Här följer en översikt på en del av de kompensatoriska hjälpmedel som finns på marknaden. Det ska inte ses som en heltäckande bild utan mer som en översikt på de hjälpmedel som tagits upp i litteraturen jag läst och som respondenterna nämnt i intervjuerna. Det är alltså teknik som finns tillgänglig och som används på skolor idag. För att kunna använda flera av de kompensatoriska hjälpmedlen måste eleven ha tillgång till en dator med tillräcklig kapacitet. Den kan vara stationär eller bärbar. Fördelen med en bärbar är att den kan förses med just de hjälpmedel som eleven behöver. Man kan också göra personliga inställningar. Att skriva på datorn är mindre motoriskt krävande än att skriva för hand. Genom att skriva på datorn kan eleven dessutom koncentrera sig på innehållet istället. En förutsättning för att datorn ska kunna bli ett effektivt verktyg är att eleven hittar på tangentbordet och att man övar
upp skrivhastigheten. (Föhrer & Magnusson, 2003) Det går ofta att anpassa de vanliga ordbehandlingsprogrammen till personer i läs- och skrivsvårigheter. I de flesta program kan man ställa in autokorrigering av de ord skribenten ofta skriver fel. Då rättas orden automatiskt. Synonymordlistan kan också vara till hjälp när eleven skriver och den kan också göra att elevens ordförråd ökar. (Föhrer & Magnusson, 2003; FMLS Skriv-Knuten) Rättstavningskontrollen i de vanliga programmen rättar dock inte alla ord som är felstavade utan ofta behövs ett kompletterande program. Det finns rättstavningsprogram som är speciellt framtagna för personer med dyslexi. Ett som är vanligt på skolorna heter Stava Rex. Det finns också i en engelsk version som heter Spell Right. (Föhrer & Magnusson, 2003; FMLS Skriv-Knuten)
Talsyntes är ett program som installeras på datorn och där en konstgjord röst läser upp texten. All text som läggs in på datorn kan läsas upp. Även texter som laddas ner från internet kan läsas upp. Dessutom kan texter från menyer och listor läsas upp. Användaren kan själv ställa in läshastigheten och röstkvalité. En del program har markör-medföljning och det innebär att orden eller meningarna markeras allt eftersom de läses upp. (Föhrer & Magnusson, 2003; FMLS Skriv-Knuten) Ett annat hjälpmedel är en scanner med OCR-funktion. Den kan läsa in ord, texter och hela textsidor som sedan läggs in i datorn. Dessa kan sedan läsas upp med talsyntes. OCR-programmet omvandlar den inscannade textsidan från bildfil till textfil och därmed kan texten redigeras i datorns ordbehandlingsprogram.
Ordprediktion är ett stödprogram som installeras i ordbehandlingsprogrammet på datorn. När man skriver in begynnelsebokstaven eller bokstäverna så ger programmet förslag på ord som börjar med den bokstaven eller de bokstäverna. Förslagen visas upp i en ordlista i ett speciellt fönster. Ord som används ofta av skribenten placeras efter hand längst upp på listan. Ett annat hjälpprogram är taligenkänning. Det är ett program som omvandlar tal till text. Det gör det möjligt att skriva texter genom att diktera istället för att skriva på tangentbordet. Man talar via en mikrofon och det man säger blir synligt på datorskärmen. Talaren måste kontrollera texten så den stämmer. Programmet kräver att varje användare har en egen röstfil. Ju mer röstfilen används desto bättre blir den på att känna igen vad användaren säger. Talande tangentbord är ett program som återger ett bokstavsljud för varje bokstav som trycks ner på
tangentbordet. I ordbehandling hör eleven vilket bokstavsljud han eller hon trycker på. (Ahrnell m.fl., 2005)
Det finns ett flertal små scannrar i fickformat. Med C-pen den kan man scanna in textrader eller kortare stycken. Den lagrade texten överförs trådlöstlöst till datorn. Det finns också en översättningspenna som kan användas istället för ordböcker. Den översätter ord från ett språk till ett annat t.ex. från engelska till svenska. Det engelska ordet kan också läsas upp med talsyntes. Översättningen visas också i pennans display. Den svenska talpennan fungerar på samma sätt som översättningspennan men med svenska ord. Den läser upp svensk text och förklaringen av ord på svenska.
AlphaSmart är ett bärbart, lätt och tåligt tangentbord med redigeringsfönster. Allt eleven skriver sparas automatiskt när AlphaSmart stängs av. Med en koppling till en USB-port kan texten överföras till dator eller direkt till en skrivare för utskrift. Whiteboard- och blädderblockskonverter är ett annat mycket användbart hjälpmedel. Det är ett portabelt verktyg som monteras på en whiteboard eller ett blädderblock och känner av de rörelser som görs med pennan. Det förs sedan över automatiskt till datorn och sparas som bild eller pdf. För att ta anteckningar vid lektioner kan ett talminne användas av de som inte hinner med att anteckna. Det går väldigt snabbt att bläddra fram och tillbaka i det inspelade materialet.
En DAISY-spelare är en digital spelare som används för att lyssna på digitaliserade inspelningar av texter. DAISY-tekniken (Digitalt audio-baserat inspelningssystem) har i stort sett tagit över och ersatt inlästa läromedel på kassett, ”bok och band”. Inspelningarna är gjorda i MP3-format. En CD-skiva som är inspelad med DAISY- teknik kan innehålla många timmars inspelat tal. DAISY-spelaren har många olika funktioner som gör det enkelt att navigera i texten. Eleven kan t.ex. bläddra mellan olika kapitel i boken, lägga in egna ”bokmärken” för att lättare hitta i texten och ändra hastighet utan att tonläget ändras. Spelaren minns också var lyssnaren slutade. (Rehnvall, 2007; Föhrer & Magnusson, 2003; FMLS Skriv-Knuten)
Föhrer och Magnusson (2003) poängterar att det är viktigt att veta att alla hjälpmedel inte är lämpliga för alla elever. Det som kan vara till mycket stor hjälp för en elev kan av en annan upplevas som rent av störande. Därför är det viktigt att varje elev får
prova ut det som passar den. Jacobson (2007) understryker att om de kompenserande hjälpmedlen används felaktigt så kan det få negativa konsekvenser för eleven. Han menar att det behövs mer forskning för att få reda på hur kompenserande hjälpmedel kan användas på bästa sätt för elever i läs- och skrivsvårigheter.
4. TEORI
I detta avsnitt kommer jag att beskriva den teoretisk utgångspunkt jag har. Den utgör bakgrunden till analysen och tolkningen av resultaten i min undersökning. Jag började med att läsa flera olika teorier kring lärstilar, bland annat Gardners multipla intelligenser, Kolbs fyra lärstilar, Pasks teori om lärstrategi och Dunn & Dunn. Men jag anser inte att dessa teorier passade syftet med min undersökning eftersom de i huvudsak fokuserade på den enskilda elevens lärande. Jag valde istället att utgå från ett sociokulturellt perspektiv som jag menar ger ett vidare och mer utvecklingsbart perspektiv på lärande.
Det sociokulturella perspektivet betonar att människans tänkande och hennes möjlighet att lära påverkas av den miljö och kontext hon ingår i. Lärande ses som en social process som förutsätter interaktion och kommunikation med andra. Människor lär sig och utvecklas genom att interagera med de resurser, intellektuella såväl som fysiska, som finns runt dem. Lärandet innebär att vi lär oss hantera de olika verktyg som ingår i vår kultur. Användningen av intellektuella och fysiska verktyg är en av utgångspunkterna för att nå kunskap. (Säljö, 2002)
En av förgrundsgestalterna i det sociokulturella perspektivet är Lev Vygotskij. Han menar att all intellektuell utveckling och allt tänkande föregås av social aktivitet. (Selander, 2003)
alla högre psykiska processer uppträder två gånger under barnets utveckling: först i kollektiv aktivitet, dvs. som interpsykiska funktioner, andra gången i individuell aktivitet, som inre egenskaper hos barnets tänkande, dvs. som intrapsykiska funktioner. (Vygotskij, 1981, s.168)
För Vygotskij är språket centralt. Det är ett nödvändigt verktyg i utvecklingen och lärandet och utgör grunden för tänkandet. Vygotskij talar också om individens utvecklingsmöjligheter och använder sig då av termen den potentiella utvecklingszonen eller den närmaste utvecklingszonen. Den förkortas ofta ZPD (Zone of proximal development) i den internationella litteraturen. (Lindqvist, 1999) Den närmaste utvecklingszonen kan sägas vara förhållandet mellan den faktiska och den
potentiella utvecklingsnivån. Utvecklingszonen kan också ses som den zon inom vilken en person är mottaglig för stöd eller förklaringar av en mer kompetent person. ”Vad barnet kan göra idag med vuxenhjälp, kommer det att vara kapabelt att göra självständigt imorgon.” (Vygotskij, 1981, s.166) Stödet behöver inte nödvändigtvis komma från en annan person utan kan också bestå av att man följer skriftliga instruktioner eller att man använder sig av fysiska redskap. (Säljö, 2002)
Inom det sociokulturella perspektivet talar man, som jag tidigare nämnt, om hur människan använder sig av verktyg vid inlärning. Med verktyg eller redskap menas de resurser som vi har tillgång till och som vi använder oss av när vi agerar i vår omvärld. (Strandberg, 2006) Dessa redskap eller verktyg är kopplade till den kultur vi verkar i. Vygotskij menar att psykologiska processer, som tänkandet inte uppstår i hjärnan utan att det växer fram i interaktion med den givna kulturen och med hjälp av verktyg, artefakter. Interaktionen är därmed kulturellt medierad. Mediering innebär att det finns något mellan individen och miljön. Individen använder alltså tecken och verktyg för att uppfatta och interagera med sin omvärld. (Lindqvist, 1999) För mitt arbete är begreppet kulturella verktyg av central betydelse. De kulturella verktygen kan utgöras av psykologiska och tekniska verktyg. De psykologiska verktygen kan bestå av t.ex. språk, gester och symboler. De tekniska kan handla om verktyg som t.ex. penna, bandspelare, miniräknare eller dator. (Säljö, 2002) Genom att använda de verktyg som kulturen erbjuder kan människor bättra på sina sociala, intellektuella och fysiska färdigheter och förmågor. (Svärdemo Åberg, 2004) Detta menar jag vara av väsentlig betydelse i människans språkutveckling och därmed en förutsättning för utveckling av läs- och skrivförmågan.
5. METOD
I detta kapitel kommer jag att redovisa allmänt om olika metoder jag övervägt att använda mig av. Därefter redogör jag för mitt val av metod, frågeställningar, urval, genomförande samt bearbetningsmetod. Jag avslutar med att ta upp tillförlitlighet och etik.