Våldsutsatthet Barnet

VIF = inom iRiSk‐projektet konstruerat formulär som bygger på PVS (Partner Violence Screening)

men utvecklats för att också fånga upp våld direkt mot barnet. Har använts för rutinmässig kartläggning.

VMB = Våld och hot Mot ditt Barn är ett frågeformulär som skapats av forskargruppen och är

uppdelat i två delar. Om föräldern svarar att barnet varit utsatt för våld och hot följer 15 frågor som rör olika typer av fysiskt och psykiskt våld som barnet kan ha utsatts för från förälderns partner (till exempel hot med föremål, hot med vapen, slag med öppen hand, låst in i rum/garderob/toalett, slag med föremål). Del 2, besvaras på samma sätt som del 1 om barnet varit utsatt för våld och hot från någon annan vuxen.

CTS2 respektive CTS‐B ‐ barnfrågorna är baserade på The Revised Conflict Tactics Scales (CTS2)

respektive Conflict Tactics Scales Brief (CTS‐B). Föräldern skattade om, och i så fall hur ofta barnet bevittnat (= sett, hört eller på annat sätt erfarit) det våld föräldern utsatts för. Instrumentet ger

besked om prevalens (om barnet aldrig, tidigare men inte senaste året respektive under det senaste året) bevittnat att föräldern utsatts för psykisk aggression, fysiska angrepp, respektive blivit fysiskt skadat. skador. Om en specifik form av våld förekommit under det senaste året ger instrumentet också besked om frekvens (= antal ggr barnet bevittnat respektive form av våld).

CTS‐PC innehåller 17 frågor om förälderns uppfostringsmetoder med tonvikt på auktoritär

uppfostran och användande av nedsättande tillmälen, skrik, hot och våld. Se CTS‐C ovan under formulär som barnet besvarat Föräldern själv VIF = inom iRiSk‐projektet konstruerat formulär som bygger på PVS (Partner Violence Screening) och fångar upp förekomst av psykiskt respektive fysiskt våld eller upplevd otrygghet i relation till en nuvarande eller före detta partner. Har använts för rutinmässig kartläggning. CTS2 & CTS‐B = The Revised Conflict Tactics Scales (CTS2) respektive The Revised Conflict Tactics

Scales Brief (CTS‐B) användes för att ge förälderns beskrivning av det våld hon eller han varit utsatt för av sin partner. För beskrivning av instrumentet se ovan.

DA (FREDA) = Danger assessment på svenska kallad FREDA farlighetsbedömning användes som

en del av den fördjupade bedömningen. Instrumentet avser att bedöma risken för förnyat våld eller dödligt våld grundat på den förälderns information om den våldsutövande partnern. Instrumentet är ett så kallad ”actuarial instrument” vilket innebär att frågorna bygger på frågor som statistiskt ökar sannolikheten för förnyad våldsutövande. Faran för förnyad våldsutövande skattas med hjälp av en fyrgradig skala; ingen risk förhöjd risk, allvarlig risk, extrem risk. Poängsättningen måste vägas samman med övrig information som handläggaren inhämtar genom intervju med föräldern.

Våra erfarenheter och bedömning av instrumentets användbarhet

VIF‐formuläret som tar mindre än fem minuter att fylla i verkar ha god sensitivitet om man använder utfallet på den fördjupade kartläggningen som kriteriemått. Formuläret ger information om våldsutsatthet psykiskt och fysiskt mot föräldern och barnet, samt upplevt otrygghet gentemot en nuvarande eller före detta partner. Även tidpunkt för våldshändelserna anges. Handläggarna uppger att formuläret ger en bra, översiktlig, första bild. I den första versionen (PVS) saknades frågor om psykiskt våld och det var fler klienter som frågade och kände sig osäkra om det de varit med om klassades som våld. Det reviderade formuläret, med några fler frågor, uppfattas av handläggarna fungera bra då det bättre fångar olika typer av våld. Merparten av handläggarna som använt VIF har uppfattat det som enkelt och användbart.

VMB ger en bild av barnets direkta utsatthet för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld med frekvensangivelser som motsvarar de på CTS‐B. Formuläret kompletterar informationen om vilket våld barnet har bevittnat, som anges på CTS‐B. Både vi i forskargruppen och de på fältet som använt formuläret är väldigt nöjda med det. Instrument skulle dock behöva en svensk normering. CTS‐B (Conflict Tactics Scale Brief version) har vi, i samråd med brukarna, anpassat så att det nu fungerar bra och går snabbt att fylla i. Instrument skulle dock behöva en svensk normering. CTS‐PC (”När jag tillrättavisar mitt barn”) uppger flera handläggare har tydliggjort centrala frågor även för den utsatta förälderns föräldraskap, vilket uppfattas som viktigt. Formuläret är generellt uppskattat och flera handläggare har nämnt att detta är frågor som kunde vara bra att använda även i andra ärenden. Tillsammans med barnformuläret (CTS‐C) ser flera handläggare denna information som ett viktigt underlag för framtida insatser.

Handläggarna som använt DA inom iRiSk‐projektet har uppskattad formuläret och mammorna (endast mammor har fyllt i formuläret) uppger att frågorna gjort att de kommit till större klarhet om vilken utsatt situation de befinner sig i. Vi utgår från att Socialstyrelsen som ansvarar för DA successivt kommer att bygga upp en svensk databas som kan utgöra underlag för en bedömning av den enskilda förälderns svar avseende sin våldsutsatthet.

Traumasymtom

Posttraumatic Checklist (YCPC). Formuläret är översatt inom iRiSk‐projektet med tillstånd från upphovsmannen. Det innehåller tre delskalor. En delskala om 12 frågor rör vad för typ av traumatiska händelser som barnet har varit med om. Den andra delskalan innehåller 24 frågor om posttraumatiska symtom som skattas på en femgradig skala från inte alls (0) till varje dag (4). Den tredje delskalan rör sex frågor om funktionsnedsättning på grund av eventuella posttraumatiska symtom som skattas på en femgradig skala från inte alls (0) till varje dag (4).

Föräldern

IES‐R = Impact of Event Scale‐Revised (IES‐R) består av 22 frågor rörande posttraumatiska

stressymtom under den senaste veckan som skattas på en femgradig skala från 0 (inte alls) till 4 (extremt mycket). IES‐R har tre delskalor som motsvarar de tre huvudsymtomklustren vid posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), ”påträngande minnen”, ”undvikande” och ”kroppsliga reaktioner”.

Våra erfarenheter och bedömning av instrumentets användbarhet

YCPC fungerar väl och tas väl emot av både föräldrar och de handläggare/terapeuter som använt det. Här skulle det dock behövas en svensk normering i åldrarna 3‐9 år så att vi får bra jämförelsedata för framtiden.

IES‐R fungerar väl och är enkelt att administrera, det skulle dock behövas en svensk normering.

Symtom på allmän psykisk ohälsa

Barnet SDQ‐P Barnets allmänna fungerande och symtom på psykisk ohälsa bedömdes med Strength and Difficulties Questionnaire (SDQ‐P). Se SDQ‐S Föräldern HSCL‐25 = Hopkins Symptom Check List‐25 ger ett mått på allmän psykisk ohälsa och innehåller 25 frågor som rör symtom på ångest, depression och somatiska besvär under den senaste veckan. Frågorna skattas på en 5‐gradig skala där 0 motsvarar ”inte alls” och 4 ”extremt mycket”. Genom att summera svaren på frågorna och sedan dividera med antalet frågor får man ett så kallat Globalt Svårighets Index, (GSI) som kan variera från 0 till 4 poäng. Instrumentet kan differentiera individer med respektive utan kliniska nivåer av psykisk ohälsa. Skalan transformerades till T‐ poäng, där ett värde på eller över 63 T‐poäng anses utgöra kliniska nivåer av psykisk ohälsa. HSCL‐25 har utvärderats mot andra kortformer av SCL‐90 och bedömts som ett bra kartläggnings‐ instrument för psykisk ohälsa.

HAD = The Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD) innehåller 14 frågor som mäter grad av

ångest och depressivitet. Formuläret är ett välanvänt screeninginstrument för ångest och depression. Frågorna skattas på en fyrgradig skala.

Våra erfarenheter och bedömning av instrumentets användbarhet

SDQ‐P detta instrument är nu så väletablerat i Sverige och i Europa att det inte finns någon anledning att frångå det.

HAD och HSCL‐25 fungerar båda väl och är enkla att administrera.

VI. Diskussion

I följande avsnitt diskuterar vi först erfarenheterna i de tre olika delprojekten. Vi avslutar sedan med att diskutera frågeställningar som visat sig vara gemensamma för projektet som helhet.

Delprojekt 1