Perioden fram till 1989 handlar till stor del om kampen mellan två ideologiska block, vilket även återspeglas i det populärkulturella materialet. I och med Sovjetunionen upplösning finns det inte längre ett tydligt ”dem” att referera historier till. Berättelserna som följer efter denna period antar en bredare karaktär. Utan en överhängande risk för ett kärnvapenkrig, med
katastrofala konsekvenser söker de populärkulturella producenterna nya vägar för att exploatera våra rädslor. Här kommer teman som asteroider och risken med pandemier av olika slag in i bilden. Två populärkulturella teman som spelar på människans rädsla för vad som kan komma i framtiden. Den svenska kvällspressen målade 1998 upp ett sådant scenario när de den 8 januari publicerade en artikel om chanserna för att en asteroid skulle träffa jorden74. Och vilka
katastrofala konsekvenser det skulle få för jordens befolkning. Senare samma år hade filmen
Deep Impact svensk premiär. Den 9 juli återkom temat i och med premiären av filmen Armageddon. Det är en situation som hotar förgöra hela mänskligheten i ett enda slag. En
naturkraft, eller kanske beteckningen en kosmisk kraft är mer lämplig, större än någon annan mänskligheten någonsin ställts emot. Kampen står här mellan naturen och vetenskapen, där vetenskapen måste använda alla tillgängliga medel för att försvara sin position. Människan måste förlita sig på hela den tekniska och vetenskapliga arsenalen för att överhuvudtaget ha en chans till överlevnad. Vilket även kräver att det mänskliga kollektivet som helhet håller ihop och arbetar mot ett gemensamt mål. I filmerna Deep Impact och Armageddon fungerar den förestående katastrofen som en sammanhållande faktor, där gamla fiender nu blir allierade. I filmen Deep Impact använder sig rymdskytteln ”Messias” av ett Rysktillverkat
framdrivningssystem. Den forna fienden har även en kosmonaut och kärnvapenexpert med på uppdraget. I filmen Armageddon är NASA:s uppdrag beroende av den Ryska rymdstationen MIR. För att där fylla på bränslet som behövs för rymdskyttlarna skall kunna fullborda sina uppdrag. Väst och Öst tillsammans mot en gemensam fiende. Men alltid under ledning av Väst. För att stoppa hotet krävs tekniska resurser och verktyg kraftfulla nog för att klara av jobbet.
Det är här kärnvapnen kommer tillbaka in i bilden. Samma vapen som tidigare hotat förstöra allt liv på jorden används nu för att rädda den. När det kommer till berättelser med
överväldigande odds kräver handlingen hjältar som kan lösa situationen och rädda dagen. I kampen mot asteroider och kometer återuppväcks bilden från det sena 60-talet av den hjältemodiga astronauten, som med vetenskapen och teknikens hjälp, trotsar jordens gravitation. En hjälte som symboliserar att människan, och då framförallt det amerikanska NASA, har tekniken och kunskapen som kan betvinga naturkrafterna.
4.3.1 Det pandemiska hotet
Hoten mot människan är inte alltid så tydliga som när själva universum utsätter jorden för asteroider och kometer, ibland är hotet så pass litet att vi inte kan se det med blotta ögat. En pandemi kan ta olika skepnader inom populärkulturen. Från George Romeros filmer om de levande döda75 till mer tydliga tolkningar, som filmen Outbreak. Samma år som filmen hade premiär, 1995, drabbades Zaire av det mycket smittsamma Ebolaviruset. Det var inte första gången detta hände men det var det året då flest människor smittades och sjukdomen fick som störst uppmärksamhet. 315 människor smittades vid detta utbrott och dödligheten för viruset var denna gång 81 % 76. Viruset har sedan, de första dokumenterade fallen 1976, återkommit till regionen periodvis med olika grader av dödlighet77. Precis som viruset fortsätter komma tillbaka till regionen återkommer rapporteringarna om viruset i media med jämna mellanrum. 1967 var dock det året då en rad händelser inträffade i Tyskland och Jugoslavien, oberoende av varandra, som ens kommer i närheten av att beröra handlingen som filmen Outbreak
porträtterar. 31 personer infekterades av det så kallade Marburgviruset efter att
laboratoriepersonal smittats av apor importerade från Uganda78. Men här slutar också alla likheter mellan film och verklighet. Ingen ohejdad spridning av sjukdomen och ingen armé som belägrar samhällen i hopp om att hålla infektionen instängd och under kontroll. Sådana bilder hör endast hemma i filmens värld. Det pandemiska temat innehåller de absolut tydligaste exemplen på kampen mellan natur och vetenskap. Där det är hela mänsklighetens tekniska men även kulturella utveckling som är under angrepp. Ser man till filmen The Andromeda Strain från 1971, så kan inte ens världens bäst utrustade laboratorium skydda människan mot ett okänt supervirus från yttre rymden. Inte ens människans mest avancerade utrustning klarar av att lösa 75 Night of the living dead, George A. Romero (1968), Dawn of the dead, George A. Romero (1978), Day of the dead, George A. Romero (1985), Land of the dead, George A. Romero (2005) 76 Center for Disease Control and prevention, 2002 77 Ibid. 78Center for Disease Control and prevention, 2007
problemet med kategorisering av smittan eller för den delen finna ett botemedel. Pandemitemat är ett återkommande tema inom populärkulturen och det dyker upp i samband med att nya fall av smittsamma och obotliga sjukdomar blossar upp. Oftast handlar det om smittohärdar långt ifrån tätbefolkade områden och oftast med mycket god insyn och kontroll från myndigheternas sida. Eftersom en farsot till största delen är osynlig, talar dessa teman direkt till vår utsatthet. Vilket är samma utsatthet som Peter Watkins The War game eller Mick Jacksons Threads gjort oss uppmärksamma på under det kalla krigets tidevarv.
4.3.2 Att göra motstånd
Det gemensamma för pandemifilmerna är just de samhälleliga institutionernas sönderfall. Ett efter ett faller de samman och lämnar människor helt utsatta för den annalkande sjukdomen. Men det finns ett motstånd som tas upp i vissa filmer. Ett motstånd mot att låta sitt liv falla samman i samma takt som systemen upplöses. Det handlar om de människor som till varje pris har bestämt sig för att på egen hand överleva den annalkande katastrofen. Här anknyter dessa tolkningar på flera olika sätt till den stora medeltida farsoten som härjade genom Europa på 1300-talet. Då städerna blev till dödsfällor och enda chansen att undkomma smittan måste ha varit att lämna de tätbefolkade områdena. I vissa filmer är den slutgiltiga lösningen att söka säkerheten utanför städer och tätbefolkade samhällen. Att fly blir ett sista sätt för människans överlevnad. Man flyr då bort från de moderna bekvämligheterna till ett enklare liv i ödemarken. Där en ny värld och ett nytt samhälle kan byggas upp. I filmen The Omega man tar man barnen och botemedlet till pesten med sig norrut, till den folktomma ödemarken för att undgå de infekterade. Vidgar man perspektivet, utanför denna periodens tidsram så återkommer samma idéer även i den sista tidsperioden. I den sista av de tre filmerna med titeln Resident Evil79 och i filmen Land of the dead80 är det de glesbefolkade delarna av Canada som anses vara
räddningen. Medan huvudpersonerna i Day of the dead81 och Dawn of the dead82 söker räddningen på en öde ö. Flera av dessa titlar faller utanför ramen som denna tidsperiod utgör. Att komma bort från de infekterade är lösningen på problemet. Att på så sätt avskilja sig från smittan och låta naturen, så att säga, ha sin gilla gång. I och med detta får naturen här en
paradoxal betydelse. På den ena sidan utgör naturen ett hot. Ur vilken till exempel dödliga virus kan uppstå, som i filmen Outbreak. Samtidigt kan naturen vara platsen som utgör säkerheten. Den blir till platsen dit man flyr för att undvika farorna. Faror som blir som störst när de, så att 79 Resident Evil – Extinction, Russel Mulcahy (2007) 80 Land of the dead, George A. Romero (2005) 81 Day of the dead, George A. Romero (1985) 82 Dawn of the dead, Zack Snyder (2004)
säga, stängs in i en urban och tätbebodd miljö. Naturens tvetydiga ställning är i mångt och mycket likt den borgerliga fascinationen med naturen som Frykman och Löfgren tar upp och diskuterar i sin bok Den kultiverade människan (1979). På den ena sidan är naturen en kraft som vetenskap och utveckling hela tiden måste tygla. Medan naturen även är den plats dit människan kan söka sig för att undgå vardagslivets bestyr. En plats för avkoppling och vardagsflykt.
4.3.3 För ett högre syfte
När hotet mot mänskligheten är av den karaktären att det finns tid att förbereda mänskligheten inför det stundande hotet. När mänskligheten inser att det finns en möjlighet att hotet kan avvärjas med hjälp av teknik och vetenskap aktualiseras modernitetens rationella tänkande. Risker bedöms och planer skissas upp i enlighet med kalkylerbarhet och rationellt tänkande. Denna rationalitet bedöms utifrån ett högre syfte. I förhållande till mänsklighetens överlevnad är allting annat underordnat. Att sträva efter att underkasta allt handlande detta högre syfte är inte ett nytt populärkulturellt tema men i sentida porträtteringar har det blivit tydligare. På bekostnad av en minoritets existens säkras fortlevnaden för en majoritet. En liten grupp människor får sätta livet till för att majoriteten ska överleva. I filmen Outbreak väger presidenten värdet av samhället Ceder Creeks 2600 invånare mot värdet av 260 miljoner människors liv. Det handlar om ett resonemang sprunget ur modernitetens tänkande, hur man uppnår maximal vinst genom att betala den minsta kostnaden. Bilden av individens
underkastelse under kollektivets bästa kopplas även ihop med bilden av hjälten i många berättelser. I filmen Deep Impact diskuterar besättningen ombord på rymdskytteln ”Messias” lösningen på hur de ska kunna stoppa kometen som är på väg mot jorden efter att det första försöket att stoppa den misslyckats:
”Heroes die, but they are remembered.”
Är den avslutande meningen som gör klart för besättningen att den enda lösningen är att de själva offrar sina liv genom en kärnvapenbestyckad självmordsattack mot kometen som hotar jorden. Samma typ av resonemang finns att finna i filmen Sunshine från 2007. Resonemangen i de olika berättelserna är i slutänden de samma men det kan ha sitt ursprung i två olika
grundsyner. Vilket bygger på vem som bestämmer när minoritetens uppoffring är nödvändig: I filmen Outbreak är det presidentens stab av expertrådgivare som anser och rekommenderar att 2600 människoliv är värda att offra för mänsklighetens bästa. I filmerna Deep Impact och
Sunshine är det nödvändigheten och den inblandade minoritetens egen vilja som driver fram
besluten.
4.3.4 Effektivitetens medel
Att handla effektivt är att använda de tekniska verktyg människan har att tillgå. Vilket för berättelsens med förkärlek ofta överdrivs. Här ser man det kalla krigets dödsbringande arsenaler som lösningen. För att stoppa hot i form av kometer eller asteroider krävs det att människan använder dessa vapen för att lyckas. Men arsenalens mest dödsbringande vapen kan lika gärna vändas mot minoriteten. Här ställs begreppet ”sanitation”83 mot så kallad
”conventional containment”84. Där saneringen innebär användandet av kraftfulla brandbomber eller rent av kärnvapen för att utplåna alla spår av infektionen. I filmen Outbreak är de
ansvariga villiga att brandbomba Ceder Creek för att hindra smittan från att spridas utanför avspärrningarna. Medan man i filmen The Andromeda Strain har långt framskridna planer på att använda kärnvapen mot Piedmont i New Mexico för att hindra det utomjordiska
superviruset. I filmen Resident Evil – Apocalypse detonerar det ansvariga företaget, ”Umbrella Corporation”, en kärnvapenladdning över stadens centrum för att stoppa det så kallade ”T- virusets” spridning. Och för att förstöra alla bevismaterial som skulle kunna koppla samman företagets experiment med epidemin. De vapen som fruktades under det kalla kriget är här lösningen på problemet vilket till någon mån bidrar till att berättiga deras fortsatta existens.
4.3.5 När slutet kommer
En annan aspekt av mänsklighetens bästa finns att finna i tv-filmen On the beach.
Mänsklighetens hopp har här runnit ut i sanden och det enda som finns kvar är en långsam död på grund av den dödliga strålning som sveper över jorden. Slutet är för dessa människor nära och oundvikligt. Här finns det inga hjältar som kan rädda mänskligheten och ingen minoritet som kan offras för majoritetens bästa. Det enda experterna och rådgivarna kan göra är att göra lidandet så kort som möjligt för människorna som fortfarande är vid liv. Civilförsvarets utdelning av självmordspiller är här den enda och slutgiltiga lösningen. Där systemet
misslyckats med att skydda människan kan det endast göra dess lidande så kort som möjligt. Mänsklighetens bästa i det här fallet är att den får en snabb och smärtfri död. Dessa berättelser 83 Begreppet ”sanitation” finns med i filmerna Outbreak och Resident Evil – Apocalypse och syftar till att situationen ska lösas genom att smittan och de smittade måste, så att säga, städas bort med hjälp av den effektivaste vetenskapliga lösningen som finns att tillgå. 84 Begreppet ”conventional containment” kommer från filmen Outbreak och syftar till att situationen bör lösas genom karantän av den smittade befolkningen och fortsatta försök till att hitta ett botemedel.
visar på hur systemet av experter och rådgivare håller mänskligheten om ryggen. De skyddar oss ända till slutet, i alla fall så länge vi tillhör majoriteten. När hoppet väl är ute för
majoriteten kommer systemet att erbjuda oss det smärtfriaste och enklaste slutet de har att tillgå.
4.3.6 Sammanfattning av periodens bilder
Det kalla krigets period behandlade i utsträckning den dominerande motsättningen mellan ett klart definierat ”vi” och ett klart definierat ”dem”. Denna efterföljande period saknar dessa två motpoler. Efter Sovjetunionens fall finns det inte längre ett klart definierat ”dem” att använda som den primära syndabocken för jordens eller mänsklighetens förstörelse. Perioden som precis har avhandlats vänder sig till naturen för att finna en motpol. Här får människans liv och
leverne illustreras med hjälp av kulturen och vetenskapen. Här står civilisationen mot faror som uppkommer ur naturen. Men det är samtidigt en fråga om människans kamp för överlevnad och strävan för en återgång till vardagslivet. För att lyckas med detta krävs det att ordning skapas. Ordning som skapas genom människans användning av vetenskap och teknik. Det är det ständigt pågående arbetet att lägga band på naturen85 och här ingjuter bilderna hopp och tilltro till att expertsystemen och samhällets institutioner är rustade för att lyckas i sitt arbete.
Expertsystemen är ytterst ansvariga för att rensa upp och skapa ordning. Människan kan varken fortsätta eller återgå till siss vardagliga liv om inte ordning skapas eller återställs.