Överväganden för särskilda kungörelseslag

Registreringskungörelser

Handelsregisterlagen (1974:157) m.fl. lagar

De företagsregister som Patent- och registreringsverket för syftar till att ge offentlighet åt den information som ingår i registren.

Aktiebolagsregistret har berörts i avsnitt 3.2.1. Registret har enligt 38 a § aktiebolagsförordningen till ändamål att tillhanda-hålla uppgifter för bl.a. affärsverksamhet, kreditgivning eller an-nan allmän eller enskild verksamhet där företagsanknuten infor-mation utgör underlag för prövningar eller beslut. I registret

finns bl.a. uppgifter om bolagets firma, personuppgifter för styrelseledamöter, verkställande direktör och revisor samt firmateckningsrätt. Uppgift om vad som har registrerats skall kungöras i PoIT (se 18 kap. 2 § aktiebolagslagen).

Regleringen av de övriga företagsregistren är i väsentliga delar utformad på samma sätt som regleringen av aktiebolagsregistret.

Handelsregistret innehåller uppgifter om handelsbolag, om enkla bolag som bedriver näringsverksamhet, om enskilda närings-idkare och om ideella föreningar som bedriver näringsverksam-het. Enligt 18 § handelsregisterlagen (1974:157) skall registre-ring, ändring av registrerade uppgifter eller avförande ur registret utan dröjsmål kungöras i PoIT. De uppgifter ur handelsregistret som skall kungöras är bl.a. firma, personuppgifter för bolagsmän, styrelseledamöter och enskilda näringsidkare samt firmateck-ningsrätt.

Enligt 15 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar skall Patent- och registreringsverket föra register över ekono-miska föreningar (föreningsregistret). Vad som har införts i föreningsregistret skall utan dröjsmål kungöras i PoIT (se 15 kap. 2 § föreningslagen). Till de uppgifter som skall kungöras hör bl.a. uppgifter om föreningens firma, personuppgifter för styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, verkställande direktör och vice verkställande direktör samt uppgift om firmateck-ningsrätt (se 18 § förordningen [1987:978] om ekonomiska föreningar). Bestämmelserna om registrering i föreningslagen gäller i tillämpliga delar också för bostadsrättsföreningar (se 9 kap. 31 § bostadsrättslagen [1991:614]).

Lagen (1992:160) om utländska filialer innehåller bestäm-melser om utländska företags filialer i Sverige. Enligt 15 § skall Patent- och registreringsverket föra ett filialregister. Vad som har införts i filialregistret skall kungöras i PoIT (se 22 §). Det gäller bl.a. det utländska företagets och filialens firmor samt person-uppgifter för filialens verkställande direktör och revisor.

Enligt 11 § lagen (1994:1927) om europeiska ekonomiska intressegrupperingar skall Patent- och registreringsverket också föra register över europeiska ekonomiska intressegrupperingar.

Även här gäller att vad som har införts i registret skall kungöras i PoIT. Det gäller bl.a. intressegrupperingens namn, registrerings-ort och organisationsnummer.

Vidare skall Patent- och registreringsverket föra ett bankregis-ter över bankföretag (se 8 kap. 1 § bankrörelselagen [1987:617]¹).

Registret skall innehålla sådana uppgifter som enligt olika bestämmelser i bankrörelselagen, sparbankslagen (1987:619), lagen (1995:1570) om medlemsbanker eller andra författningar skall anmälas för registrering eller i övrigt skall tas in i registret.

Vad som har införts i registret skall enligt 8 kap. 2 § bankrörelselagen kungöras i PoIT. När det gäller sparbanker och medlemsbanker är det bl.a. fråga om vissa stämmobeslut, exempelvis beslut om ändring av reglementet men också person-uppgifter avseende styrelseledamöter, firmatecknare och revisor.

Patent- och registreringsverket är också registreringsmyndig-het för försäkringsbolag och för med anledning därav ett för-säkringsregister(se 1 kap. 1 § försäkringsrörelselagen [1982:713]).

Vad som har införts i försäkringsregistret skall kungöras i PoIT (se 20 kap. 2 §). De uppgifter som skall kungöras framgår av 40 § försäkringsrörelseförordningen (1982:790) och är i normalfallet bl.a. bolagets firma samt personuppgifter om styrelseledamot, verkställande direktör och firmatecknare.

Länsstyrelserna för s.k. stiftelseregister. Där registreras stif-telser som är skyldiga att upprätta årsredovisning och stifstif-telser som enligt stiftelseförordningen skall vara registrerade (se 10 kap. 1 § stiftelselagen [1994:1220]). Till registret skall en stiftelse anmäla ett antal uppgifter för registrering, bl.a. personuppgifter om styrelseledamöter och förvaltare. I normala fall sker ingen kungörelse i anslutning till registreringen. När det gäller stiftelser som utövar näringsverksamhet, skall länsstyrelsen dock kungöra i PoIT vad som har införts i stiftelseregistret (se 10 kap.

8 § stiftelselagen).

1 De författningsförslag som lämnas i denna promemoria utgår från nu gällande lagstiftning. Enligt en proposition om ny banklagstiftning som regeringen beslutat den 18 juni 2003 skall bankrörelselagen ersättas av en lag om bank- och finansieringsrörelse.

Reglerna om kungörelser i bankrörelselagen kommer att flyttas dels till den nya lagen, dels till andra författningar. De författningsförslag i promemorian som avser bankrörelselagen kan därför komma att få en annan slutlig utformning.

Överväganden

De nu nämnda kungörelserna innehåller regelmässigt person-uppgifter om personer som är verksamma i de olika företagen.

Uppgifterna avser namn, adress och personnummer. Sådana uppgifter är visserligen, insatta i ett visst sammanhang, inte så harmlösa att de helt saknar behov av skydd. En publicering på Internet skulle därmed för närvarande stå i strid med över-föringsförbudet i 33 § personuppgiftslagen (jfr avsnitt 5.1.2).

Personuppgifterna är dock inte av integritetskänsligt slag. En publicering på Internet kan således generellt sett inte anses innebära några särskilda risker för integritetskränkningar. Skälen för ett elektroniskt kungörande – liksom kungörelseinstitutets uttalade syfte att sprida information till en stor krets av intressenter – får dessutom anses utgöra ett sådant viktigt allmänt intresse som anges i 35 § andra stycket person-uppgiftslagen. Detta intresse måste anses väga över behovet av skydd för de aktuella personuppgifterna. I detta sammanhang bör också åter understrykas att Patent- och registreringsverket redan nu – genom särreglering i 9 § förordningen (1995:1386) med instruktion för Patent- och registreringsverket – har, såvitt avser uppgifter i aktiebolagsregistret, handelsregistret, förenings-registret, filialregistret samt registret för europeiska ekonomiska intressegrupperingar, rätt att överföra uppgifter av detta slag till tredje land.

Övriga företagsanknutna kungörelser Aktiebolagslagen (1975:1385) m.fl. lagar

I aktiebolagslagen m.fl. associationsrättsliga lagar finns ett flertal bestämmelser om att kungörelse skall ske av olika beslut och andra förhållanden som rör associationen.

Inledande av rörelse. När en sparbank enligt sparbankslagens (1987:619) bestämmelser nybildas, skall den nybildade spar-banken enligt 2 kap. 14 § sparbankslagen kungöra i PoIT när den

börjar sin rörelse. På samma sätt skall enligt 2 kap. 7 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker en nybildad medlemsbank kungöra i PoIT när den börjar sin rörelse.

Anmaning att ta ut aktier m.m.. Enligt 3 kap. 11 § andra stycket aktiebolagslagen kan ett aktiebolag efter visst anmaningsförfarande låta sälja aktier som inte kan överföras till ny aktiebok. Anmaningen skall kungöras i PoIT. På liknande sätt kan den som vid fondemission är berättigad att ta ut aktie anmanas att under vissa förutsättningar göra det vid äventyr av att aktien annars säljs av bolaget. En sådan anmaning skall enligt 4 kap. 17 § kungöras i PoIT. Likalydande bestämmelser för försäkringsaktiebolag finns i 3 kap. 11 § andra stycket och 4 kap.

19 § försäkringsrörelselagen (1982:713).

Emission. Enligt 4 kap. 7 § första stycket aktiebolagslagen skall beslut om nyemisson eller en redogörelse för det väsentliga innehållet i beslutet kungöras i PoIT. Enligt 5 kap. 6 § första stycket skall också beslut om emission av konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt eller en redogörelse för det väsentliga innehållet i beslutet kungöras i PoIT. En lika-lydande kungörelsebestämmelse för försäkringsaktiebolag finns i 4 kap. 9 § första stycket försäkringsrörelselagen.

Kallelse på borgenärer i samband med nedsättning av aktiekapitalet. Enligt 6 kap. 6 § tredje stycket aktiebolagslagen skall rätten, i ärende om tillstånd till nedsättning av aktie-kapitalet, kalla bolagets kända och okända borgenärer. Kallelsen skall kungöras i PoIT. Likalydande kungörelsebestämmelser för försäkringsaktiebolag och bankaktiebolag återfinns i 6 kap. 6 § tredje stycket försäkringsrörelselagen respektive 9 kap. 8 § bankrörelselagen (1987:617).

Kallelse till bolagsstämma. Kallelse till bolagsstämma i publika aktiebolag skall enligt 9 kap. 14 § andra stycket aktiebolagslagen alltid kungöras i PoIT.

Likvidationsföreläggande. Om en ansökan eller anmälan om likvidation som avses i 13 kap. 11 och 16 §§ aktiebolagslagen görs eller fråga om likvidation uppkommer enligt 13 kap. 10 § samma lag, skall rätten respektive Patent- och registreringsverket

enligt 13 kap. 23 och 24 §§ förelägga bolaget, dess aktieägare och borgenärer att inkomma med yttrande inom viss tid. Före-läggandet skall kungöras i PoIT. Liknande bestämmelser för försäkringsaktiebolag finns i 14 kap. 4 § försäkringsrörelselagen, för sparbanker i 6 kap. 3 § sparbankslagen, för stiftelser i 7 kap. 5

§ stiftelselagen och för medlemsbanker i 9 kap. 5 § lagen om medlemsbanker.

Kallelse på borgenärer vid fusion. Enligt 14 kap. 16 § aktiebolagslagen skall Patent- och registreringsverket i ärende om tillstånd till verkställande av fusionsplan kalla bolagets borgenärer. Kallelsen skall kungöras i PoIT.

Tvångsinlösen. Om moderbolag vill lösa in aktier i dotterbolag och överenskommelse inte kan träffas om detta, skall moderbolaget enligt 14 kap. 32 § andra stycket aktiebolagslagen anmäla hos dotterbolagets styrelse att tvisten skall hänskjutas till skiljemän. Dotterbolagets styrelse skall anmoda aktieägare mot vilka lösenanspråket riktas att uppge sin skiljeman. Anmodan skall kungöras i PoIT. Likalydande bestämmelser för försäk-ringsaktiebolag finns i 15 kap. 9 § andra stycket försäkrings-rörelselagen, för sparbanker i 7 kap. 10 § andra stycket sparbankslagen och för medlemsbanker i 10 kap. 10 § lagen om medlemsbanker.

Särskilda kungörelsebestämmelser för försäkringsaktiebolag.

Enligt 5 kap. 7 § försäkringsrörelselagen skall en bolagsstämmas beslut om emission av skuldebrev eller det väsentliga innehållet i beslutet utan dröjsmål kungöras i PoIT. Enligt 9 kap. 18 § andra stycket försäkringsrörelselagen skall styrelsen och verkställande direktören i ett ömsesidigt försäkringsbolag kungöra i PoIT när registrering har skett av ett beslut om ändring i bolagsordningen som avser delägarnas ansvarighet för bolagets förpliktelser. Om ett livförsäkringsbolag har trätt i likvidation eller blivit försatt i konkurs, skall beståndet av livförsäkringar om möjligt överlåtas till en eller flera försäkringsgivare av visst slag. Om Finans-inspektionen anser att ett sådant avtal om överlåtelse skall godkännas, skall den enligt 14 kap. 26 a § försäkringsrörelselagen kungöra avtalets innehåll i PoIT, med meddelande om att

försäkringstagare som har att invända mot avtalet skall anmäla detta inom viss tid. Vidare skall en ansökan om tillstånd till överlåtelse av försäkringsbestånd, som Finansinspektionen inte anser genast skall avslås, enligt 15 kap. 4 § första stycket försäkringsrörelselagen kungöras i PoIT.

Lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

Om en ansökan eller anmälan om likvidation som avses i 11 kap.

3 och 4 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar görs, skall rätten genast kalla föreningen, dess medlemmar och borgenärer som vill yttra sig att inställa sig för rätten på en bestämd dag då frågan om likvidation skall prövas. Kallelsen skall kungöras i PoIT (se 11 kap. 5 §).

En ekonomisk förening kan i vissa fall upplösas utan likvidation. Om det inte har inkommit någon anmälan rörande föreningen till Patent- och registreringsverket under de senaste tio åren skall verket enligt 11 kap. 18 § föreningslagen undersöka om föreningen har upphört med sin verksamhet. Verket skall därvid bl.a. utfärda en kungörelse i PoIT. Om det viss tid efter kungörandet inte framgår att föreningen fortfarande består, skall verket avföra föreningen ur registret.

När ett fusionsavtal har godkänts av föreningsstämma, skall det anmälas för registrering hos Patent- och registreringsverket.

Senare skall de fusionerande föreningarna ansöka om rättens tillstånd att verkställa fusionsavtalet. Rätten skall kalla den överlåtande föreningens borgenärer. Kallelsen skall kungöras i PoIT (se 12 kap. 6 § föreningslagen).

Om en förening vill lösa in aktier i dotteraktiebolag och överenskommelse inte kan träffas om detta, skall föreningen enligt 12 kap. 10 § föreningslagen anmäla hos dotterbolagets styrelse att tvisten skall hänskjutas till skiljemän. Dotterbolagets styrelse skall anmoda aktieägare mot vilka lösenanspråket riktas att uppge sin skiljeman. Anmodan skall kungöras i PoIT.

Lagen (1994:1927) om europeiska ekonomiska intressegruppe-ringar

Om det inte har inkommit någon anmälan rörande en europeisk ekonomisk intressegruppering till Patent- och registrerings-verket under de senaste tio åren, skall registrerings-verket enligt 13 § lagen (1994:1927) om europeiska ekonomiska intressegrupperingar undersöka om grupperingen har upphört med sin verksamhet.

Verket skall bl.a. utfärda en kungörelse i PoIT. Om det inom viss tid efter kungörandet inte har klarlagts att verksamhet fortfarande utövas skall grupperingen avregistreras.

Årsredovisningslagen (1995:1554) m.fl. lagar

När en årsredovisning i aktiebolag eller handelsbolag har kommit in till Patent- och registreringsverket, skall verket enligt 8 kap.

4 § årsredovisningslagen (1995:1554) kungöra detta i en tidning som verket ger ut. Som har redovisats i avsnitt 3.1.3 sker dessa kungörelser redan idag i en elektronisk tidning som verket är ansvarigt för. Likalydande bestämmelser för kreditinstitut och värdepappersbolag samt för försäkringsföretag finns i 8 kap. 6 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värde-pappersbolag respektive 8 kap. 6 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

Lagen (1998:293)om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige

Enligt 1 kap. 1 § lagen (1998:293) om utländska försäkrings-givares verksamhet i Sverige får utländska försäkringsgivare under de närmare förutsättningar som anges i lagen bedriva verksamhet i Sverige. Av 10 kap. 1 § samma lag framgår att ett stort antal förhållanden i verksamheten skall kungöras i PoIT av

Finansinspektionen, exempelvis ändring av firma för en försäkringsgivare från tredje land och ansökan om tillstånd till överlåtelse av försäkringsbestånd.

Lagen (2001:845) om upplösning av stiftelser i vissa fall

Enligt bestämmelser i lagen (2001:845) om upplösning av stiftelser i vissa fall kan en stiftelses samtliga rättigheter och skyldigheter under vissa förutsättningar övertas av ett sådant trossamfund som avses i lagen (1998:1593) om trossamfund.

Sedan styrelsen eller förvaltaren har ansökt hos Kammarkollegiet om detta, skall Kammarkollegiet kalla stiftelsens borgenärer med föreläggande för den som vill bestrida ansökan att göra detta senast viss dag. Kallelsen skall kungöras i PoIT.

Överväganden

De personuppgifter som kan förekomma i de nu redovisade kungörelserna utgörs vanligen av namn, adress eller person-nummer och omfattar sådana personer som är verksamma i bolaget, föreningen etc.. Uppgifterna är inte så harmlösa att de helt saknar behov av skydd. En publicering på Internet skulle därmed för närvarande stå i strid med överföringsförbudet i 33 § personuppgiftslagen. Personuppgifterna är dock inte av integ-ritetskänsligt slag och en publicering på Internet kan generellt sett inte anses innebära några särskilda risker för integritets-kränkningar. Skälen för ett elektroniskt kungörande, och kungörelseinstitutets uttalade syfte att sprida information till en stor krets av intressenter får anses utgöra ett sådant viktigt allmänt intresse som anges i 35 § andra stycket personuppgifts-lagen. Detta intresse måste anses väga över behovet av skydd för de aktuella personuppgifterna.

Kungörelser om näringsförbud och biträdesförbud

Lagen (1985:354) om domar om förbud mot juridiskt och ekono-miskt biträde i vissa fall m.fl. författningar

Enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot juridiskt och ekono-miskt biträde i vissa fall får en domstol förbjuda den som har lämnat juridiskt eller ekonomiskt biträde och därvid har gjort sig skyldig till brott som inte är ringa att fortsättningsvis lämna sådant biträde. Över sådana beslut skall föras ett register. Patent- och registreringsverket är huvudman för registret. När ett förbud har vunnit laga kraft, upphävts, ändrats eller förlängts, skall verket enligt 7 a § samma lag kungöra detta. I 6 § förordningen (1985:357) om registrering av och underrättelser om domar om förbud mot juridiskt och ekonomiskt biträde i vissa fall föreskrivs att kungörelse skall ske i en tidning som Patent- och registreringsverket ger ut.

Enligt 1–3 §§ lagen (1986:436) om näringsförbud kan en domstol besluta om näringsförbud för den som i egenskap av enskild näringsidkare grovt har åsidosatt vad som ålegat honom i näringsverksamhet och därvid gjort sig skyldig till brottslighet som inte är ringa. Näringsförbud får under vissa förutsättningar också meddelas fysiska personer som har varit verksamma i ledande ställning i juridiska personer. Den som är underkastad näringsförbud får inte driva näringsverksamhet eller inneha vissa uppdrag i företag. Patent- och registreringsverket skall föra ett register över meddelade näringsförbud. När näringsförbud eller tillfälligt näringsförbud har meddelats skall verket enligt 2 § första stycket förordningen (1986:441) om underrättelser an-gående näringsförbud m.m. kungöra detta i en tidning som verket ger ut.

Nu aktuella kungörelser sker för närvarande i en pappers-tidning i enlighet med vad som har beskrivits i avsnitt 3.1.3.

Överväganden

De personuppgifter som förekommer i kungörelser om biträdesförbud eller näringsförubd avser normalt personer som har fått biträdes- respektive näringsförbud därför att de har dömts för brott. Personuppgifter om lagöverträdelser som inne-fattar brott, brottmålsdomar, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden får enligt 21 § person-uppgiftslagen i princip inte behandlas av andra än myndigheter.

Denna typ av uppgifter anses i integritetshänseende särskilt skyddsvärda. Om uppgifterna publiceras i en elektronisk tidning som är tillgänglig på Internet, kan de enkelt behandlas automa-tiserat även av andra än tidningens utgivare. Det ökar möjligheterna att söka och sammanställa känsliga uppgifter.

Därmed uppkommer särskilda risker för integritetsintrång som inte uppstår så länge uppgifterna publiceras enbart i pappers-format. Risken för otillbörligt integritetsintrång kan dock minskas om möjligheten till sökning och sammanställning begränsas. Sådan begränsning kan åstadkommas genom olika tekniska lösningar.

Det nämnda behovet av integritetsskydd måste vägas mot det starka allmänna intresset av att de aktuella kungörelserna sprids på ett sätt som gör dem lätt tillgängliga för dem som kungörelserna riktar sig till. Härtill kommer de skäl i kostnads- och effektivitetshänseende för elektroniskt kungörande som har redovisats ovan. Vid en samlad bedömning framstår dessa allmänintressen som så starka att det är befogat med ett sådant undantag som avses i 35 § personuppgiftslagen. De aktuella uppgifterna bör alltså få kungöras i en elektronisk tidning som är tillgänglig via Internet. En förutsättning för detta bör dock vara att uppgifterna tillhandahålls med lämpliga begränsningar som minskar risken för integritetsintrång.

5.1.3.2 Delgivningskungörelser

Den information som skall införas i Patent- och regist-reringsverkets kungörelsetidning i samband med delgivning är dels ett meddelande om att den handling som delgivningen gäller hålls tillgänglig hos myndigheten, dels information om hand-lingens huvudsakliga innehåll. Ett kungörande måste innehålla uppgift om vem som söks och en kort beskrivning av vad det är för handling, t.ex. en stämningsansökan i tvistemål eller en kallelse till en huvudförhandling i brottmål. Härutöver behöver ett mål- eller ärendenummer anges så att den som söks vid sin fortsatta kontakt med domstolen enkelt kan få fram handlingen.

Slutligen måste den plats där handlingen finns tillgänglig anges.

Det kan inte uteslutas att de personuppgifter som före-kommer innefattar information om att en person har dömts för brott. Det förekommer t.ex. kungörelser där det av målnumret framgår att det rör sig om ett brottmål. Dessutom kan kungörelsen ange att ett överklagande förfaller om vederbörande inte inställer sig till en förhandling vid hovrätten. Av detta kan den som läser kungörelsen dra slutsatsen att den person som omnämns i kungörelsen har dömts i tingsrätten.

Personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, brottmålsdomar, straffprocessuella tvångsmedel eller administ-rativa frihetsberövanden får enligt 21 § personuppgiftslagen i princip inte behandlas av andra än myndigheter. Denna typ av uppgifter anses i integritetshänseende särskilt skyddsvärda. Om uppgifterna publicera i en elektronisk tidning som är tillgänglig på Internet kan de behandlas automatiserat. Det ökar möjlig-heterna att söka och sammanställa känsliga uppgifter. Därmed uppkommer särskilda risker för integritetsintrång som inte uppstår så länge uppgifterna publiceras endast i pappersformat.

Risken för otillbörligt integritetsintrång kan dock minskas om möjligheten till sökning och sammanställning begränsas. I fråga om andra slag av kungörelser har pekats på möjligheten att använda olika tekniska lösningar för att begränsa möjligheterna

att söka efter känsliga personuppgifter och brottsuppgifter i materialet. Samma slag av lösning är givetvis tänkbar när det gäller kungörelser avseende delgivning.

Behovet av integritetsskydd måste även här vägas mot det starka allmänna intresset av att kungörelser om delgivning sprids på ett sätt som gör dem lätt tillgängliga för dem som kun-görelserna riktar sig mot. Det måste också vägas mot de kostnads- och effektivitetsaspekter som har berörts ovan. Vid en samlad bedömning framstår dessa allmänintressen som så starka att det är befogat med ett sådant undantag som avses i 35 §

Behovet av integritetsskydd måste även här vägas mot det starka allmänna intresset av att kungörelser om delgivning sprids på ett sätt som gör dem lätt tillgängliga för dem som kun-görelserna riktar sig mot. Det måste också vägas mot de kostnads- och effektivitetsaspekter som har berörts ovan. Vid en samlad bedömning framstår dessa allmänintressen som så starka att det är befogat med ett sådant undantag som avses i 35 §