Enligt Stukát (2005) är metoden ett redskap för att komma fram till ny kunskap i undersökningar. Trost (1994) anser att kvantitativa metoder är användbara när frågeställningen gäller hur ofta, hur många eller hur vanligt något är. De kvantitativa metoderna används för att samla in en stor mängd data och analysera dem, ofta i syfte att kunna dra generella slutsatser. Enkäter och strukturerade frågoformulär är vanliga i kvantitativa studier. Oftast vill man med hjälp av en enkätundersökning till exempel i procent kunna redogöra för hur många som har den ena eller andra uppfattningen. Dessutom vill man nästan alltid på ett rättvisande sätt kunna göra statistiska generaliseringar. Fördelen med enkäter är enligt Stukát (2005) möjligheten att få svar från många informanter samtidigt och att omedveten styrning från intervjuaren undviks. Nackdelen är att det krävs ett avsevärt arbete för att få enkäten välstrukturerad, överskådlig och ordnad i lämpliga kategorier.
Backman (1998) menar att kvalitativa metoder är ett bra val då man vill studera hur individen upplever och tolkar sin verklighet. En metod att samla in kvalitativa data är genom intervjuer. Den kvalitativa forskningsintervjun är enligt Kvale (1997) en metod för att få reda på människors uppfattning. Vidare framhåller författaren att det unika med intervjun är att den är en så ”känslig och kraftfull metod för att fånga erfarenheter och innebörder ur undersökningspersonernas vardagsvärld.” (s. 70). Stukát (2005) nämner olika former av intervjuer. Den helstrukturerade intervjun har fasta frågor med bestämda formuleringar och fastlagd ordningsföljd. Den liknar en enkät och kallas därför av Stukat enkätintervju. Den ostrukturerade eller halvstrukturerade intervjun ger enligt författaren ett kvalitativt djup eftersom respondenten får tala om ämnet utifrån sina egna referenser. Kvale (1997) anser att
fördelen med intervjumetoden är att den är anpassningsbar och mer följsam eftersom intervjuaren har möjlighet att ställa följdfrågor. Emellertid påtalar författaren att metoden är starkt beroende av intervjuarens förmåga och färdighet och att den förutsätter att intervjuaren känner sig trygg i samtalets konst.
En annan typ av kvalitativ metod är observation. Merriam (1998) påtalar att metoden ger forskaren möjlighet att ta reda på vad människor faktiskt gör och inte vad de hävdar att de gör. Det ger enligt författaren möjlighet att få en säkrare bild av verkligheten eftersom man inte kan vara helt säker på att respondenten svarar sanningsenligt i en intervju eller enkät. Dock är nackdelen med observation att det krävs en uttänkt metodik och att den är mer tidskrävande än en enkät- eller intervjumetod. Ytterligare en metodisk ansats är fallstudier. Enligt Stukát (2005) är denna ansats användbar när målsättningen är att studera en enda person eller plats. Detta sker oftast med hjälp av en kombination av metoder såsom observationer, intervjuer, brev, loggböcker eller bilder. Denna metodiska ansats är bäst lämpad vid de fall där man inte kan skilja det man studerar från kontexten. Merriam (1998) menar att fallstudien kan ge en flerdimensionell bild av undersökningen. Dokumentanalys är en annan typ av forskningsmetod. Denna metod innebär enligt Stukát (2005) en granskning av olika texter, register, kursplaner eller styrdokument för det ämne man avser undersöka. Under en dokumentanalys undersöker man olika aspekter av dokumenten.
Kvalitativa och kvantitativa metoder kan enligt Backman (1998) stärka varandra. Det kan finnas fördelar med att kombinera olika metoder. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod kräver dock relativt lång tid samt att forskaren har väldigt goda kunskaper om de olika tillvägagångssättens begränsningar och möjligheter.
5.2 Metodval
Alla metoder har sina fördelar och nackdelar. Stukát (2005) menar att det är viktigt att inte välja metod för metodens skull utan att metodiska överväganden verkligen görs utifrån undersökningens syfte. Eftersom avsikten med min undersökning var att ta reda på respondenternas kunskap om och inställning till kompensatoriska hjälpmedel har jag, efter jämförelse med andra alternativ, funnit en halvstrukturerad kvalitativ
intervju som den mest lämpliga metoden under de givna förutsättningararna. Jag valde den här metoden eftersom jag anser att jag därmed kunde få djupare och mer nyanserad information än vad jag skulle ha fått vid val av enkät som metod. Jag valde att göra en halvstrukturerad intervju med hjälp av en frågeguide för att få en viss form av struktur. Stukát (2005) menar att denna form av intervju ger möjlighet att få utförliga svar eftersom respondenterna får stort utrymme att tala samtidigt som strukturen ger en garanti för att alla ämnesområden kommer med vid intervjutillfället. Med denna metod har jag också under intervjun möjlighet att ställa följdfrågor för att göra oklarheter tydliga. Rossman och Rallis (2003) stärker denna tanke och menar att man på det här sättet kan få mer detaljerade exempel liksom att man kan upptäcka en djupare mening bakom ett uttalande.
Om jag istället valt fallstudie eller observation som metod skulle detta ha begränsat omfånget i min undersökning. Jag hade med dessa metoder enbart kunnat granska användandet vid någon eller några få skolor och det hade inte helt uppfyllt undersökningens syfte.
En svaghet med mitt val av metod kan vara att jag med den här metoden inte kommer att kunna göra generaliseringar. Till mitt försvar får jag säga att det trots allt inte var avsikten med min undersökning att det material jag samlat in skulle kunna sammanfattas numeriskt eller med generaliseringar med stöd av statistiska beräkningar.