Direktivets nuvarande huvuddrag - Promemorians huvudsakliga innehåll

Det första bolagsrättsliga direktivet (publicitetsdirektivet) är, såvitt gäller svenska företagsformer, tillämpligt på aktiebolag.

Det innehåller bestämmelser om offentliggörande av vissa handlingar och uppgifter som rör bolaget. Dessa handlingar och uppgifter specificeras i artikel 2. Bland de handlingar och upp-gifter som skall offentliggöras märks

– stiftelseurkunden och bolagsordningen för bolaget jämte ändringar i dessa handlingar,

– uppgifter om de personer som utgör eller ingår i bolagsorganen och som är behöriga att företräda bolaget mot tredje man eller deltar i ledning, tillsyn eller kontroll av bolaget

– balans- och resultaträkningar.

Enligt artikel 3 skall det i det centrala register, handelsregister eller bolagsregister där bolaget är registrerat läggas upp en akt för bolaget. Alla handlingar och uppgifter som anges i artikel 2 skall förvaras i akten eller föras in i registret. En fullständig eller partiell kopia av handlingarna och uppgifterna skall tillhanda-hållas den som skriftligen begär det. Handlingarna och upp-gifterna skall offentliggöras i en av medlemsstaten utsedd nationell tidning antingen genom att helt eller delvis återges eller genom att hänvisning sker till en handling som förvaras i akten eller är införd i registret. I artikel 3.5 finns bestämmelser om rättsverkan av registreringen och i artikel 3.6 regleras vad som gäller om de uppgifter som offentliggörs i pressen avviker från vad som framgår av registret eller akten.

Direktivet förutsätter således ett kungörelseförfarande i sam-band med olika slag av registreringar i aktiebolagsregistret.

4.2 Beslutade ändringar i direktivet

Svensk rätt torde i dag stå i överensstämmelse med publicitets-direktivet i den lydelse som det hittills har haft (se främst 18 kap.

aktiebolagslagen och därtill anknytande bestämmelser om anmälan för registrering i skilda delar av lagen). Såsom har berörts i avsnitt 2.2 har emellertid Europaparlamentet och Rådet nyligen beslutat om ändringar i direktivet. Rådets beslut fattades den 11 juni 2003. Det direktiv där ändringarna kommer till uttryck (ändringsdirektivet) finns tillgängligt på kommissionens hemsida (http://europa.eu.int/comm/internal_market). Följande punkter i ändringsdirektivet är i detta sammanhang av särskilt intresse.

– Medlemsstaterna skall se till att bolagen i elektronisk form senast den 1 januari 2007 kan ge in alla handlingar och uppgifter som skall offentliggöras enligt artikel 2. Dessutom kan medlems-staterna ålägga alla bolag eller vissa kategorier av bolag att alla dessa handlingar och uppgifter eller vissa av dem skall ges in i elektronisk form.

– Alla handlingar och uppgifter enligt artikel 2 som har getts in senast från och med den 1 januari 2007, oavsett om detta har skett i pappersform eller elektronisk form, skall föras in i registret eller omskrivas i detta i elektronisk form.

– Medlemsstaterna skall se till att handlingar och uppgifter som avses i artikel 2 och som senast den 31 december 2006 har ingetts till registret på papper omvandlas till elektronisk form efter det att en ansökan om offentliggörande i elektronisk form har mottagits.

– Senast fr.o.m. den 1 januari 2007 skall ansökan om att erhålla kopia av de handlingar och uppgifter som avses i artikel 2 kunna ges in i elektronisk form. Kopior skall kunna erhållas i elek-tronisk form.

– Den nationella officiella tidning, där offentliggörande skall ske, skall kunna vara en tidning i elektronisk form. Medlems-staterna får besluta att offentliggörandet i den nationella tid-ningen skall ersättas med offentliggörande genom en lika effektiv metod. Denna måste inbegripa användning av ett system där den offentliggjorda informationen är tillgänglig i kronologisk ordning via en central elektronisk plattform.

Ändringsdirektivet träder i kraft samma dag som det offent-liggörs i Europeiska unionens offentliga tidning.

5 Överväganden och förslag

5.1 Kungörelser som i dag sker i PoIT skall framdeles ske i en elektronisk tidning

Förslag: De kungörelser som idag enligt skilda författnings-bestämmelser skall ske i PoIT skall i fortsättningen ske i en elektronisk tidning som är tillgänglig via Internet.

5.1.1 Allmänna utgångspunkter för framtida kungöranderegler

En utgångspunkt vid övervägandet av nya kungöranderegler bör vara att offentliggörandet garanterar en effektiv informations-spridning. En annan utgångspunkt bör vara att kostnaderna för kungörandet kan hållas på en rimlig nivå. Det är vidare önskvärt att reglerna är konsekventa och anpassade till den tänkta mål-gruppen och att modern teknik utnyttjas för att göra informa-tionen bättre tillgänglig. Behovet av information över gränserna måste också beaktas. Samtidigt får givetvis inte rättssäkerhets-intresset eller hänsynen till den enskildes integritet åsidosättas.

PoIT är ett väl fungerande kungörelseorgan…..

PoIT är av hävd ett rikstäckande organ för sådan information som tar sikte på alla personer i landet eller sådana grupper av personer som är spridda över hela eller delar av landet. Även om

tidningens upplaga är liten och själva tidningen huvudsakligen är spridd bland dem som yrkesmässigt har intresse av att följa vad som kungörs, når i vart fall delar av informationen i kun-görelserna en vidare spridning eftersom det kungjorda ofta torde bli registrerat i andra medier. På så sätt kan informationen nyttjas också av en bredare allmänhet, t.ex. bankernas kunder.

Till spridningen av de uppgifter som kungörs i PoIT bidrar också att tidningen finns tillgänglig på biblioteken. Mot PoIT har ibland riktats invändningar om lågt läsvärde. I informations-utredningens betänkande (SOU 1971:2) lämnades förslag på vissa förändringar av PoIT i syfte bl.a. att göra tidningen mer ändamålsenlig för kungörelseannonsering. Tidningen har där-efter genomgått bl.a. formatmässiga moderniseringar. Av en läsarundersökning angående PoIT som Norstedts utförde under hösten 1998 bland delar av tidningens prenumeranter framkom att tidningen då uppfattades som tydlig, tillförlitlig och inne-hållsmässigt bra.

…..men kungörelse genom Patent- och registreringsverket blir billigare

PoIT är alltså ett kungörelseorgan som i och för sig är mycket väl inarbetat och till synes väl fungerande. Patent- och regist-reringsverket, som står för en stor andel av kungörelserna i tidningen, har dock påpekat att verkets kostnader för annon-sering är mycket stora, ca 20 miljoner kr årligen. Verket har angett att kostnaden för en övergång till företagsanknutna kungörelser i elektronisk form – i en tidning som tillhandahålls av Patent- och registreringsverket – skulle komma att uppgå till högst 2 miljoner kr. Efter genomförd omställning skulle kost-naden för elektroniskt kungörande via Internet av de uppgifter som verket idag kungör i PoIT komma att uppgå till ca 1 miljon kr per år. Detta skulle medföra besparingar för verket om ca 18 miljoner kr årligen.

Det har inledningsvis konstaterats att en utgångspunkt måste vara att kungörelseförfarandet är kostnadseffektivt.

Besparings-vinster av den storlek som redan en överföring av Patent- och registreringsverkets kungörelser medför är därför en om-ständighet som med styrka talar för en övergång till ett alternativt kungörelseförfarande. Eftersom Patent- och registre-ringsverkets verksamhet är avgiftsfinansierad skulle besparings-vinsterna också kunna komma näringslivet till del genom avgiftssänkningar.

Kungörelser som inte avser Patent- och registreringsverkets registreringsärenden

Patent- och registreringsverkets kungörelser kan antas inbringa ca 50 procent av PoIT:s annonsintäkter. En flyttning av kungörelserna till en elektronisk tidning som Patent- och registreringsverket självt ger ut medför ett motsvarande intäkts-bortfall. Med ett sådant förändrat intäktsunderlag är det osäkert om det kommer att finnas intresse eller ens möjlighet att driva PoIT vidare i dess nuvarande form. Om PoIT läggs ned som kungörelsetidning, skulle det inte längre vara möjligt att tillämpa de bestämmelser som idag föreskriver kungörelse i PoIT. Redan denna omständighet talar starkt för att en förändring av kungörelseformen bör omfatta samtliga de kungörelser som idag sker i PoIT. Ett annat skäl för det är att systemet för kungörelser bör vara konsekvent och sammanhållet. Även om sambandet mellan associationsrättsliga kungörelser och kungörelser av övrigt slag inte alltid är så starkt, bör det så långt möjligt undvikas att en och samma målgrupp skall behöva söka information i två eller flera olika kungörelsemedier.

Patent- och registreringsverket har underhand förklarat sig berett att överta ansvaret också för de övriga kungörelser som idag sker i PoIT.

Kungörelse i elektronisk form

Den mycket snabba tekniska utvecklingen på senare år har skapat helt nya förutsättningar för användning av elektronisk informationsförmedling. Riksdagen har tidigare tagit ställning till målen för en framtida politik på IT-området. (prop.

1995/96:125, Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik, och prop. 1999/2000:86, Ett informa-tionssamhälle för alla). Bl.a. skall användningen av modern informationsteknik stimuleras genom att så många som möjligt skall få kunskap om och tillgång till IT. Insatser på tre områden har angetts som prioriterade, nämligen rättsordningen, utbild-ningen och samhällets informationsförsörjning. Som ett led i dessa strävanden kan nämnas det nya offentliga rättsinforma-tionssystem som beslutades år 1999. Här kan också nämnas den utveckling som pågår i offentlig sektor av medborgar- och företagsnära förvaltning som kan erbjuda dygnetrunttjänster genom elektroniska informationskällor.

I dag är inte alla PoIT-kungörelser tillgängliga via Internet och det som är tillgängligt tillhandahålls enbart mot avgift. En överflyttning av kungörelser från PoIT till ett elektroniskt medium som var och en kostnadsfritt kan ta del av ligger väl i linje med statsmakternas allmänna målsättning på IT-området.

Det huvudsakliga syftet med de nu aktuella kungörelserna är att sprida information, antingen till en avgränsad krets eller till en bredare allmänhet. Kungörelser som idag sker i PoIT syftar som huvudregel till att vara rikstäckande. Skulle då en kun-görelse genom en elektronisk tidning, tillgänglig via Internet, kunna tillgodose dessa syften? Det förutsätter att den kungjorda informationen är lätt tillgänglig för den tänkta målgruppen. Det medium som informationen presenteras i måste därför vara välkänt och lätt åtkomligt för målgruppen. Och det måste vara lätt att hitta i mediet.

Användningen av dator och Internet varierar med etnisk tillhörighet, kön, ålder och med inkomst- och

bostadsför-hållanden. Fler kvinnor än män saknar helt erfarenhet av dator- och Internetanvändning. Användningen sjunker med stigande ålder och är högre för höginkomsttagare än låginkomsttagare.

Sammantaget är dock tillgången till Internet i Sverige mycket god. Enligt Statskontorets uppgifter hade år 2000 tre fjärdedelar av den arbetsföra befolkningen tillgång till dator i hemmet och nära 80 procent av samma befolkningsgrupp tillgång till Internet i hemmet eller genom sitt arbete. Statskontoret konstaterar också att skillnaderna avseende tillgång till Internet mellan yngre och äldre och mellan män och kvinnor har minskat under perioden 1998-2000. Det kan därför knappast hävdas att åtkomsten till kungörelser som publiceras gratis och öppet via Internet skulle vara sämre än åtkomsten till det som publiceras i PoIT. Särskilt mot bakgrund av den stadigt växande befolknings-andel som regelbundet använder Internet är det snarast fråga om ökad åtkomst. En elektronisk tidning via Internet kan dessutom enkelt förses med olika sökverktyg som gör det möjligt att snabbt leta fram viss efterfrågad information utan att det är nödvändigt att gå igenom alla de kungörelser som ingår i en viss utgåva av tidningen. Därmed skulle även den publicerade informationens läsbarhet och överskådlighet komma att för-bättras. En elektronisk tidning, utgiven av Patent- och regist-reringsverket, måste därför anses väl uppfylla de krav på tillgänglighet som idag ställs på ett rikstäckande kungörelse-medium.

Elektronisk kungörelse och EG-rätten

En annan fråga som särskilt berör de bolagsrättsliga registre-ringskungörelserna är om kungörelse i elektronisk form skulle stå i överensstämmelse med publicitetsdirektivet. Enligt direk-tivets ännu gällande lydelse skall kungörelse ske i en av medlems-staten utsedd nationell tidning. Det har inte närmare angetts vad som avses med begreppet nationell tidning. Den svenska lagstiftaren har ansett PoIT vara en sådan nationell tidning som anges i direktivet (se SOU 1992:83 s. 211). Vid tillkomsten av

årsredovisningslagen godtog lagstiftaren, utan närmare resone-mang, att även en tidning som Patent- och registreringsverket ger ut enligt 8 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554) upp-fyller de krav som direktivet uppställer. I vad mån tidningen skulle kunna ges ut enbart i elektroniskt format diskuterades inte i lagstiftningsärendena.

Det får antas att man vid direktivets tillkomst med ”tidning”

avsåg en periodisk tryckt publikation. Enligt ett sådant betrak-telsesätt skulle kungörelse på annat sätt än i en papperstidning inte uppfylla kravet på offentliggörande i nationell tidning. Den tekniska utveckling som har skett de senaste åren kunde dock knappast förutses vid tidpunkten för direktivets tillkomst. Mot denna bakgrund kan det hävdas att det nu skulle vara möjligt att tillämpa direktivet i denna del på ett annat sätt än det som var det enda praktiskt tänkbara då det beslutades. Det förtjänar att nämnas att Patent- och registreringsverkets motsvarighet i Dan-mark, Erhvervs- og Selskabsstyrelsen, i de danska aktiebolags-lagarna har getts möjlighet att besluta att vissa kungörelser skall ske i elektronisk form istället för i den danska motsvarigheten till PoIT, Statstidende. Erhvervs- og Selskabsstyrelsen ger för ändamålet ut en elektronisk registreringstidning som är till-gänglig för allmänheten via Internet. En dansk förfrågan till EG-kommissionen om huruvida elektronisk kungörelse av registre-ringar är förenlig med publicitetsdirektivet lämnades obesvarad.

Oavsett tolkningen av direktivet i den lydelse som det hittills har haft står det klart att direktivet, efter de beslutade änd-ringarna som har berörts i avsnitt 4.2, medger kungörelse i elektronisk form. Enligt de beslutade ändringarna i direktivet skall en stor del av de uppgifter som förekommer i associations-registren kunna ges in, lagras och tillhandahållas på elektronisk väg. Det skall dessutom vara möjligt för en medlemsstat att bestämma att den nationella tidning där vissa uppgifter skall offentliggöras skall ges ut i elektronisk form eller att offent-liggörandet i en nationell tidning skall ersättas med en annan lika effektiv metod för offentliggörande.

Särskilt om kungörelse för delgivning

Reglerna om kungörelsedelgivning har berörts i avsnitt 3.2.4.

Ovan har konstaterats att det finns goda skäl för att flytta de kungörelser som idag sker i PoIT till en elektronisk tidning som ges ut av Patent- och registreringsverket. Det finns inte några starka skäl som talar för att just kungörande i delgivnings-ärenden inte kan ske i en elektronisk tidning.

När det gäller kungörelsedelgivning kan man i och för sig ifrågasätta om Patent- och registreringsverkets webbplats är den mest ändamålsenliga platsen för kungörandet. De vanligaste kungörelsedelgivningarna torde avse handlingar från en domstol.

Ett kungörande på en webbplats hos en domstol eller hos Dom-stolsverket kan därför vid ett första betraktande framstå som mer logiskt. Kungörandet måste dock också vara rationellt och kostnadseffektivt. Det talar för att alla kungörelser samlas på ett och samma medium. Också för dem som kungörelser riktar sig till är en sådan ordning vanligen den mest rationella. Över-vägande skäl talar därför för att också kungörelsedelgivning skall ske i Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning. Givet-vis hindrar det inte att man vidtar särskilda åtgärder för att ytterligare öka tillgängligheten. En tänkbar sådan åtgärd är att från t.ex. Domstolsverkets webbplats ha en länk till Patent- och registreringsverkets kungörelsetidning.

Slutsatser

Sammanfattningsvis talar starka ändamålsskäl för att alla de kungörelser som idag sker i PoIT i framtiden skall ske i en elekt-ronisk tidning som skall vara tillgänglig via Internet. Det s.k.

publicitetsdirektivet uppställer inte heller något hinder mot detta.

Särskilda överväganden vad gäller skyddet för den enskildes integritet måste dock göras. Det kan inte uteslutas att elek-tronisk kungörelse av sådana skäl är mindre lämpligt för vissa kungörelser. I det följande redovisas de särskilda överväganden

som måste göras för varje enskilt kungörelseslag (se avsnitt 5.1.3 – 5.1.4).

5.1.2 Integritetsskyddet

Personuppgiftslagen (1998:204) trädde i kraft den 24 oktober 1998. Lagen ersatte datalagen (1973:289) och innebär genom-förande av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (dataskyddsdirektivet). Lagen följer i huvudsak dataskyddsdirektivets text och disposition. Genom en bestämmelse i 2 § har lagen gjorts subsidiär i förhållande till bestämmelser i annan lag eller förordning.

Personuppgiftslagen har i likhet med datalagen generell räck-vidd. Den omfattar således även sådan verksamhet som faller utanför EG-rätten.

Personuppgiftslagens bestämmelser anger när behandling av personuppgifter är tillåten. För behandling av känsliga person-uppgifter gäller särskilt stränga krav (se 13–20 §§ personupp-giftslagen). Lagen innehåller också bestämmelser om spridning av sådana personuppgifter som behandlas på ett sätt som om-fattas av lagen. Enligt 33 § personuppgiftslagen är således över-föring av personuppgifter till en stat utanför Europeiska unionen eller till en stat som inte är ansluten till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, s.k. tredje land, som huvudregel förbjuden om inte landet har en adekvat nivå för skyddet av person-uppgifterna.

Publicering av personuppgifter på Internet utgör en sådan automatiserad behandling som enligt 5 § personuppgiftslagen omfattas av lagen. Eftersom publicering på Internet leder till att uppgifterna utan vidare görs tillgängliga för Internetanvändare över hela världen, utgör publiceringen en sådan överföring till tredje land som avses i 33 § personuppgiftslagen.

Personuppgiftslagen ger trots detta ett visst utrymme för att publicera personuppgifter på Internet. 33 § personuppgiftslagen

anses sålunda inte hindra att personuppgifter som enligt övriga regler i lagen kan offentliggöras inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet också publiceras på Internet så att de blir tillgängliga i ett land som inte har något skydd alls för personuppgifter (se prop. 1999/2000:11 s. 15 f.

och KU 1999/2000:7). Det skulle innebära att ”harmlösa” per-sonuppgifter alltid kan publiceras på Internet (se Öman o.a., Personuppgiftslagen, 2 uppl. 2001, s. 245 med där gjorda hän-visningar). Överföring är vidare, enligt 34 §, tillåten bl.a. om överföringen är nödvändig för att rättsliga anspråk skall kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Enligt 35 § får regering-en meddela föreskrifter om undantag från förbudet i 33 § om det behövs med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse eller om det finns tillräckliga garantier till skydd för de registrerades rättig-heter.

Publicering på Internet kan vidare vara tillåten enligt särreg-lering med stöd av 2 § personuppgiftslagen. Sådan särregsärreg-lering måste dock alltid beakta de åtaganden för Sverige som följer av dataskyddsdirektivet. Exempel på särreglering är 9 § förordning-en (1995:1386) med instruktion för Patförordning-ent- och registrerings-verket, enligt vilken verket ges tillstånd att till tredje land över-föra uppgifter som ingår i bl.a. aktiebolagsregistret, handels-registret, föreningshandels-registret, filialregistret och registret för Euro-peiska ekonomiska intressegrupperingar. Överföringsmöjlig-heten har stöd i artikel 26.1, punkten f, i dataskyddsdirektivet.

Enligt den bestämmelsen får överföring till tredje land ske om den görs från ett offentligt register som enligt lagar eller andra författningar är avsett att ge allmänheten information och som är tillgängligt antingen för allmänheten eller för var och en som kan styrka ett berättigat intresse. På nationell nivå har intresset för integritetsskydd av personuppgifterna i exempelvis aktiebolags-registret ansetts inte uppväga den betydelse som tillgängligheten av uppgifterna har för näringslivet, eftersom de personer som förekommer med uppgifter i dessa register frivilligt har gått in som funktionärer i bolagen.

Redan nuvarande dataskyddsreglering torde, till följd av sär-regleringen i instruktionen för Patent- och registreringsverket, ge utrymme för att kungöra uppgifter i aktiebolagsregistret, handelsregistret, föreningsregistret, filialregistret och registret för Europeiska ekonomiska intressegrupperingar genom publice-ring på Internet. För kungörelse av uppgifter i bank- och försäkringsregistren samt i stiftelseregistren kan behovet av in-tegritetsskydd bedömas på samma sätt som för aktiebolags-registret. En författningsändring som möjliggör annonsering på Internet av sådana kungörelser kan ske med stöd av 35 § personuppgiftslagen och kan heller inte anses stå i strid med dataskyddsdirektivets krav.

När det gäller övriga kungörelser är rättsläget något svårare att bedöma. Uttryckligt författningsstöd för överföring till tredje land saknas för närvarande. Beträffande de uppgifter som kan förekomma i kungörelserna måste det i varje enskilt fall göras en bedömning av om publicering på Internet är förenlig med dataskyddsdirektivet och personuppgiftslagen och även i övrigt tillgodoser behovet av integritetsskydd för den enskilde. Dessa

In document Promemorians huvudsakliga innehåll (Page 101-0)