupp som inte spenderar mycket tid i kontakt med vården då de tenderar att vara unga och friska i jämförelse med t.ex. den äldre delen av populationen. Därför kan det vara intressant att undersöka hur en sådan målgrupp tänker kring en mer digitaliserad kommunikation med vården då de antagligen inte kommer att använda sig av den så mycket. Vill studenter hellre använda telefon för snabbare kommunikation eller blir det enklare att kommunicera över en chatt?
B.1.1
Syfte
Syftet med detta bidrag till rapporten är att undersöka hur studenter ställer sig till digital kommunikation med vården när de sedan tidigare är vana vid telefonkontakt eller att gå direkt till en vårdcentral.
B.1.2
Frågeställning
1. Hur upplever studenter kommunikation med vårdpersonal i chatt jämfört telefon eller andra kommunikationsmedel?
2. Hur kan man anpassa digital kommunikation mellan vårdare och patient så att det blir effektivare att kommunicera i chatt?
B.2
Bakgrund
Bakgrunden till frågeställningarna och syftet med denna del av rapporten är projektet som är beskrivet tidigare i rapporten (se kapitel 5) där ett system utvecklades för att testa hur digital kommunikation genom en chatt kan fungera mellan vårdpersonal och patienter.
Något som även är bakgrund till frågeställningen är en publikation på Uppsala Univer- sitet [11]. Enligt denna publikation har en chatt hos 1177 gjort att arbetsbelastningen blivit både bättre och sämre för vårdpersonal. Det som tas upp är att vårdpersonalen blir påverkad av att använda en chatt för vårdkommunikation men vad känner egentligen patienter- na? Vad känner en specifik målgrupp som just studenter/unga kring en mer digitaliserad kommunikation med vården där man får chatta med vårdpersonal istället för ringa dem?
B.3
Teori
Idag finns det en app för invånare i Region Östergötland som heter Din Vård som är en app där man kan få träffa vården utan att besöka en vårdcentral [24]. I appen kan man genomföra ett digitalt vårdbesök precis som på en vårdcentral. Appen är begränsad till vårdbesök som inte involverar en fysisk undersökning. Det kan istället handla om återbesök eller uppföljning efter överenskommelse mellan patient och vårdpersonal.
B.4
Metod
För att svara på den första frågeställningen gjordes en enkätundersökning. Enkäten skickades ut till målgruppen studenter i åldern 18-30 år. Det gjordes även en litteraturstudie för att försöka hitta relevanta slutsatser gjorda i publikationer om liknande ämnen. Detta för att försöka svara på den andra frågeställningen.
B.4.1
Enkätundersökning
Enkätundersökningen gjordes i två varianter. Samma frågor användes i båda varianterna och samma målgrupp var avsedd att svara men den skickades ut i två olika medier. Den första varianten skickades ut till alla kursdeltagare i kandidatprojektkursen TDDD96 via mail. Den andra varianten lades ut i flödet på den sociala plattformen Facebook. Frågorna som ställdes var flervalsfrågor där vissa frågor hade ett övrigt alternativ där man kunde skriva in ett eget svar. Frågorna löd som följande:
• Studerar du en utbildning där du använder mycket IT? (Programmering, webb-baserad programvara på hemsidor eller annan typ av programvara på datorn).
• Har du varit i kontakt med vården det senaste året? • På vilket sett brukar du kontakta vården?
• Vid frågor angående milda symptom på dig själv, hur hade du föredragit att kontakta vården?
• Vid frågor angående milda symptom på en närstående, hur hade du föredragit att kon- takta vården?
B.4.2
Litteraturstudie
En litteraturstudie/litteraturundersökning gjordes för att svara på den andra frågeställning- en. Metoden för att få tag i relevanta artiklar och relevant forskning var att först söka i Google scholar med relevant söktext. Den söktext som främst användes var anpassa digital kommuni- kation i vården. Från detta hittades bland annat ett flertal olika kandidatrapporter på DiVA- portal som var litteraturstudier om liknande ämnen. Från dessa kandidatrapporter under- söktes källor som behandlade ämnet kring frågeställningen. Dessutom gjordes sökningar i PubMed databasen med söktexten digital communication with patients.
B.5. Resultat
B.5
Resultat
Resultatet för denna del är uppdelat i två delar, en för enkäten och en för litteraturstudien.
B.5.1
Resultat av enkätundersökning
Enkätundersökningen riktade sig till samma målgrupp (studenter åldern 18-30) men skicka- des ut till två olika svarsgrupper, den ena var ett flöde på Facebook och den andra var via mail till deltagarna i kursen TDDD96. Totalt svarade 33 personer i enkäten skickad till kursen och 60 personer i enkäten utlagd på Facebook. De båda enkäternas svar analyserades och det framkom att svaren var snarlika och att det inte fanns några större skillnader i svaren mellan svarsgrupperna. Därför slogs svaren ihop och sammanställdes i figurerna nedan så det blev totalt 93 svar i enkäten.
Figur B.2: Andel som har varit i någon kontakt med vården det senaste året.
Figur B.3: På vilket sett man brukar ta kontakt med vården. Här fanns ett övrigt alternativ där man kunde ange egna svar vilket de odefinierade sektorerna är.
B.5. Resultat
Figur B.4: Vid frågor angående milda symptom på sig själv, hur hade man då kontaktat vår- den. Här fanns ett övrigt alternativ där man kunde ange ett eget svar vilket de odefinierade sektorerna är.
Figur B.5: Vid frågor angående milda symptom på en närstående, hur hade man då kontaktat vården. Här fanns ett övrigt alternativ där man kunde ange ett eget svar vilket de odefiniera- de sektorerna är.
B.5.2
Resultat av litteraturstudie
En artikel publicerad i Archivos Argentinios de Pedriatia diskuterar användningen av olika digitala kommunikationsmedel i vården och deras användning i pedriatik [31]. Kommuni- kationsmedlen som togs upp var bland annat mail och appen WhatsApp Messenger och hur dessa kan användas vid patientkontakt. Det som togs upp var hur man ska använda dessa
medel för att inte tappa information vid kommunikation mellan patient och vårdgivare (sid 4). De saker som nämndes och är relevanta för denna undersökning var att tydliggöra svars- tider för meddelanden och när chatten är öppen, vad för typer av hälsorelaterade ämnen som är möjliga att tas upp i en digital kommunikationskanal som en chatt och vilka som kommer ha åtkomst till informationen.
Digital kommunikation kan bli ett bra verktyg speciellt när det gäller folk som inte kan prata svenska eller engelska bra. Enligt en artikel publicerad i British Journal of General Practi- se diskuterar hur digital kommunikation påverkar kontakten mellan patient och vårdgivare [25]. Artikeln tar upp att när personer som inte kunde engelska något bra eller tillhörde en minoritetsgrupp och interagerade med den brittiska sjukvården, hade det lättare att diskute- ra känsliga ämnen när en översättare inte var närvarande som under ett vanligt läkarbesök. Alltså när de själva kunde översätta i text, till exempel i en chatt. Dessutom togs det upp att för minoritetsgrupper i Storbritannien som var patienter och sökte vårdrådgivning via något digitalt medium som en chatt så minskade risken för att bemötas på ett negativt sätt. Jämfört med att besöka en vårdcentral fysiskt där de kunde uppleva negativt bemötande från receptionster eller annan sjukvårdspersonal kan det vara en bättre upplevelse att bli bemött i en chatt. Å andra sidan kan det inte slås fast att just en chattkommunikation skulle innebär en bättre patientupplevelse jämfört med ett fysiskt besök eller kontakt över telefon.
B.6
Diskussion
I denna del så följer en diskussion angående resultatet på enkätundersökningen och littera- turstudien. Även en diskussion av metoden för vardera undersökning görs.
B.6.1
Resultat av enkätundersökning
Utifrån enkäten går det att se lite bakomliggande trender som sticker ut. Bakomliggande trender i detta fall är alltså om de svarande studerar utbildningar med mycket IT, om de varit i kontakt med vården senaste året och på vilket sett de brukar kontakta vården. I figur B.1 ser man att en betydande andel av de svarande studerar en utbildning med mycket IT i sig, nästan 70 av 93 svarande. Detta innebär att de svarande har en stor vana av att använda olika applikationer på nätet eller annan programvara. I nästa figur, B.2, framkommer det att ca 67% av de svarande har varit i kontakt med vården det senaste året. Alltså så är 2/3 av alla svarande bekanta med att kontakta vården nyligen och har därmed antagligen använt sig av vissa tjänster som vården har och vet ungefär hur de fungerar. I figur B.3 ser man att mer än hälften av alla som svarade på enkäten, 60-63%, brukar kontakta vården via telefon. Ca 25% använder sig av någon app som t.ex. Din vård. Endast 4,3% brukar besöka en vårdcentral direkt.
När man tittar på frågan som handlar om milda symptom på sig själv så skiljer sig dock svaren ganska mycket mot hur de svarande brukar ta kontakt med vården. Från figur B.4 påstår 58% av de som svarat att de hade föredragit att ta kontakt med vården via en chatt för frågor om milda symptom på sig själva. 33% hade föredrag att kontakta vården över telefon vid milda symptom och endast 4,3% hade besökt en vårdcentral direkt. Om man jämför detta resultat med hur de svarande vanligtvis brukar kontakta vården så är det lika många som besöker vårdcentral direkt som hade gjort det även här. Det som skiljer sig stort är att ande- len som hade föredragit att kontakta vården i chatt vid milda symptom på sig själva är 33 procentenheter fler än de som brukar kontakta vården med en app. De som hade föredragit att kontakta vården för milda symptom över telefon är 27 procentenheter färre än andelen som sedan tidigare brukar kontakta vården över telefon. Det man kan ta från detta är att mer än hälften av de svarande skulle föredra att kontakta vården för milda symptom på sig själva över en chatt. Utifrån hur många som brukar kontakta vården över telefon så kan man där-
B.6. Diskussion
för gissa att en stor del av dessa hade egentligen föredrag att chatta med vårdpersonal istället. Vid frågan om milda symptom på en närstående i figur B.5 är resultatet hyfsat likt resultatet i figur B.4. Det som skiljer sig är att ca 5,5 procentenheter färre skulle föredra att använda en chatt vid kontakt med vården. 2,3 procentenheter fler skulle besöka en vårdcentral direkt och 5,4 procentenheter fler skulle föredra att kontakta vården över telefon. Denna skillnad är ej stor men en potentiell förklaring till detta skulle kunna vara att de som svarar är mer angelägna om snabba svar vid hälsorelaterade frågor hos närstående. Chattkommunikation kan potentiellt upplevas att vara långsammare. Det kan kanske vara svårare att beskriva andras symptom i text. Därför kan det vara så att denna andel föredrar att kontakta vården via mer direkta vägar som att besöka en vårdcentral eller att ringa in via telefon.
B.6.2
Resultat av litteraturstudie
Utifrån de två källor som användes i litteraturstudien så kan man få en viss förståelse för hur man kan anpassa digital kommunikation mellan vårdare och patient så den blir effektivare. Den ena källan (Archivos Argentionios de Pedriatia) tar upp hur innehållet i en chatt-kommunikation skulle kunna vara. Den andra källan fokuserar mer på patientupp- levelsen, speciellt hos minoritetsgrupper. Det som kan tas från de båda källorna är att det är viktigt att vara extra tydlig när man kommunicerar i en chatt, att det ska finnas tydliga riktlinjer för vad som kan diskuteras i en chatt och vad som måste ske på plats. Det är även viktigt att det blir tydligt för patienter vilka svarstider de kan förvänta sig och när chatten är öppen. Dessutom så är bemötandet av patienten en viktig del och hurvida patienten upple- ver att den blir tagen på allvar. Inbyggt stöd för översättning av text i en chatt hade varit ett väldigt bra verktyg för att underlätta i kommunikationen med de som inte kan svenska eller engelska i skrift.
Problemet med litteraturundersökningen var att det endast användes två stycken källor. Med mer underlag från fler publicerade källor kan frågeställningen få ett svar med bättre vetenskapligt backning. Anledningen till att endast två publicerade källor var med i litte- raturstudien var för att det hittades ganska få publicerade medicinska artiklar som handlar om digitalisering inom vården och hur man kan förbättra det. Många av artiklarna som tog upp ämnet innehöll inte information som kunde användas för att svara på den relevanta frågeställningen. Dessutom så är digitaliseringen en väldigt snabb och konstant förändran- de process och därmed var det viktigt att ha med artklar som inte var äldre än 5 år, detta minskade antalet artiklar som kunde användas ytterligare.
B.6.3
Metod
• Enkätundersökning
Enkätundersökningen gick bättre än väntat. Antalet som svarade blev många fler än vad som förväntades. Totalt blev det 93 svar, 33 st från kursen TDDD96 och 60 från Facebook-vänner till Casper Jensen. Dock finns det en liten osäkerhet i svaren från Fa- cebook. Till skillnad från kursen TDDD96 finns ingen garanti att de som svarade är studenter i åldern 18-30. Å andra sidan så var det tydligt skrivet i Facebook-inlägget vilken målgrupp som enkäten var riktad mot. Men i slutändan blev det ett tydligt re- sultat till frågeställningen som har en bred beläggning med ett högt antal svarande på enkäten.
• Litteraturstudie
I litteraturundersökningen användes artiklar som var publicerade i databaserna Pub- Med och British Journal of General Practise. PubMed är en stor och väletablerad da- tabas som har flera miljoner medicinska artiklar. British Journal of General Practise är en självständig medicinsk tidskrift som riktar sig mot allmänläkare. Ingen av artiklarna
hade någon intressekonflikt eller liknande. Båda artiklarna som användes var littera- turstudier som samlade ihop resultat från ett flertal olika studier och artiklar och kom fram till slutsatser utifrån dessa. Artiklarna är publicerade 2018 respektive 2015 så de är hyfsat nya och relevanta för hur den digitala situationen ser ut i vården idag. Å andra sidan är artiklarna baserade på sjukvården i Argentina respektive Storbritannien vilket kan skilja sig mot hur sjukvården ser ut och fungerar här i Sverige.
B.7
Slutsatser
Nedan kommer slutsatserna för vardera frågeställning:
1. Hur upplever studenter kommunikation med vårdpersonal i chatt jämfört telefon eller andra kommunikationsmedel?
Utifrån enkätsvaret använder mer än hälften av studenterna telefon för att idag kom- municera med vården. Dock så hade lite mer än hälften av de svarande hellre använt en chatt när de kommunicerar med vården angående milda symptom på sig själva eller en närstående.
2. Hur kan man anpassa digital kommunikation mellan vårdare och patient så att det blir effekti- vare att kommunicera i chatt?
Från litteraturstudien kan den andra frågeställningen besvaras med att digital kommu- nikation mellan vårdgivare och patient kan anpassas så att det blir effektivare att prata i chatt. Det som kan göras är att göra det tydligt för patienter vilka typer av problem och ärenden som kan diskuteras i en chatt med sjukvården. Även vilka öppetider och förväntade svarstider som patienter kan förvänta sig är viktigt att göra tydligt så inga missförstånd sker. Dessutom så kan inbyggt stöd för översättning i text göra chatten mer lättanvänd och effektiv för de som inte kan svenska eller engelska.
C
Taha Unalan - Användandet av
Scrum i vårt kandidatprojekt
C.1
Inledning
När man arbetar i ett större projekt är det vanligt att man planerar vad som behöver göras och tilldelar projektmedlemmarna arbetsuppgifter. Man sätter oftast deadlines på de tillde- lade uppgifterna och har en slutgiltig deadline när allt ska vara klart. Det finns olika arbets- metoder man kan utgå ifrån där de passar bättre än andra i olika situationer. Då vårt projekt innefattar mjukvaruutveckling valde vi att använda oss av det iterativa agila arbetssättet Sc- rum.
C.1.1
Syfte
Syftet med denna undersökning är att undersöka hur väl projektgruppen implementerade och använde sig av Scrum samt om det kändes det gynnsamt att använda sig av den agila arbetsmetoden.
C.1.2
Frågeställning
1. Hur tillämpades Scrum i vårt projekt?
2. Upplevdes det gynnsamt att använda sig av Scrum?
C.2
Bakgrund
Scrum är ett ramverk för att utveckla produkter och används främst vid mjukvarautveckling. Det är en agil arbetsmetod som är iterativ och ofta förekommer i arbetslivet. Projektgruppen valde att använda sig av den agila arbetsmetoden Scrum då vi kände att den passade bäst för projektet. Anledningen till detta var för att vi också skulle utveckla mjukvara vilket är vad Scrum primärt används för. Undersökningen gav en inblick i om den agila arbetsme- toden Scrum som vi valt passade för oss och om det är en användbar agil arbetsmetod för studentprojekt.
C.3
Teori
Det här avsnittet beskriver arbetsmetoden Scrum och baseras på The Scrum Guide [48].
C.3.1
Scrum
Scrum är ett ramverk och används för att utveckla, underhålla och leverera komplexa pro- dukter. Det är inte en teknik, process eller en metod utan ett ramverk där man kan imple- mentera olika processer och tekniker. Scrum består av sprints där varje sprint är en process som upprepas kontinuerligt under projektets gång fram till slutleveransen. Scrum använder sig av scrumlag där det finns roller, händelser, artefakter och regler.
C.3.2
Scrumlag
Scrumlaget består av en produktägare, utvecklingslag och en scrummästare. Produktägaren ansvarar för att maximera värdet av produkten som utvecklas av utvecklingslaget. Produkt- ägaren ansvarar och hanterar produktbacklogen. Utvecklingslaget är de som utvecklar pro- dukten och ser till att den kan levereras. Scrummästaren ansvarar för att Scrum används som definierat. Detta gör scrummästaren genom att hjälpa alla förstå hur Scrum fungerar.
C.3.3
Händelser
Inom Scrum används händelser för att minimera möten och skapa regelbundenhet. Händel- ser har en maximal längd som inte får överskridas. När en sprint väl påbörjats kan man inte förlänga eller förkorta längden på sprinten då den är fixerat. Andra händelser kan avslutas efter att händelsens syfte är uppnått. Detta resulterar i att slösar resurser och att lämplig tid har utsatts.
C.3.3.1 Sprint
Scrum använder sig främst av sprints vilket är 1 månad långa eller mindre. När en sprint är slut påbörjas nästa sprint direkt efter. En sprint består sprint plannering, dagliga scrummöten, utvecklingsarbetet, sprintrecension och sprintåterblick.
C.3.3.2 Sprintplanering
I början av varje sprint planerar scrumlaget vad som behöver göras. Där sätter de upp målet för sprinten och hur det kan uppnås beroende på vad som kan göras under sprinten. Sedan tilldelar man dessa uppgifter till de olika medlemmarna i utvecklingslaget.
C.3.3.3 Dagliga scrummöten
Dagliga scrummöten är 15 minuter långa och hålls varje dag vid samma tid och samma plats. Under dessa möten planerar utvecklingsteamet vad som ska göras de nästa 24 timmarna.