Det kalla kriget är den tidsperiod som har sitt ursprung i det maktvakuum som det andra världskrigets slut lämnade efter sig i central- och Östeuropa63. Perioden sträcker sig enda fram till dess att sovjetunionen upplöstes 1991. Spänningen mellan väst- och östblocket utmärkte sig på många olika sätt men kanske framförallt inom kapprustningen mellan USA och
Sovjetunionen. Från och med mitten av 1950-talet hade både USA och Sovjetunionen utvecklat bombplan med kapaciteten att fälla kärnvapen över respektive lands territorium64. Den
vapenteknologiska utvecklingen kom att trappa upp det kalla kriget. En vapenteknologisk utveckling som kom att drivas på av insikten om att utvecklingen av massförstörelsevapen var ekonomiskt försvarbara. Speciellt i förhållande till de höga kostnaderna en konventionell armé behöver för att kunna uppnå samma effektivitet65. Trots upptrappningar och ständiga
spänningar mellan väst och öst var det endast 1962 som de bägge blocken kom som allra närmast en katastrofal sammandrabbning. Detta var när Sovjetunionen erbjöd Kuba att installera vapensystem, i form av offensiva medeldistansrobotar, som skydd mot en hotande 59 28 days later, Danny Boyle (2002) 60 Resident Evil, Paul W. S Anderson (2002) 61 Armageddon, Michael Bay (1998) 62 Testament, Lynne Littman (1983) 63 Karlsson, 2003:169 64 Ibid. 195 65 Ibid.
attack från USA66. Incidenten kom att bli känd som ”Kubakrisen” och avvärjdes genom diplomatiska förbindelser mellan USA och Sovjetunionen67.
4.2.1 Bilden av det kalla kriget
Materialet från 1960-talet speglas starkt av det politiska klimatet och spänningarna mellan öst och väst. Om en katastrof inträffar är det den andra sidan av järnridån som genast anklagas för incidenten. Men det finns även en sida under detta tema som tar upp riskerna med att
mänskligheten utlöser ett tredje och förödande världskrig baserat på ett enda misstag. Ett misstag i form av en kortslutning i en vital elektronisk komponent eller ett misstag baserat på den mänskliga faktorn. Det är i allra högsta grad den mänskliga faktorn som ligger bakom den oundvikliga katastrofen i Stanley Kubrics film Dr. Strangelove från 1964. Där en general vid USA:s strategiska bombkommando får för sig att det är hög tid att på eget bevåg skydda den amerikanska kulturens särart genom att skicka kärnvapenbärande bombplan mot mål i
Sovjetunionen. Men perioden innehåller även filmer som dramadokumentären The War Game från 1965, som regisserades av Peter Watkins för BBC:s räkning68. En film som visar upp ett värsta tänkbara scenario kring vad som kan hända ifall en storstad i England utsätts för ett kärnvapenanfall. Senare alster i form av filmen The Testament från 1983 och filmen Threads från 1984, berör bägge denna punkt. Speciellt framhåller dessa filmer att ett kärnvapenkrig inte är ett krig som går att vinna. Filmen Threads är en senare porträttering av samma berättelse som i The War game. Här bygger filmens grundläggande scenario på Englands medlemskap i NATO. Vilket tvingar in landet i en konflikt mellan öst och väst. Där England blir ett mål för Sovjetunionens missiler enbart efter att USA beslutat att använda kärnvapen mot strategiska mål på ett slagfält någonstans i Europa. Filmen innehåller, till skillnad från The war game eller andra skildringar från samma tid, bilder av våldsamma protester mot krig och mot användandet av kärnvapen. Bägge filmerna hanterar frågan om möjligheterna till överlevnad ifall en
kärnvapenattack skulle drabba England. Eller rättare sagt omöjligheten med att överleva en kärnvapenattack. Mer än någon annan film jag analyserat kring ämnet det kalla kriget berör frågan om omöjligheten med att överleva en kärnvapenattack som The Testament och den senare tv-produktionen av On the beach från år 2000. I bägge dessa fall är frågan om
människornas död bara en tidsfråga. Människor som överlevt den initiala attacken och som nu sakta men säkert tynar bort från strålningens effekter. Varken The Testament eller On the beach 66 Karlsson, 2003: 201 67 Ibid. 68 Filmen var från början producerad för Tv men eftersom regissören valde att ifrågasätta stora delar av det brittiska civilförsvarets förberedelser inför en kärnvapenattack tilläts den endast att visas på bio.
konstaterar exakt vem eller vilka som utlöst attacken. Inte ens Neville Shout, författare till novellen On the Beach, tar upp frågan om vem eller vilka som är ansvariga för den globala katastrofen som sakta men säkert förtär mänskligheten. Ställda inför faktumet att döden är nära förestående förblir ansvarsfrågan ointressant att debattera för de som för tillfället är de sista överlevande.
4.2.2 Kampen mellan två block
Under det kalla krigets era står ideologin fast som det grundläggande temat. Det finns två sidor i en konflikt som kan hota att förgöra hela världen genom en knapptryckning. Det handlar om öst och väst, kommunism eller ”the American way of life”. Två sidor som kan rationaliseras till ett val mellan ”godhet” respektive ”ondska” eller den mer framträdande kampen mellan
”kultur” och ”natur”. Kärnvapen får här bilden av det ultimata och yttersta vapnet i kampen om att säkra ”the American way of life” eller ”our way of life” som den enda framtidsvisionen. Det kalla kriget är en svartvit bild. Antingen segrar det ”onda” eller det ”goda”. Men vad är det egentligen som segraren har att härska över, när väl svampmolnen lagt sig vid horisonten? Propagandabilden är i många fall tydlig: ett kärnvapenkrig går att vinna. Vilket är den totala motsatsen till vad Mick Jackson vill säga med sin film Threads69. Men för att vinna måste västblocket vara den makt som agerar först för att på så sätt försäkra sig om att östblocket aldrig får chansen att slå tillbaka. Men det är inte USA:s attack mot Sovjetunionen som är bilden som visas. Tvärtom är det Sovjetunionens kärnvapen och biologiska vapen70 som oanmält och oprovocerat används mot västvärldens befolkning.
69
Threads, Mick Jackson (1984)
4.2.3 Krig utan vinnare
I samband med synen på hur pass realistiskt det är att överleva en kärnvapenattack finns det en diskussion som intertextuellt binder samman flera olika texter över tiden. Där konsekvenserna för de människor som överlever en direkt kärnvapenattack ställs i relation till de människor som inte överlevt den direkta attacken. De överlevandes situation ställs mot de döda. Och bilderna av hur samhällets struktur och institutioner faller sönder, tillsammans med lidandet som den radioaktiva strålningen orsakar förstärks med olika uttalanden. Alla baserade på antagandet att det finns ingen vinnande sida i ett kärnvapenkrig.
“What if they are so griefstricken that they would envy the dead and not go on living?”71 Presidentens uttalande i filmen Dr. Strangelove kring möjligheterna för mänsklighetens fortsatta överlevnad genom att rädda delar av USA:s befolkning djupt under marken efter att den Sovjetiska domedagsmaskinen aktiverats. Andra exempel på detta resonemang finns i filmen Testament:
“What if the baby is the lucky one?”72
Kommentaren som fälls av huvudpersonen precis efter förlossningen av Cathy Pitkins efterlängtade barn. Ett barn som, i hennes ögon, slipper genomlida den långsamma döden genom strålningsförgiftning. Och det konstateras precis enligt samma linje i The War game av filmens speakerröst:
”…would the survivors envy the dead?”73
När det är konstaterat att det inte finns en vinnare i ett kärnvapenkrig blir frågan den om skuld. Och det är här bilden av västblocket som den stora försvararen av frihet och demokrati lyfts fram. Faktum är att inte i någon av de filmer som ingår i mitt material, som refererar till perioden för det kalla kriget, är det västblocket som orsakar den massiva förödelsen. Det är alltid kärnvapen eller biologiska vapen från den andra sidan järnridån som får bära skulden. I filmerna Dr. Strangelove och The War game är det i och för sig handlingar från USA:s sida som besvaras med en oproportionerligt kraftfull vedergällning från Sovjetunionen. De gånger då USA kan anses vara den skyldige parten i en annalkande kärnvapenkatastrof undanvärjs den alltid i sista stund. Vilket cementerar fast bilden, hur man än väljer att vrida och vända på den, att det alltid är Sovjetunionen som står för den globala kärnvapenkatastrofen. Under det kalla 71 Dr. Strangelove,Stanley Cubric ( 1964) 72 Testament, Lynne Littman (1983) 73 The War game, Peter Watkins (1965)
krigets period är det tydligt att det är USA:s ideologiska position och den amerikanska livsstilen som får det dominerande genomslaget. Och framförallt visas upp som den stora garanten för fred och frihet i världen.
4.2.4 Ingen framtid utan barnen
Barnen är framtiden för mänskligheten. För att bevara den och för att den skall kunna leva vidare och utvecklas. Men det är även barnen som symboliserar priset för användandet av massförstörelsevapen. Filmen Threads visar bilden av hur barnen få betala för människornas kapprustning och efterföljande krig. Slutscenen är slående när den unga nyblivna modern precis förlösts och ett litet bylte överlämnas till henne. Hon stirrar länge på dess innehåll och skriker sedan av skräck samtidigt som hon slänger det ifrån sig. Hennes reaktion är talande. Och talar om för oss att det nyfödda barnet tagit den största skadan av det kärnvapenkrig som 13 år tidigare drabbade England. Barnens betydelse är en viktig del av dessa filmer. Slutscenen i filmen Threads krossar alla dessa drömmar och illusioner. Och ger oss en slutlig bild av att det finns ingen utväg för människan om hon bestämmer sig för att ge sig in i ett kärnvapenkrig. Barnet är den slutgiltiga symbolen för mänskligheten. Utan dem finns inget fortsatt hopp och utan dem dör människan ut. Det är därför det är så viktigt att man gör allt för att rädda dem och sätta dem i säkerhet. I filmen The Omega man offrar sig huvudpersonen, Dr. Robert Neville, så att barnen kan fly norrut tillsammans med botemedlet för smittan de lider av. Barnet
symboliserar även det rena och oskyldiga. Vilket återigen gör bilderna i Threads ännu mer pricksäkra. Ett nyfött barn kan inte bära skulden för det som dess föräldrar åsamkat världen. Genom sin död eller vanställdhet, filmen avslöjar inte vilket, har mänskligheten drabbats av det ultimata straffet. Ett straff som människan dömt sig själva till. Det är den tekniska utvecklingen som ligger bakom katastrofen och det är endast människan själv som därför kan hållas
ansvarig. Genom sina handlingar har man sett till att skada den kommande generationen på ett sådant sätt att en fortsatt överlevnad för mänskligheten blir omöjlig.
4.2.5 Sammanfattning av periodens bilder
Det kalla krigets era var en period med ett klart definierat ”vi” och ett ”dem”. Väst stod här i motsats till öst i två block med en klar skiljelinje. Västsidan i denna kalla konflikt målas upp som den ”goda” sidan, den sidan som är den enda sidan i konflikten som kämpar för frihet och mänsklighetens överlevnad. Östblocket visas upp, så att de tar bilden av allt negativt som väst inte är. Relationen mellan motsatsparen, ”vi” och ”dem”, är mycket tydlig och utpräglad under
denna period. Det är också tydligt att publiken skall identifiera sig med ”vi”-sidan och
samtidigt fördöma ”dem”. USA står här som den yttersta garanten mot en hänsynslös Sovjetisk expansionistisk agenda. Västblocket målas upp som den bästa av alla världar att leva och bo i. Med rätt värderingar och rätt sätt att leva. Samtidigt som hela västblocket blir synonymt med USA.