Under arbetets gång har nya frågeställningar kommit upp. Dessa redovisas nedan.
• Hur påverkar specialpedagoger lärare, kamrater och föräldrar till att se på kompensatoriska hjälpmedel som ett naturligt och självklart redskap i lärandet för elever i läs- och skrivsvårigheter?
• Hur vanligt är användandet av kompensatoriska hjälpmedel för elever i läs- och skrivsvårigheter? Hur många elever har tillgång till hjälpmedel och vilka hjälpmedel används?
• Hur vet man som lärare eller specialpedagog vilka kompensatoriska hjälpmedel som är verksamma och har de någon effekt på elevernas betyg? • Hur ser skolledningen på kompensatoriska hjälpmedel? Vilken är deras
inställning och vilken kunskap har de om kompensatoriska hjälpmedel? Detta är viktigt inte minst eftersom det ytterst är skolledningen som bestämmer om hjälpmedel får införskaffas.
REFERENSER
af Trampe, P. & Andersson, B. (2005) Vetenskap, beprövad erfarenhet och humbug. Dyslexi – aktuellt om läs- och skrivsvårigheter. Nr 4/2005
Andersson, B., Belfrage, L. & Sjölund, E. (2006). Smart start vid lässvårigheter och dyslexi. Stockholm: Natur och Kultur.
Ahrnéll, E., Drufva, B., Fernandi, A., Gisterå, E., Hansson, B., Hiller, B., Holmgren, C., Lavsund, M. och Nilsson, B. (2005) Läslust och skrivglädje för alla – om skoldatatekens arbete för elever i behov av särskilt stöd. Stockholm:
Hjälpmedelsinstitutet. http://www.hi.se/global/pdf/2005/05303.pdf
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Berglund, L. & Sandén, I. (2007-09-11). föreläsning
Björk-Åkesson, E. (2007). Specialpedagogik – ett kunskapsområde med många dimenssioner. I Nilholm, C. & Björk-Åkesson, E. (red.) Reflektioner kring specialpedagogik. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Brodin, J. & Lindstrand, P. (2007). Perspektiv på IKT och lärande för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Lund: Studentlitteratur.
Brodin, J., Lindstrand, P. & Sirén, N. (2002). ”Lyrisk, arg och frustrerad”. Riktad kompetensutbildning för specialpedagoger/lärare inom Itis. Teknik,
Kommunikation, Handikapp, rapport 31. Lärarhögskolan i Stockholm. Carlström, M. (2007). Pedagogisk utredning vid läs- och skrivsvårigheter. I B.
Ericson (red.) Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur. (Kapitlet har bearbetats av Rudelius, E-L., Josefsson, A. & Kreku, H.)
Damsby, G. (2007). Kompensatoriska datorprogram – en dyslektikers möjlighet? En studie i samverkan med specialpedagoger och elever med dyslexi. Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne.
http://www.skane.se/habilitering/fou
Egelund, N., Haug, P. & Persson, B. (2006) Inkluderande pedagogik i skandinaviskt perspektiv. Stockholm: Liber.
Emanuelsson, I., Persson, B. & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området. Stockholm: Skolverket.
Ericson, B. (red.) (2007). Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
FMLS (2007). Satsa på framtiden. Diskussionsunderlag inför omarbetningen av handlingsplanen för Förbundet FMLS, Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn och Svenska Dyslexiföreningen. http://www.fmls.nu
FMLS Skriv-Knuten. http://www.skriv-knuten.fmls.nu
Föhrer, U. & Magnusson, E. (2003) Läsa och skriva fast man inte kan. Lund: Studentlitteratur.
Gullveig, B. & Öyen, Ö. (1998.) Etik och praktik i forskarens vardag. Lund: Studentlitteratur.
Haug, P. (1998) Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Skolverket Haug, P. (2000) Bryt etablerade föreställningar. I Pedagogiska magasinet nr.2 2002. Holme, I.M. & Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Höien, T. & Lundberg, I. (2004). Dyslexi – Från teori till praktik. Stockholm: Natur och kultur.
Jacobson, C. (2000). Kompensatoriska åtgärder vid läs- och skrivsvårigheter.
Jacobson, C. (2007). Psykologisk utredning vid läs- och skrivsvårigheter. I B. Ericson (red.) Utredning av läs och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Jacobson, C. & Lundberg, I. (1995). Läsutveckling och dyslexi. Falköping: Liber utbildning.
Jacobson, C. & Svensson, I. (red.) (2006). Tio uppsatser om läs- och skrivsvårigheter. Pedagogiska uppsatser nr 9 2007. Institutionen för pedagogik, Växjö universitet. Växjö universitet och Specialpedagogiska institutet.
http://www.sit.se/download/PDF/Dyslexi/Tio_uppsatser_V%E4xj%F6_univ.pdf
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lgr 80 (1992). Läroplan för grundskolan. Allmän del. Stockholm: Skolöverstyrelsen
och Allmänna förlaget.
Lindqvist, G. (red.) (1999). Vygotskij och skolan. Texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur. Lpo 94 (1998). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet förskoleklassen och
fritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Lundgren, T. (2001). IT-satsningar på området läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Observatoriet för IT, lärande, kunskap och kompetens. Stockholm:
ITkommissionen. http://www.itkommissionen.se
Lundgren, T. (2003). Rutten, blodig och skön… Till litteraturens och dyslexins försvar. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Lundgren, T. & Ohlis, K. (2003). Vad alla bör veta om läs- och skrivsvårigheter. Stockholm:Förbundet FMLS och Specialpedagogiska institutet.
Matteusevangeliet 13:12 (www.bibeln.se)
Merriam, S.B. (1998). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur Myndigheten för skolutveckling (2003). Att läsa och skriva. En kunskapsöversikt
baserad på forskning och dokumenterad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Myndigheten för skolutveckling (2007). Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Liber
Myrberg, M. (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Skolverket.
Myrberg, M. (2007). Dyslexi – en kunskapsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie 2007:2. Stockholm: Vetenskapsrådet
Nationalencyklopedin (NE) www.ne.se
Nilholm, C. (2003). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd” – Vad betyder
det och vad vet vi? Forskning i fokus nr 28. Myndigheten för skolutveckling.
http://www.skolutveckling.se
Olsson, B-I. & Olsson, K. (2007) Att se möjligheter I svårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Persson, B. (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber
Regeringens skrivelse 1996/1997:112. Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning – kvalitet och likvärdighet.
Rehnvall, C. (2007). Att lyssna till text – en model för elever med dyslexi. Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne.
Rosenqvist, J. (2007). Några aktuella specialpedagogiska forskningstrender. I C. Nilholm & E. Björk-Åkesson (red.) Reflektioner kring specialpedagogik. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Rosenqvist, J. & Tideman, M. (2000). Skolan, undervisningen och elever med funktionshinder: Ett diskussionsunderlag på väg mot en teori om special- pedagogik. Särtryck och småtryck, nr 875. Malmö: Institutionen för pedagogik. Rossman, G. & Rallis, B. (2003) Learning in the field. An introduction to qualitive
research. Thousand Oaks: Sage Publications
Rönnåsen, B. & Ekstedt, C. (2006). Datorn som kompensatoriskt hjälpmedel. En studie om elevers datoranvändning vid bristande läs- och skrivförmåga. Uppsats om läs- och skrivsvårigheter, nivå 41-60 p. Växjö universitet. Uppdrags-
utbildning, Specialpedagogiska institutet.
Salamancadeklarationen (2001). Salamancadeklarationen och Salamanca +5. Stockholm: Svenska Unescorådet.
Selander, S. (2003). Pedagogiska texter och andra artefakter för kunskap och
kommunikation. I SOU 2003:15 Läromedel – specifikt. Stockholm: Utbildnings- departementet.
SFS 1985:1100 (1985). Skollag. Utbildningsdepartementet.
SFS 1994:1194 (1994). Grundskoleförordningen. Utbildningsdepartementet. Skolverket. (1995) Läromedelskassetter för dyslektiker. Skolverkets rapport nr 87. SFS 2006:1053. Specialpedagogexamen. s.78-79
http://62.95.69.3/SFSdoc/06/061053.PDF
Skolverket. (2004). Likvärdig bedömning och betygsättningen. Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Fritzes
SOU 1999:63 Att lära och leda. En lärarutbildning för samverkan och utbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 2003:15 Läromedel – specifikt -. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Stadgar för Dyslexiförbundet FMLS, 2007. www.fmls.nu/start.asp?sida=3970
Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Norstedts akademiska förlag.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, I., Jacobson, C., Björkman, R. & Sandell, A. (2002). Kan man ha kompensatoriska hjälpmedel för yngre skolbarn? LäsutvecklingKronoberg, Växjö universitet. http://www.sprakaloss.se/jacobssonhjalpmedel.htm
Svärdemo Åberg, E. (2003). Datorstödd undervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. HLS Förlag
Svärdemo Åberg, E. (2004). Lärande genom möten. Stockholm: Högskoleförlaget vid Lärarhögskolan Stockholm.
Svärdemo Åberg, E. (2007) www.didaktikdesign.nu
Säljö, R. (2002). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Taube, K. (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts akademiska förlag Tideman, M., Rosenqvist, J., Lansheim, B., Ranagården, L. & Jacobsson, K. (2004)
Den stora utmaningen. Om att se olikhet som reurs i skolan. Halmstad: Högskolan i Halmstad, Malmö Högskola.
Trost, J. (1994). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (1990). Codex. Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet http://www.vr.se/
Wolming, S. (1998). Validitet. Ett traditionellt begrepp i modern tillämpning. Pedagogisk forskning i Sverige Årg 3. Nr. 2, 1998.