TF‐KBT är en psykoterapeutisk intervention för barn som lider av posttraumatisk stress, som påträngande minnen förknippade med ångest, förhöjd spänning och irritabilitet. Insatsen inkluderar parallellt föräldraarbete avsett att stärka föräldrarnas förmåga att ge stöd till barnet i vardagen. Metoden är en specialiserad behandlingsinsats, avsedd att utföras av erfaren och TF‐ KBT‐utbildad terapeut. Metoden omfattar 12‐16 sessioner. Den innehåller nio olika moment eller komponenter som såväl barn/ungdom som förälder arbetar med och det ingår såväl individuella sessioner med barn/ungdom och föräldrar som gemensamma samtal [122]. Varje komponent innebär att barnet exponeras gradvis för den traumatiska händelsen. De ingående komponenterna är:
Psykoedukation – information om diagnos, trauma, vanliga reaktioner på trauma och symtom,
lagstiftning, föräldrafärdigheter (enbart för föräldern) etc.
Avslappning – barn och föräldrar tränsas i olika individuellt anpassade avslappningsfärdigheter. Affektreglering – olika områden där svårigheter med affektreglering visar sig identifieras och barn
och föräldrar tränas i individuellt anpassade färdigheter i affektreglering.
Kognitiv coping – terapeuten hjälper barn och föräldrar att känna igen kopplingar mellan olika
tankar, känslor och beteenden samt träning i att värdera dessa tankar och färdigheter i att hantera dem.
Traumaberättelse – efter färdighetsträningen får barnet skapa en traumaberättelse utifrån den
traumatiska händelsen. Detta syftar bland annat till att bearbeta kognitiva förvrängningar, till exempel att barnet tror att våldet mot föräldern förorsakats av något barnet har gjort.
In vivo exponering – barnet exponeras gradvis för situationer och händelser som påminner om den
traumatiska händelsen för att minska ångest och påträngande minnen.
Gemensamma samtal – barnet delar sin traumaberättelse med föräldern och de tränas i olika
former av samspels‐ och kommunikationsfärdigheter utifrån behov.
Säkerhetsplanering – en analys av aktuella risker samt behov av skydd samt planering för att
Child Parent Psychotherapy
CPP är avsedd att användas som insats för små barn (0‐6 år) som traumatiserats, till exempel genom att en förälder utsatts för våld. I CPP arbetar terapeuten tillsammans med barnet och en eller båda föräldrarna (eller den omsorgsperson som är i förälderns ställe). Det är förälderns lek med barnet som är det centrala och samspelet mellan barnet och föräldern som är i fokus, men behandlaren lotsar och introducerar lekteman som berör det som barnet och föräldern behöver hjälp att hantera. Metoden är avsedd att utföras av erfaren leg. psykolog/leg. psykoterapeut med vidareutbildning i CPP. Målet med behandlingen är, förutom att minska posttraumatiska symtom hos barnet, att (åter‐)skapa trygg anknytning hos barnet och god omsorgsförmåga hos föräldern [81]. Terapin fokuserar på trauman som förälder och barn utsatts för tillsammans och på gemensam bearbetning av dem. I sessionerna stöds ett gott samspel mellan förälder och barn med adekvat ömsesidighet och stöd till barnets affektreglering. Föräldern stöds i sin förståelse av i vilken mån barnets beteende ska förstås som reaktioner på psykisk traumatisering och vad som är åldersadekvata beteenden. Det finns en manual för CPP som beskriver förhållningssätt och målområden, t ex. emotionell ömsesidighet mellan förälder och barn och säkerhetsplanering. Behandlaren ska bedöma behovet av insats för varje målområde och inom ramen för behandlingskontakten bearbeta de målområden som bedömts som relevanta. De enskilda sessionerna beskrivs inte i manualen, till skillnad från många andra manualer. Terapin omfattar en session i veckan (1–1,5 tim) i 35‐50 veckor för barn och förälder och föregås av en noggrann kartläggning av såväl barnets som förälderns utsatthet för olika trauman. Project Support Målsättningen i PS är att stödja föräldern så denna kan klara ett självständigt boende samt att lära henne eller honom effektiva strategier för att hantera barnets beteendestörningar. Insatsen sker genom att man varje vecka besöker föräldern och barnet i hemmet. För att stödja föräldra‐ förmågan tränas föräldern i ett antal strategier (föräldraförmågor) för att bemöta sitt barn och i uppmuntrande samspel med barnet. Samtidigt får föräldern stöd att hantera olika praktiska svårigheter som uppstår i vardagen. Respektive föräldraförmåga introduceras och tränas i rollspel tillsammans med föräldern. Föräldern får inledningsvis rollspela sitt barn och behandlaren visar hur aktuell föräldraförmåga skulle kunna ges till barnet. Därefter utvärderas rollspelet av föräldern och behandlaren tillsammans och man byter roller. Behandlaren rollspelar barnet och föräldern sig själv och visar den nya förmågan. Rollspelet upprepas tills föräldern behärskar den nya förmågan, som efteråt kontrolleras av behandlaren och föräldern gemensamt i en checklista. Först när föräldern och behandlaren är överens om att föräldern behärskar det nya beteende‐ mönstret prövar föräldern förmågan tillsammans med sitt barn medan behandlaren finns med. Om man är överens om att det fungerar bra kan föräldern öva den nya förmågan i hemmet, annars fortsätter föräldern träna tillsammans med behandlaren tills färdigheten fungerar. I PS övas totalt elva föräldraförmågor: Aktiv närvaro, Beröm, Lyssna, Trösta, Tydliga instruktioner, Belöningar och
privilegier, Borttagande av belöningar och privilegier, Tillrättavisa och styra, Vänta – ny chans, Paus
och Sätta upp regler för hemmet, enligt ovan nämnda förfarande. De första sex förmågorna adderas till varandra och de fem avslutande, mer gränssättande, färdigheterna övas, men används endast vid behov och efter det att samspelet mellan förälder och barn är mer välfungerande och de tidigare förmågorna är befästa. Antalet hembesök anpassas till den enskilda förälderns behov, men genomsnittet i de redovisade amerikanska studierna har varit 20 sessioner spridda över åtta månader.
Kids’ Club Programmet är avsett för alla barn som upplevt våld mot en förälder i dennes nära relation och för den våldsutsatta föräldern. Programmet är en stödjande insats (sekundärpreventiv), lämplig att använda inom ramen för socialtjänstens uppdrag att erbjuda stöd till barn som bevittnat våld och till deras våldsutsatta föräldrar [118]. Programmet bedöms även vara lämpligt att använda inom kvinnojourer/frivilligorganisationer/ideella föreningar/stiftelser som arbetar med barn som levt med våld i nära relationer. Kids’ Club‐programmets bygger på social inlärningsteori (obser‐ vationsinlärning) och traumateori. Det är en strukturerad tioveckors gruppintervention om en timme per träff, för barn mellan sex och tolv år. Det finns också en version för barn mellan fyra och sex år – the Preschool Kids’ Club. Grupperna bör innehålla minst fyra och högst åtta barn. Målsättningen är att barnen ska få (1) uppleva att de inte är ensamma om sin situation, (2) lära sig strategier för hur de kan skydda sig och (3) hantera svåra känslor som upplevelserna av våld skapar. Interventionen är därmed inriktad på att öppna upp samtal kring barns erfarenheter av våld mellan de vuxna i familjen (huvudsakligen mot barnets mamma). Syftet är att hjälpa barnen att förstå att det inte är barns ansvar när vuxna använder våld samt att diskutera föreställningar om våld och attityder till att använda våld vid konflikter. Programmet eftersträvar en mindre accepterande hållning till att använda våld som konfliktlösningsmetod och interventionen syftar till att stärka barnets känslomässiga reglering och sociala beteende. Varje träff har ett tema som beskrivs i manualerna för barngrupperna. Parallellt med att barnen går i grupp erbjuds mammorna gruppstöd. Att mammorna erbjuds parallellt stöd har dels sin grund i att forskning visat på betydelsen av omsorgsgivarens mående och fungerande för att barn ska kunna återhämta sig från traumatiska händelser, dels utifrån att utvärderingar av programmet visade att de barn vars mamma fick parallellt stöd hade bättre nytta av det och mådde bättre jämfört med barn som enbart fick eget stöd [86]. Interventionen för mammor i Kids’ Club (The Mom’s Empowerment program) är utformad som ett generellt stöd för mammor som utsatts för våld från sin partner. Fokus ligger på att hantera föräldraskap under stress. Arbetet sker utifrån det som mammorna själva formulerar som det mest angelägna att hantera i relationen till sina barn. Programmet innefattar tio träffar om en timme, parallellt med att mammornas barn går i Kids Clubs barngrupp.