Checklistan är endast en påminnelse om vilka punkter under resans väg som är av intresse att hålla ögonen öppna efter. Till viss del har jag inspirerats av Gledhills arbete med att analysera uppbyggnaden av såkallade såpoperor46. Checklistans syfte är att skapa en lätthanterlig struktur att arbeta efter. En struktur som hjälper till med att i slutänden ge en hanterbar överblick över textens innehåll. Ett innehåll som annars tenderar att avläsas enligt de mest grundläggande av principer, det vill säga att ta del av textens narrativa funktioner för nöjes skull. Checklistan
hanterar följande punkter: ”Berättelsens utformning”: hur berättelsen är utformad. Vilket inte betyder att det handlar om hur historien som berättas är upplagd. Utan formen för hur
berättelsen presenteras för betraktaren. Vilken genre materialet kommer ifrån, och berättelsens yttre konturer om man så vill. ”Rollers utformning och typer av karaktärer”: hur berättelsen olika protagonister och antagonister är ordnade. ”Den generella miljön”: i vilken miljö berättelsen utspelar sig. ”Typ av katastrof”: vilken typ av katastrof som är förestående i berättelsen. Hur dess förlopp porträtteras och detaljerna kring hur situationen utvecklar sig. Men även hur texten porträtterar karaktärernas och samhällets reaktioner på det som händer. ”Avslutningen”: är en viktig del av historien precis som dess början och dess mittparti. Historiens avslutning aviserar en kontinuitet i historien som underlättar vår förståelse av historiens innebörd. Berättelsens slut är avgörande för hur vi, som betraktare, uppfattar den sammantagna berättelsen47.
3.2.3 Arbetets gång
Arbetet med denna studie tog sin början med att utforma en teoretisk och metodologisk ram kring mitt tilltänkta studieområde. När grundläggande teoretiska och metodologiska ansatser utformats har mitt nästa steg varit att definiera själva studieområdets avgränsningar.
Analysarbetets första del har gått hand i hand med själva insamlandet av data. Med hjälp av den checklista för analys som jag skapat har den fortlöpande analysen kunnat göras smidig.I ett andra steg har noteringarna, enligt checklistan, även varit till stor nytta när det gäller att sammanställa det insamlade datamaterialet. Denna sammantagna analys handlar om att sätta alla texter i relation till varandra och i relation till det grundläggande temat för undersökningen: det apokalyptiska. Samtidigt som denna analys genomförs är det viktigt att materialet sätts in i en relation till den historiska perioden som varje uttalande är sprunget ur. För att hantera analysens behov av en att inte befinna sig för nära men inte heller för långt ifrån studieobjektet har det varit nödvändigt att gå igenom datamaterialet flera gånger. Varje film har gåtts igenom minst två gånger. I vissa fall har det funnits behov av att repetera vissa delar eller vissa scener av filmer för att vara på den säkra sidan att materialet uppfattats på rätt sätt.
47 Lindgren, 2005:98
3.3 Validitet
Validitet är ett begrepp som måste vara ett genomgående begrepp i alla typer av forskning. Vilket även är något som är gällande för detta arbete. All forskning måste ha sin utgångspunkt i noggrannhet och uppmärksamhet. Jag har tidigare i detta kapitel redogjort för både mina
metodologiska och teoretiska utgångspunkter inför detta arbete. Att redogöra för den förförståelse kring ett forskningsområde, som det populärkulturella området utgör, är dock ingen lätt bedrift. Detta med tanke på att vi som människor mer eller mindre ständigt är omgivna av populärkulturella influenser. Som forskare kan man helt enkelt inte undvika dem. Det vi kan göra är att försöka ändra inställningen till de populärkulturella texterna vi avser analysera genom att bli mer avståndstagande till dem. Ett avståndstagande som inte enbart är en inledande ståndpunkt utan ett ställningstagande under hela arbetets gång. Att analysera
populärkulturella texter är dock, i min mening, inte behäftade med samma typer av problem som till exempel vid den kvalitativa forskningsintervjun. Syftet med analysen av den
populärkulturella texten och den kvalitativa forskningsintervjun är, i min mening, dock de samma. Det vill säga att man vill få en bättre förståelse av vissa faktorer48där statistisk representativitet inte ligger i fokus. Närheten till studieobjektet är snarlik den kvalitativa intervjun och det gör det lättare att få fram giltig information. En stor skillnad är dock att den texten inte kan bidra på samma sätt som en intervjuperson kan göra under datainsamlingen. Men och andra sidan löper man heller inte risken att det skapas några bestämda förväntningar, vid analysen av texten, som kan uppstå i det sociala samspelet mellan intervjuare och
intervjuperson. En text kan dock inte tala till mig som forskare på samma sätt som en
intervjuperson. Texten förmedlar sitt budskap utanför en social interaktion mellan två parter. Textens narrativa struktur, dess berättelse, gör att texten kommer att förmedla sitt budskap vare sig jag ställer en fråga eller ej. Texten förmedlar sitt budskap på ett, enligt den narrativa
strukturen, förutbestämt sätt. För hur många gånger jag än tar del av texten presenteras dess innehåll, berättelsen, alltid av samma narrativa struktur. Det är att behålla objektiviteten som kan anses vara ett problem vid tolkningen av materialet. Speciellt eftersom upplevelsen av en film är något högst subjektivt. Och det gäller att ha respekt för filmen som ett studieobjekt så att man inte förförs av det och missar målet med sin analys49. Det är här distanseringen kommer in i bilden som en metodologisk utgångspunkt när det gäller att försäkra sig om ett så pass
48
Holme & Solvang, 1997:94
objektivt ställningstagande som möjligt. Distanseringen tjänar som mitt metodologiska grepp så att kontroll, ifrågasättande och teoretisk tolkning av resultaten ska kunna genomföras50.