_____________________________________________________
Sociologi 61-100p
_____________________________________________________
Apokalypsens diskurs
Populärkulturella tolkningar av hot mot mänskligheten under perioden 1964 till 2007
Björn Remning
D-uppsats Handledare: Jesper Andreasson
Högskolan i Kalmar Institutionen för Humaniora och samhällsvetenskap
Abstrakt
Målsättningen med detta arbete har varit att kvalitativt, undersöka det jag kallar för det apokalyptiska temat, som finns inom vissa populärkulturella framställningar. Studiens fokus ligger på att diskursivt analysera texter och deras koppling till den historiska period som den är sprungen ur. Detta för att se vilka myter som rör sig inom diskursens ramverk. Analysen är gjord på 24 filmer producerade under perioden 1964 till och med år 2007. Mer exakt har syftet med arbetet bestått i att besvara frågorna: vad skildras inom ramen för det apokalyptiska temat och förändras innehållet samt hur de framförs över tiden?
Resultatet visar att inom ramen för det apokalyptiska temat presenteras ett antal narrativa strukturer. Narrativ och myter, inom det apokalyptiska temat är tätt sammanbundna med hur samhället ser ut vid tidpunkten för dess produktion. Och det är den sociala verklighetens tillstånd som i slutänden bestämmer hur dessa ser ut. De är i vissa fall konstruerade för att leverera kritik mot ett eller flera ämnen. I andra fall syftar de till att förespråka en viss typ av handlande eller till att förespråka ett ideologiskt ställningstagande. Under perioden 1964-1990, talar berättelserna till oss om farorna med ett tredje världskrig, tillsammans med en kritik mot expertsystem och institutioner. Den efterföljande perioden, 1991-2000 placerar kampen mellan vetenskapen och naturen i historiens centrum. Här upphöjs rationaliteten till att bli det enda medlet som kan uppnå målet med att rädda mänskligheten. Perioden 2001-2007 är i mångt och mycket en förlängning av den föregående perioden. Dock fylls naturen med en ny dimension under denna period. Den är nu under angrepp från människan.
Innehållsförteckning
Abstrakt 2
1. Inledning 5
1.1 Inledande ord 6
1.2 Det apokalyptiska temat 7
1.3 Syfte 8
2. Teori 9
2.1 Teoretisk bakgrund 10
2.1.1 Grundläggande utgångspunkter 10
2.1.2 Den semiotiska analysen 11
2.1.3 Barthes semiotik applicerad på film 12
2.1.4 Diskursens betydelse 14
3. Metod 15
3.1 Avgränsningar 16
3.1.1 Val av källor 16
3.1.2 Ett kort utdrag ur mitt datamaterial 17
3.2 Metod diskussion 29
3.2.1 Distansering som teknik 30
3.2.2 Checklista för analys 30 3.2.3 Arbetets gång 31 3.3 Validitet 32 3.4 Tidigare forskning 33 4. Analys 36 4.1 En introduktion 37
4.1.1 Berättelser med skiftande teman 37
4.2 Det kalla kriget 38
4.2.1 Bilden av det kalla kriget 39
4.2.2 Kampen mellan två block 40
4.2.3 Krig utan vinnare 41
4.2.5 Sammanfattning av periodens bilder 42
4.3 Överväldigande naturkrafter 43
4.3.1 Det pandemiska hotet 45
4.3.2 Att göra motstånd 45
4.3.3 För ett högre syfte 46
4.3.4 Effektivitetens medel 47
4.3.5 När slutet kommer 47
4.3.6 Sammanfattning av periodens bilder 48
4.4 Spöket efter den elfte september 48
4.4.1 Avsaknaden av terror 49
4.4.2 Den skuldbelagda människan 50
4.4.3 Naturen, väder och vind 51
4.4.4 Sammanfattning av periodens bilder 51
5. Slutsatser 53
5.1 Slutdiskussion 55
Käll- och litteraturförteckning. 56
1.1 Inledande ord
”… we finally really did it. You maniacs! You blew it up! Ah damn you! God damn you all to hell!”
Charlton Heston som “George Taylor” i“Planet of the Apes”, 1968.
George Taylor kommer till en förkrossande insikt när han ser resterna av frihetsgudinnan halv
begravda i sanden. Han står på knä framför dem och vi som ser på inser sakta men säkert att världen som vi känner igen den inte längre existerar. Samtidigt kämpar personalen från Center
for disease control mot tiden för att rädda samhället ”Ceder Creek” innan smittan bryter
igenom avspärrningarna och hotar sprida sig som en löpeld över landet1. Utanför jordens atmosfär kämpar besättningen ombord på rymdskytteln ”Messiah” mot överväldigande odds för att hindra en asteroid, lika stor som staden New York, från att träffa jorden2. Utanför
biosalongen kämpar Dr. Robert Neville för att, som den siste ickeinfekterade mannen på jorden, behålla kontrollen över sitt nedbrutna psyke3. När filmen är slut och ljuset tänds vet vi dock att det bara handlar om en populärkulturell porträttering av en påhittad möjlig eller omöjlig framtid. Inom populärkulturen kan världen om och om igen ställas inför en slutgiltig katastrof. En katastrof med apokalyptiska konsekvenser för mänskligheten. Den kan bestå av att naturen vänder sig emot oss men den kan lika gärna bestå av mänsklighetens mest ödesdigra misstag. Porträtteringarna är många och det är detta som gör det så intressant. Det apokalyptiska populärkulturella temat är nära sammanbundet med att det finns saker vi människor fruktar utan att vi nödvändigtvis har personliga erfarenheter av dem. Precis som Furedi (2006) säger i sin bok Culture of fear finns det faror vi inte direkt kan konfrontera utan endast frukta passivt4. Vilket är precis vad det apokalyptiska temat handlar om. Det är något vi inte kan uppleva, utan endast frukta passivt. I fiktionens land är verkligheten alltid en konstruktion5 men fiktionen bygger alltid på en strävan efter olika grader av realism. Och sökandet efter realism kan endast finna sitt svar inom gränserna för det vi känner igen, vår egna sociala verklighet. Fiktionens faror är något som föds ur våra kollektiva rädslor. Och det är ur dessa rädslor som det 1 Outbreak, Wolfgang Petersen (1995) 2 Deep Impact, Mimi Leder (1998) 3 The Omega Man, Boris Sagal (1971) 4 Furedi, 2006:x 5 Hall, 2003:360
apokalyptiska temat drar sin näring. Denna studie är en studie av en av populärkulturens ”mörkare sidor”. Och om de framtidsvisioner som under åren skildrats och vars berättelser inte alltid har ett så kallat lyckligt slut för mänskligheten. Trots detta har dessa filmer tilltalat och fascinerat människor genom åren. Dess popularitet finns om inte annat att finna i sentida reproduktioner av gamla filmer, så som Planet of the apes från 2001 och I am legend från 2007
6
. Målet med arbetet är att under perioden 1964 till och med 2007 analysera vad det är som dessa filmer vill säga oss. Inte bara vad budskapet innehåller utan även hur detta budskap framställs och har förändrats under perioden.
1.2 Det apokalyptiska temat
Den vedertagna betydelsen av ordet lockar våra tankar till bilder om jordens undergång, på ett eller annat sätt. Det kan vara en katastrofal situation där allt liv på jorden får sitt slut genom en olycka, en naturkatastrof eller på grund av den mänskliga faktorn. Ordbokens förklaring av ordet är att apokalypsen är ”en vanlig benämning på Uppenbarelseboken”7. Den bibliska berättelsen om hur jordens undergång kommer att utspela sig med naturkatastrofer påkallade av den kristna gudens hantlangare och den slutgiltiga striden mellan det goda och det onda8. En mer passande och framförallt vetenskaplig definition av begreppet finns att finna hos Scott Lash i hans bok Critique of information (2002). Enligt Lash är apokalypsen en tidpunkt. En upplevd situation där vi lever i en malström av katastrofer och svåra olyckor. Det apokalyptiska inträder när allting av värde, intresse och av vikt för människan, upplösts i ett kaos av på
varandra efterföljande katastrofer. När undergången för mänskligheten inte längre är en risk utan när risken blivit ett reellt faktum9.Enligt Lash består det apokalyptiska tillståndet endast av ett kort ögonblick i tiden. Vilket skulle vara när människan befinner sig mitt i detta totala kaos av katastrofer.Den populärkulturella tolkningen av det apokalyptiska kan ta många olika former men den röda tråden är anspelningen på att en överhängande risk nu har realiserats. Den teoretiska risken har övergått till att bli en praktisk realitet. Det populärkulturella apokalyptiska temat förhållande till den sociohistoriska nivån är med andra ord samma förhållande mellan risk och realitet som människan dagligen lever med. Temats drivkraft är människans rädsla och ur ett ekonomiskt perspektiv är reproduktionen av detta tema ett utnyttjande av människans rädslor. Genom det apokalyptiska temat finns det inte längre några ”unknown unknowns”10. De 6 I am legend, Francis Lawrence (2007), är en nyinspelning av filmen The omega man från år 1971. 7 Lund (Red), 1995:39 8 Berättelsen återfinns i Bibelns nya testamente, Uppenbarelseboken. 9 Lash, 2002:136 10 Furedi, 2006:xi
okända hoten får genom populärkulturen, inte en kropp, men likväl en synlig representation vi, som publiken, kan ta del av.
1.3 Syfte
Syftet med denna studie är att kvalitativt analysera en serie populärkulturella texter. Begreppet text syftar tillbaka på alla slags meningsfulla kulturella uttryck11 och skall inte förväxlas med ordets bokstavliga betydelse. Där texterna i denna studie utgörs av en serie filmer. Studien följer ett så kallat diakront perspektiv, där det handlar om att studera ett fenomens utveckling över tid. Målet med studien är att göra en diskursiv analys med fokus på textens sociohistoriska nivå. Det vill säga textens koppling till den historiska period som den är sprungen ur.De populärkulturella texter jag avser att analysera i detta arbete är alla filmer med ett gemensamt tema. De är alla porträtteringar av mänsklighetens konfrontationer med det apokalyptiska. Det vill säga situationer som i sin förlängning hotar mänsklighetens fortsatta varande.
I denna studie ämnar jag besvara följande konkreta frågor:
1. Vad skildras inom ramen för det apokalyptiska temat?
2. Förändras innehåll och hur framförs de över tiden?
11 Miegel & Johansson, 2002:184
2.1 Teoretisk bakgrund
Detta arbete kräver ett ramverk av teoretiska utgångspunkter som tar hänsyn till det tilltänkta studieområdets karaktär. I fallet med denna studie utgörs det tilltänkta området av
populärkulturens område. Pågrund av detta behövs det teorier som kan hantera det
populärkulturella områdets olika aspekter. För att fylla detta behov av har jag valt att inrikta mig mot ett socialkonstruktivistiskt synsätt på mitt arbete. Jag har i mitt teoretiska arbete inledningsvis inspirerats av Foucaults och Halls arbeten kring diskurser och ”representation”. Men jag har även tagit till mig av influenser från Berger & Luckmanns teorier om den sociala konstruktionen av vår värld12. Men för att få det bästa greppet om det kulturella och framförallt det populärkulturella studieområdet har jag även vänt mig till Miegel & Johansson och
Lindgrens texter på området.
2.1.1 Grundläggande utgångspunkter
Socialkonstruktivismen är i detta arbete en grundläggande teoretiska utgångspunkt. Precis som många sociologiska tänkare hävdar så är begreppet socialkonstruktivism13 ett brett begrepp med nästan lika många definitioner som det har förespråkare. Något man blir varse när man refererar till Sören Barlebo-Wennebergs bok Socialkonstruktivism – positioner, problem och
perspektiv14. Begreppet har många olika uttolkare, men bortser man från denna bredd finner man att gemensamt är att de innefattar ett eller flera av följande antaganden15:
• En kritisk inställning till att det skulle finnas något som självklar och oföränderlig kunskap.
• Historisk och kulturell specificitet. Vilket är insikten om att världsbild och människors identiteter är föränderliga över tiden.
• Sambandet mellan kunskap och sociala processer. Det vill säga att världen skapas och upprätthålls genom sociala processer, interaktionen människor i mellan.
• Sambandet mellan kunskap och social handling. Att en bestämd världsbild gör vissa former av handlingar.
Det är den sista av dessa punkter, sambandet mellan kunskapen och den sociala handlingen, som jag finner mest intressant för detta arbete. Innehållet i det som sägs och hur någonting 12 Berger & Luckman 2003 13 Av vissa även kallat för socialkonstruktionism. 14 Barlebo‐Wenneberg, 2001 15 Lindgren, 2005:53–55
framförs är av stor vikt att klargöra i relation till mitt datamaterial. När det gäller sambandet mellan kunskapen och den sociala handlingen och dess betydelse för de populärkulturella texterna ser jag följande som en möjlig slutsats: Populärkulturella texter skapar bilder av världen som får konsekvenser i former av tankesätt och ageranden16 för de som tar del av dem. Följer man Stuart Halls resonemang så handlar detta om så kallad ”representation”17. Det vill säga meningsproduktionen som sker genom språk, och bilder. Det som med andra ord kopplar ihop mening, språket och kulturen. Enligt Hall är det ”representationen” som gör världen förståelig för oss18. Vi tar till oss koder och system av tecken ur det vi ser. Dessa koder och system av tecken förändras dock över tiden vilket är något vi måste vara medvetna om. De är historiskt och socialt bestämda och i sin tur relaterar de till bakomliggande intressen och syften19. Resonemangets slutsats blir följaktligen att någon som helst ”absolut sanning” eller ”absolut mening” aldrig kan uppstå, i enlighet med både Lindgrens och Derridas resonemang20. Den enda meningen som uppstår gör så inom ramen för en diskurs21. Kopplingen mellan kunskap och social handling blir intressant när man sätter kunskapen i relation till filmens innehåll. Alla filmer förmedlar en berättelse för den som tittar på den. En berättelse som kan vara mer eller mindre realistisk i sin karaktär. Vilka spår den lämnar efter sig är en högst subjektiv fråga. Det intressanta är vilka typer av kunskap som filmen visar upp och gör tillgänglig för publiken. Kunskapens relation till den sociala handlingen innebär, i mitt arbete, berättelsens inverkan på människors liv, åsikter, förväntningar och handlingar. Filmen är en källa till kunskap som på kort tid kan nå en stor publik. Därför är det viktigt att
medvetandegöra vilken typ av kunskap som filmens berättelse förmedlar.
2.1.2 Den semiotiska analysen
Semiotiken behandlar hur språk och betydelse arbetar för att skapa mening inom ramen för en enskild text. Jag använder mig av Barthes modell22 för den semiotiska delen av mitt
analysarbete. Enligt Barthes modell delas den enskilda texten upp i två olika nivåer. Barthes kallar den första nivån, den beskrivande, för den denotativa nivån23. Denotationen är den enkla och den mest grundläggande beskrivningen av en bild eller i filmens fall, en scen.Det är den 16 Lindgren, 2005:55 17 Hall. 2003 18 Ibid. 128 19 Lindgren, 2005: 77‐78 20 Ibid. 77‐78, Miegel & Johansson, 2002:202 21 Hall, 2003: 45 22 Lindgren 2005:80 23 Hall, 2003:38
beskrivning som vi alla kan enas kring att vi ser24. Den andra, konnotativa nivån är den nivå där vi börjar avkoda det som vi ser.Den konnotativa nivån är inte beroende av det
konsensusbaserade beskrivandet som den denotativa nivån är.Här kopplas analysen samman med bredare betydelser av ideologier, konceptuella ramverk och samhälleliga värdesystem25. För detta arbete är det viktigt att frilägga vad det är som sägs, eller för den delen visas, och förmedlas inom mitt valda studieområde. Använder man sig av Barthes terminologi handlar det om att frilägga eller avslöja de så kallade myterna. Enligt Barthes kan en myt bestå av vilken typ av meddelande och budskap som helst. Den enda förutsättningen är att det förmedlas inom en diskurs26. Myten finns till för att förvränga och uppvisa maktstrukturer och
samhällsordningar som naturliga och fria från motsättningar. Målsättningen med mitt arbete är att nå just denna mytiska nivå i de texter som ingår i min analys. Att frilägga vad det är som sägs men även se hur förändringen, av vad som sägs, över tidsperioden ser ut. Förändringen över tid är en intressant aspekt av det mytologiska eftersom det, enligt Barthes, inte finns några eviga myter27. En myt är knuten till ett historiskt sammanhang och genomgår förändringar över tiden.
2.1.3 Barthes semiotik applicerad på film.
Enligt Barthes28 finns det en språklig och en mytologisk nivå i alla texter. På den språkliga nivån rör det sig om textens rent bokstavliga mening. Applicerat på film betyder det att vi iakttar en situation där två personer talar i telefon med varandra, för att ta en scen ur filmen Dr.
Strangelove som ett exempel. Scenen är hämtad ur handlingen där USA:s president försöker
tala förstånd med sin Sovjetiska motpart.Här har vi den denotativa betydelsen av bilderna vi ser. Denotationen har att göra med tecknens mest stabila och objektiva betydelser29. Den beskriver bilden vi ser helt okodad, inte dess innebörd, utan endast dess olika element och dess uppbyggnad. Den denotativa beskrivningen av en bild är begränsad och det finns en bortre gräns för hur långt det går att gå i en denotativ beskrivning av en bild30. Begränsningen för den denotativa betydelsen, den bortre punkten eller gränsen, sätts upp av den objektiva betydelsen av det vi ser i en bild.
24 Hall, 2003:38 25 Ibid. 39 26 Miegel & Johansson, 2002:194 27 Ibid. 19 28 Lindgren, 2005:80 29 Ibid. 83 30 Ibid. 84
Den konnotativa nivån är den nivå där denotationens tecken blir till ett uttryck för ytterligare ett innehåll31. Det är i detta ytterligare innehåll som tecken kan vara laddade med en rad olika betydelser.Det är här vi finner myten, den ideologiska funktionen som ryms i texten. Enligt Barthes är mytens ideologiska funktion att skala bort de politiska dimensionerna av de sammanhang som den betecknar32.
Fig.1 Schematisk bild över Barthes modell 33
På en denotativ nivå är bilderna från filmen Dr. Strangelove34 bara en man i kostym som talar i telefon, omgiven av andra män i kostym. På den konnotativa nivån kan vi koppla samman bilden av mannen och telefonsamtalet till den Sovjetiska premiärministern med det kalla krigets ideal. President Merkin Muffley försöker, som om han förklarar för ett barn, förklara
situationen de nu befinner sig i för den Sovjetiska premiärministern. Presidentens sätt att förklara situationen beror på att den Sovjetiska premiärministern dels är alkoholpåverkad och dels på väg att bli hysterisk över hur situationen nu ser ut. Bilden av den alkoholpåverkade politikern ger ett högst oseriöst intryck i kontrast till den väldigt samlade och framförallt nyktra amerikanska presidenten. Att den Sovjetiska premiärministern gång på gång måste lugnas ned av den amerikanska presidenten, från att bli mer eller mindre hysterisk, visar upp honom i en högst omanlig dager. Att premiärministern är onykter talar även till att pågrund av sin Ryska eller Sovjetiska härkomst skulle ha en förkärlek för att dricka alkohol i tid och otid. Under språkobjektets nivå ryms den metaspråkliga nivån. Det vill säga den nivå där det vi ser, den symboliska innebörden, har en viss betydelse för betraktaren. Det är på denna metanivå som myten arbetar sig fram.Att analysera texten, filmen, enligt den ovanstående modellen ger bara 31 Lindgren, 2005:84 32 Ibid. 81 33 Hämtad ur Lindgren, 2005:80 34 Dr. Strangelove, Stanley Kubric (1964) MYT METASPRÅK Mytologisk nivå (konnotation) Uttryck UTTRYCK INNEHÅLL TECKEN SPRÅKOBJEKT Språklig nivå (denotation) Innehåll
svaret på hur den enskilda texten i sig skapar mening.För att nå längre i analysen gäller det att söka sig bortom det enskilda tecknets betydelse för att spåra textens koppling till en kontextuell nivå. Det vill säga att koppla samman filmens innehåll med innehållet i andra filmer.
Värderingar, attityder och praktiker överskrider nämligen den enskilda texten och kopplar samman dem i större ramverk av regler.
2.1.4 Diskursens betydelse
Diskursens betydelse för representationen är att fungera som en språklig ordning. Enligt
sociologen Simon Lindgren handlar det mer exakt om ”regler och praktiker som tillhandahåller meningsfulla yttranden”35. Söker man efter en mer grundläggande definition av begreppet finner man att en diskurs är ”en referensram för tänkandet inom en viss samhällelig sfär”36. Diskursen relaterar till ett givet ämne, som i mitt fall berör apokalypsen och dess framställning, och den binder samman gränserna för den enskilda populärkulturella texten med andra texter37. I fallet med denna studie handlar diskursens betydelse om vilken typ av ramar som det
populärkulturella apokalyptiska temat har att anpassa sig efter. Varje populärkulturell text är inordnad i en diskursiv kontext men hör även hemma i ett bredare sociohistoriskt
sammanhang38. Det är detta vidare sociohistoriska sammanhang jag anser vara intressant att inrikta min analys mot. Kopplingen mellan världen, omkring oss, som vi uppfattar den och de bilder vi tar del av genom de filmer vi ser.
35 Ibid. 125 36 Giddens, 2003:553 37 Lindgren, 2005:144 38 Ibid. 155‐156
3.1 Avgränsningar
Att göra urval och avgränsningar för detta arbete är minst sagt problematiskt. Detta med tanke på det populärkulturella områdets storlek och hur pass många olika filmer det finns att välja på. Grundtanken kring urval och avgränsningar har för min del varit att använda så pass mycket tillgängligt material som möjligt. Det största hindret med detta synsätt är framförallt
tillgängligheten kring det tilltänkta materialet. Den primära källan för datainsamling för detta arbete är filmen. När det gäller film finns det åtskilliga genrer och subgenrer, vilka inte är intressanta att avgränsa sig kring. Att inrikta analysen mot endast en enda genre anser jag vara en begränsning och har därför valt att bortse från dessa kategoriseringar. Det enda viktiga är att själva materialets handling anknyter till det grundläggande temat. Detta leder till att
datamaterial som insamlats täcker flera olika genrer, från drama och dramadokumentärer till action- och skräckfilmer.
3.1.1 Val av källor
Arbetets urval av källor är baserat på två saker. Dels grundtanken att diskurs aldrig består av en enstaka källa eller text. Samt att utan ett brett spektrum av texter att välja på går det inte att spåra kopplingar och förändringar över tid. Grunden för arbetet är att ta reda påvad texten återspeglar av samhället och kulturen39 över en tidsperiod. Detta kräver att den historiska utvecklingen tas med som en viktig faktor vid insamlandet av datamaterialet. Den
historiemässiga aspekten för detta arbete består i att materialet har sitt ursprung från mitten av 1960-talet och sträcker sig fram till slutet av år 2007. Den historiemässiga aspekten av
materialet leder dock fram till problemet: hur gör man ett urval som är relevant utifrån den stora mängden filmer som producerats under tidsperioden? Processen att välja ut materialet har därför bestått av fyra separata steg. Första steget har varit att identifiera och fatta beslut om vilken den tänkbara tidsperioden som studien skall sträcka sig över i sin helhet. Steg två har varit att identifiera tänkbara källor under denna fastslagna tidsperiod. Källor med direkt
koppling till arbetets grundläggande populärkulturella tema. För att underlätta urvalsprocessen har jag här tagit hjälp av två separata källor. Den första har varit internetsidan Internet Movie
Database40. Där jag bland annat har använt mig av sökorden ”apokalyps”, ”jordens undergång” och ”hot mot mänskligheten”41 för att få en grundläggande uppfattning om vilka titlar som 39 Lindgren, 2005:211 40 www.imdb.com 41 Sökorden är i texten översatta till svenska och är ursprungligen: ”apocalypse”, ”end of the world” och ”threats against humanity”.
producerats och som är knutna till dessa sökord.Den andra källan har varit statens biografbyrå. Vars hemsida innehåller en databas över alla filmer som granskats sedan 1956. Denna databas har gjort det möjligt att få ett grepp om den sammantagna bilden av vilka filmer som
producerats under den tilltänkta tidsperioden. Det tredje steget i processen har varit att söka efter tänkbara och tillgängliga titlar, alla med anknytning till kriterierna som ställts upp enligt det andra steget. Det fjärde och sista steget i urvalsprocessen har varit att ordna det tillgängliga materialet och bedöma vilka individuella titlar som varit intressanta att inrikta sig på.
Motiveringen av urvalet är helt baserat på förarbetet och identifieringen av tillgängligt material rörande temat. Tiden som finns till förfogande för detta arbete är begränsad och det är även en aspekt som måste tas med i själva urvalsprocessen. Utan en tidsbegränsning eller enbart med mera tid till förfogande hade bredden av data med största sannolikhet kunnat göras större. Utvalt material som används i detta arbete består av 24 filmer från tidsperioden 1964 till och med 2007. Att välja 1964 som en startpunkt för detta arbete är först och främst baserat på den tidsåtgång som finns till förfogande när det gäller att samla in användbart material för detta arbete. För det andra så är det en fråga om tillgänglighet. Datamaterialet är hämtat ur alster som producerats i väst. Material från andra delar av världen, som innehåller samma typer av
tolkningar har inte tagits med. Anledningen till detta ställningstagande är att utgångspunkten för arbetet är att söka svaren bland de tolkningar som är dominerande i väst. Vilket har resulterat i att datamaterialet till så stor del utgörs av alster producerade i USA och Europa. Detta betyder dock inte på något sätt att jag anser att temat endast existerar inom de i väst producerade filmerna.
3.1.2 Ett kort utdrag ur mitt datamaterial
Att återge innehållsbeskrivningar för alla de filmer som ingått i min studie anser jag skulle bli ett alltför omfattande inlägg i detta arbete. Istället väljer jag att presentera ett par, kortare referat om de filmer som jag kommer att beröra senare i detta arbete. Ordningen i min
presentation är baserad på utgivningsår. Presentationen innehåller även vem som stod för regi, filmens längd och dess ursprungsland. En sammantagen lista över de filmer som ingår i studien återfinns i bilaga 1.
Dr. Strangelove – How I learned to stop worrying and love the bomb
Utgivningsår: 1964 Regi: Stanley Kubric, 96 min. Ursprungsland: England.
En galen general vid USA:s strategiska bomb kommando anser att krig är alldeles för viktigt för att lämnas åt politiker att besluta om. På eget bevåg skickar han ut oåterkalleliga order om att Sovjetunionen skall angripas med kärnvapen. Filmen visar dels president Merkin Muffleys (spelad av Peter Sellers) desperata försök att övertyga sin Sovjetiska motpart om att anfallet är ett misstag. Handlingen är även centrerad kring besättningen ombord på ett av de bombplan som får order om att fälla kärnvapen över mål innanför Sovjetunionens gränser. Historien tar en dramatisk vändning när den Sovjetiska ambassadören avslöjar att landet har en så kallad
domedagsmaskin. En gigantisk bomb, som när den väl aktiverats inte kan stängas av. Den är inställd att detonera om landet utsätts för ett kärnvapenangrepp. Resultatet av denna
domedagsmaskin är att göra hela jorden obeboelig under en lång tid framöver. Filmen behandlar den paranoida spänningen mellan USA och Sovjetunionen under det kalla kriget genom att förvandla situationens allvar till en humoristisk tolkning av en absurd situation som skapats av den politiska och militära administrationen.
The War Game
Utgivningsår: 1965 Regi: Peter Watkins, 48 min. Ursprungsland: England.
Filmen är en dramadokumentär producerad av Brittiska BBC. Handlingen är baserad på antaganden om vad som skulle hända ifall England utsätts för ett direkt kärnvapenangrepp. Peter Watkins visar i filmen en mycket kritisk bild av hur landets myndigheter och framförallt hur illa rustat civilförsvaret är rustat för att lösa situationen. Filmen kritiserades för sina ingående och våldsamma skildringar av effekterna som ett kärnvapenangrepp skulle ha på landets befolkning. Handlingen består av dramatiseringar av det tilltänkta förloppet, varvat med olika expertutlåtanden från olika forskare. Hela tiden ackompanjerat av en speakerröst som förklarar förloppet och återger fakta löpande under hela filmen. Trots kritiken fick filmen en Oscar 1967 i kategorin bästa dokumentär.
The Omega Man
Utgivningsår: 1971 Regi: Boris Sagal, 98 min. Ursprungsland: USA.
Filmen är en nyinspelning av filmen The last man on Earth från 1964. Handlingen i The
genom en attack med ett biologiskt massförstörelsevapen. En sjukdom som förvandlar dem till ljusskygga och våldsamma varelser. Huvudpersonen, Dr. Robert Neville (spelad av Charlton Heston) har genom en olycka blivit immun mot pesten och kämpar nu mot både ensamheten och den så kallade ”Familjen”, en grupp pestsmittade människor, under ledning av den
karismatiska före detta TV-stjärnan Matthias (spelad av Anthony Zerbe). Deras mål är att utrota all vetenskap och teknologi. För dem är Dr. Neville en relik från en annan tid som måste utrotas för att fred skall kunna uppnås. Enligt ”Familjen” var det vetenskapen och tekniken som
förstörde världen och endast genom att återvända till en enklare tid och förkasta vetenskap och teknik kan världen återuppbyggas och en slutgiltig allomfattande fred uppnås.
The Andromeda strain
Utgivningsår: 1971 Regi: Robert Wise, 131 min. Ursprungsland: USA.
En sattelit utskickad av amerikanska armén kraschlandar på jorden, utanför det lilla samhället Piedmont i New Mexico. Snart visar det sig att satteliten burit med sig ett utomjordiskt virus tillbaka till jorden. Fem forskare inkallas till den hypermoderna forskningsanläggningen ”Wildfire” för att finna ett botemedel mot det dödliga viruset. Trots tillgången till
mänsklighetens intelligentaste forskare och den absolut bästa tekniska utrustningen verkar viruset vara en oslagbar motståndare. Samtidigt föds det en misstanke hos forskarna i den utvalda gruppen att det kanske inte var ett misstag att viruset fanns ombord på en sattelit tillhörande armén. Och att deras jobb med att ta fram ett vaccin mot det så kallade Andromeda viruset endast är en del i arbetet att ta fram ett nytt biologiskt supervapen.
Testament
Utgivningsår: 1983 Regi: Lynne Littman, 90 min. Ursprungsland: USA.
Utan förvarning slocknar tv:n och radiosändningarna slutar. USA har drabbats av ett oväntat kärnvapenanfall. Familjen Wetherly var fram till denna ödesdigra tidpunkt bilden av den klassiska och lyckliga kärnfamiljen. Gifta makar med tre barn och en hund i ett litet pittoreskt samhälle. Bilden av den lyckliga kärnfamiljen krossas av att fadern i familjen aldrig kommer tillbaka från sin affärsresa han befinner sig på när attacken sker. Modern Carol Wetherly (spelad av Jane Alexander) ställs nu inför faktumet att hon lämnats ensam med ansvar för barnen. Filmen visar ingående hur strålningen från attacken sakta men säkert smyger sig på det lilla samhället. En efter en börjar släkt och vänner duka under och en efter en tvingas Carol begrava sina barn. Filmen är en dramatisk skildring av hur liv slås sönder av ett oväntat anfall
som det inte går att skydda sig mot. Men även en skildring av vägen mot den oundvikliga döden för familjen Wetherly.
Threads
Utgivningsår: 1984 Regi: Mick Jackson, 110 min. Ursprungsland: Samproduktion mellan England, Australien och USA.
Pågrund av Englands medlemskap i NATO dras landet in i en väpnad konflikt med
Sovjetunionen på ett slagfält någonstans i de centrala delarna av Europa. Konflikten eskalerar och Sovjetunionen avfyrar interkontinentala missiler som bland annat har England som mål. Filmen är precis som Peter Watkins The War Game från 1965 uppbyggd som en
dramadokumentär. I Threads är handlingen centrerad på paret Ruth Beckett (spelad av Karen Meagher) och Jimmy Kemp (spelad av Reece Dinsdale) och deras liv i staden Sheffield. Staden är pågrund av sin stålproduktion och den närliggande flygbasen ett mål för de Sovjetiska kärnvapnen. Filmen är till viss del baserad på den statliga utredningen ”Square leg” som den Brittiska staten utförde 1980 för att beräkna förödelsen av ett kärnvapenangrepp mot landet. I stort följer filmen samma utveckling som Peter Watkins The War game med ingående bilder av förödelsen i staden och befolkningens smärtsamma och långsamma undergång. Även denna film visar hur civilförsvar och statliga funktioner fungerar undermånligt eller inte alls när en kärnvapenattack väl kommer.
Day of the dead
Utgivningsår: 1985 Regi: George A Romero, 102 min. Ursprungsland: USA.
USA har fallit. De levande döda har tagit över. En liten grupp vetenskapsmän och militär har tagit sin tillflykt till en underjordisk bunker i Florida för att undgå de horder av levande döda som nu har intagit världen. Vetenskapsmännen försöker, utan större framgång, förstå vad det är som får de döda att resa sig upp ur sina gravar i jakt på människokött. Spänningarna mellan vetenskapsmän och militär ökar med tiden tills militären bestämmer sig för att ta över bunkern. De accepterar inte längre att agera arbetskraft åt forskarna, eftersom deras experiment inte verkar göra några synbara framsteg. Samtidigt bryter sig de levande döda in i bunkern och forskarna måste fly från, dels militären men även från de levande döda som är på jakt efter människokött. Deras enda sätt att undgå en säker död är att fly från fastlandet, till en öde ö med hjälp av en helikopter. Denna film är den tredje i George A Romeros serie om de levande döda och människorna som gör allt för att fly undan en säker död.
Outbreak
Utgivningsår: 1995 Regi: Wolfgang Petersen, 127 min. Ursprungsland: USA.
I filmen Outbreak får vi följa hur ett dödligt virus transporteras från Afrika till det lilla samhället Cedar creek i USA via en infekterad apa. Viruset sprider sig explosionsartat i den lilla staden och tillsammans med sitt forskarteam reser överste Sam Daniels (spelad av Dustin Hoffman) staden för att bekämpa viruset. Samtidigt som forskarteamet söker svar på vad det är för virus man har att göra med och framförallt hur man ska kunna stoppa det sätts staden i karantän av militären. På en politisk nivå diskuterar presidenten med sina medarbetare och experter om hur lång tid man har på sig innan situationen blir ohållbar. Men kanske framförallt om vad man skall göra för att hindra det dödliga viruset från att decimera USA:s befolkning. Värdet av Cedar creeks invånare vägs mot riskerna med att viruset kan nå resten av landets befolkning.
Twelve monkeys
Utgivningsår: 1995 Regi: Terry Gilliam, 129 min. Ursprungsland: USA.
Filmen tar sin början i en inte allt för avlägsen framtid. Året är 2035 och människan har tvingats under jord för att överleva den obotliga sjukdom som 1996 dödade 99 % av jordens befolkning. Viruset är designat så att det endast påverkar människor och på så sätt har jorden återförts till djuren. James Cole (spelad av Bruce Willis) är en man som av den styrande
regimen klassats som sociopat och kriminell. Han anmäler sig motvilligt som frivillig för ett av den vetenskapliga elitens senaste projekt. Att resa tillbaka i tiden för att där finna svar på vart viruset kommer ifrån och vem som är skyldig till dess spridning. Hans resa genom tiden tar honom av misstag till år 1990 istället för 1996 som det från början var tänkt. Förvirrad och utan identitetspapper plockar polisen upp honom och för honom till ett mentalsjukhus. Hans
handlingar i det förflutna visar sig snart ha katastrofala konsekvenser för mänskligheten. Cole inser snart att det är mycket möjligt att det är han själv som är inspirationskällan för Jeffrey Goines (spelad av Brad Pitt), ledaren för den mystiska gruppen ”12 monkeys”. Tillsammans med sin terapeut Kathryn Railly (spelad av Madeleine Stowe) ger sig Cole ut på jakt efter Goines och hans revolutionära grupp.
Armageddon
Utgivningsår: 1998 Regi: Michael Bay, 150 min. Ursprungsland: USA.
En jättelik asteroid, lika stor som staten Texas är på väg mot jorden. Slår den ned betyder det slutet för mänskligheten. Under ledning av NASA mobiliseras världens bästa
oljeborrningsteam, under ledning av Harry Stamper (spelad av Bruce Willis). De har 18 dagar på sig att tränas upp till att bli astronauter för att sedan utföra sitt uppdrag. Uppdraget går ut på att landsätta två rymdskyttlar på den jättelika asteroiden. Där skall de med hjälp av
kärnvapenladdningar splittra asteroiden i två delar så att den på så sätt missar jorden. Deep Impact
Utgivningsår: 1998 Regi: Mimi Leder, 120 min. Ursprungsland: USA.
Filmen Deep Impact är i mångt och mycket lik Michael Bays Armageddon. En komet lika stor som New York är på väg mot jorden. Om den träffar betyder det slutet för mänskligheten. Kampen för mänsklighetens överlevnad pågår i denna film på tre olika plan. För det första planerar och bygger den amerikanska staten skyddsrum, djupt under marken, för att rädda en miljon av landets befolkning. Där 800 000 namn kommer att dras i ett stort lotteri. De övriga 200 000 består av militär personal, vetenskapsmän och konstnärer. För det andra planerar den Amerikanska och den Ryska militären att samtidigt avfyra alla sina interkontinentala kärnvapen mot kometen. För det tredje arbetar NASA, tillsammans med sin Ryska motpart på projekt ”Messias”. En rymdskyttel som är tänkt att landa på kometen för att där detonera
kärnvapenladdningar. Filmen centrerar sin handling dels kring besättningen ombord på
”Messias” och dels kring den unge hobbyastronomen Leo Beidermans (spelad av Elijah Wood) familj. Deep impact är en mer ingående skildring av människors liv och deras olika reaktioner på det hot de står inför, i jämförelse med Michael Bays Armageddon.
On the beach
Utgivningsår: 2000 Regi: Russel Mulcahy, 195 min. Ursprungsland: Samproduktion mellan Australien och USA.
On the beach från år 2000 är en filmatisering i två delar gjord för Tv. Filmen bygger
ursprungligen på författaren Nevil Shoutes novell, med samma namn, från 1967. Hans novell filmades första gången 1959. Då med bland andra Gregory Peck, Ava Gardner, Fred Astaire och Anthony Perkins. Handlingen i On the beach, från år 2000, är centrerad kring besättningen
ombord på en atomubåt tidigare stationerad i stilla havet. Besättningen, under ledning av kommendör Dwight Towers (spelad av Armand Assante) utgör de sista amerikanerna vid liv. Hela jordens norra halvklot är insvept i ett moln av radioaktivitet, vilket är resultatet av ett tidigare kärnvapenkrig. Det enda området som än så länge är säkert är Australien, där människor försöker att fortsätta sina liv som vanligt, så gott det går. Med hjälp från
Australiensiska forskare ger sig kommendör Towers och hans besättning ut på en resa för att söka ursprunget till mystiska radiosignaler som kommer från det norra halvklotet.
Förhoppningen är att det finns områden som fortfarande är beboliga i norr och att människor där kan ha överlevt det radioaktiva molnet. Snart upptäcker man att tiden är begränsad och att Australien endast har två månader kvar innan molnet når kontinenten. Filmen är till stor del en berättelse om hur människan handskas med insikten om sin egen kommande död. Filmens olika karaktärer reagerar inför detta faktum på olika sätt. Vissa förnekar den förestående förintelsen medan andra väljer att leva sina liv till fullo den sista tid de har kvar att leva. När faktumet står klart för myndigheterna att döden endast är en mycket snar tidsfråga inser de att deras roll har spelats ut. Deras sista officiella handling blir att förse, de som vill ha, med självmordspiller. Så att människorna själva kan ansvara för sina sista dagar i livet.
28 days later
Utgivningsår: 2002 Regi: Danny Boyle, 113 min. Ursprungsland: England. I filmen ”28 days later” bryter sig en grupp djurrättsaktivister in i ett medicinskt
forskningslaboratorium. De är där för att släppa ut djur som används som forskningsobjekt. Av misstag smittas de av ett ytterst smittsamt virus, det så kallade ”Rage”-viruset. 28 dagar senare vaknar cykelbudet Jim (spelad av Cillian Murphy) upp ur koma på ett av Londons sjukhus. Vid det här laget har viruset infekterat hela England och förvandlat så gott som alla människor till monströsa och våldsamma smittbärare. Jim ger sig ut i ett öde London i jakt på svar om vad som hänt under den tiden som han låg i koma. Han träffar andra som överlevt och hållit sig friska och de beslutar sig för att fly staden innan de själva faller offer för smittan. Tillsammans med Selena (spelad av Naomie Harris), taxichauffören Frank (spelad av Brendan Gleeson) och hans dotter Hannah (spelad av Megan Burns) reser de mot Manchester på inrådan av en
radiosändning från militären. Enligt militären finns räddningen i Manchester. Av de fyra som ger sig iväg från London når endast tre, Jim, Selena och Hannah, Manchester. Men det de finner är inte räddningen utan en grupp soldater, under ledning av major Henry West (spelad av Christopher Eccleston). Major West har en alldeles egen plan vilken går ut på att försöka vänta
ut infektionen i ett barrikaderat slott på den engelska landsbygden. Snart visar det sig att Jim inte ingår i Wests planer. Utan att han endast behöver Selena och Hannah som förströelse för sina mannar. Plötsligt befinner sig trion från London i en ny kamp för sin frihet, med både de infekterade och major Wests soldater som motståndare.
Resident Evil
Utgivningsår: 2002 Regi: Paul W. S Anderson, 100 min. Ursprungsland: Samproduktion mellan England, Tyskland, Frankrike och USA.
1996 släppte dataspelsföretaget Capcom spelet ”Biohazard”. I USA och Europa kom detta spel att gå under namnet ”Resident Evil”. Spelet blev populärt och flertalet uppföljare kom att släppas. År 2002 släpptes den första av tre filmer som baserar sin handling på dessa dataspel. Den första av ”Resident Evil”-filmerna har handlingen centrerad kring en hemlig och
underjordisk forskningsanläggning ägd av det multinationella företaget ”Umbrella”. Ett
forskningsprojekt saboteras och ett det så kallade ”T-viruset” släpps ut i anläggningen. Ett virus som förvandlar den som infekteras till levande döda i jakt på färskt kött att förtära. För att hindra virusets spridning spärras den underjordiska basen av och en militär elitstyrka skickas in av företaget för att ta reda på vad som hänt. Där hittar de bland annat Alice (spelad av xx), historiens huvudperson. Hon lider av minnesförlust och har ingen aning om vad hennes koppling till den underjordiska basen eller företaget ”Umbrella” egentligen är. Tillsammans tvingas de kämpa mot basens tidigare anställda, nu förvandlade till blodtörstiga monster medan de kämpar mot klockan för att inte bli inlåsta för evigt i den underjordiska basen. För att göra filmen tilltalande för de som gillade dataspelet har filmens skapare lagt extra vikt vid att framhäva detaljer i filmen som även återfinns i dataspelet. Allt för att göra filmen så pass tilltalande som möjligt för den potentiella publiken.
The Day after tomorrow
Utgivningsår: 2004 Regi: Roland Emmerich, 124 min. Ursprungsland: USA.
En gigantisk bit av is har brutits loss från Antarktis. Resultatet blir att den ökade mängden sötvatten i havet rubbar dess strömmar och på så sätt kyler ned det samma. I förlängningen resulterar detta i väderförändringar som signalerar att en ny istid är på väg att drabba det norra halvklotet. Handlingen i denna katastroffilm är centrerad kring klimatforskaren Dr. Jack Halls (spelad av Dennis Quaid) desperata försök att nå sin son Sam (spelad av Jake Gyllenhaal). Sam och ett par av hans vänner var på en resa till New York när vädret plötsligt förvärras. Alla
tidigare beräkningar om hur lång tid det skulle ta innan den nya istiden står för dörren visar sig ha varit felaktiga. Och nu går allting väldigt fort. Istället för år tar det nu två dagar innan den nya istiden tar sin början.
Resident Evil: Apocalypse
Utgivningsår: 2004 Regi: Alexander Witt, 94 min. Ursprungsland: Samproduktion mellan Tyskland, Frankrike, England och Kanada.
”Resident Evil: Apocalypse” är fortsättningen som tog sin början i den första filmen ”Resident Evil”. Alice (spelad av Milla Jovovich) vaknar upp och finner staden ”Racoon City” invaderad av de levande döda. Företaget ”Umbrella” har beslutat att återuppta sin forskning i den
underjordiska basen under staden bara för att upptäcka att de infekterade och levande döda fortfarande är vid liv. Snart har staden invaderats och militären kämpar för att hålla smittan innanför dess gränser med alla tänkbara medel. Parallellt med Alice färdas polisen Jill Valentine (spelad av Sienna Guillory) genom staden. Tillsammans med överlevande ur polis och militär tvingas de samarbeta för att rädda Angie Ashford (spelad av Sophie Vavasseur), dotter till en av företaget ”Umbrellas” forskare. Att rädda henne är enda sättet för de
överlevande att ta sig ut ur den avspärrade staden innan ”Umbrella” rensar bort alla spår av sin inblandning med hjälp av kärnvapen. Återigen anknyter filmens regissör till företaget Capcoms dataspel. Scener och karaktärer i filmen återfinns bland annat i dataspelet ”Resident Evil 3: Nemesis”.
Dawn of the dead
Utgivningsår: 2004 Regi: Zack Snyder, 101 min. Ursprungsland: USA.
Denna film är en reproduktion av George A Romeros film, med samma namn, från 1974. Handlingen kretsar kring en polis, en sjuksköterska, en försäljare och ett antal andra
överlevande människor som tagit skydd i en gigantisk shopping galleria. De är alla på flykt från den infektion som förvandlar människor till köttätande levande döda. Åsikterna om hur de ska göra för att överleva går isär och spänningen ökar bland de överlevande, som sakta men säkert börjar fundera kring ifall de är de sista levande människorna kvar i världen. När situationen i köpcentrumet blir ohållbar enas de om att fly, via båt, till en öde ö. En isolerad ö utan andra människor ses som det enda säkra målet för deras flykt. En plats där de kan undgå att smittas av den mystiska och våldsamma smittan.
Land of the dead
Utgivningsår: 2005 Regi: George A Romero, 93 min. Ursprungsland: Samproduktion mellan Kanada, Frankrike och USA.
Land of the Dead är George A Romeros sista film om de levande döda. Människorna har nu formerat sig i ett avskärmat samhälle, styrt av den mäktige företagsledaren Kaufman (spelad av Dennis Hopper). De rika lever gott, i lyxiga våningar, försedda med allt de behöver medan den arbetande klassen lever i slummen. Det är den arbetande klassen som färdas ut, utanför stadens skyddande murar, för att samla in de förnödenheter som stadens rika behöver för att kunna leva vidare i lyx. Utanför stadens skyddande murar härskar de levande döda och varje resa utanför murarna kan bli en arbetares sista. Arbetaren Cholo (spelad av John Leguizamo) anser sig förråd av Kaufman och stjäl stadens kraftfullaste vapen, pansarbilen ”Dead Reckoning”. Med hjälp av dess missiler håller han staden gisslan. Kaufman vägrar betala Cholos lösensumma, eftersom han ”inte förhandlar med terrorister” och skickar arbetaren Riley (spelad av Simon Baker) för att ta tillbaka vapnet. Samtidigt har de levande döda organiserat sig, något som människorna tidigare trott varit omöjligt, och attackerar stadens svagaste punkt. Historien blir nu en kapplöpning mot tiden för Riley som måste ta tillbaka ”Dead Reckoning” för att rädda stadens invånare.
Sunshine
Utgivningsår: 2007 Regi: Danny Boyle, 107 min. Ursprungsland: Samproduktion mellan England och USA.
50 år in i framtiden har vårt solsystems sol börjat dö. Rymdskeppet ”Icarus” skickas ut för att detonera en massiv kärnladdning i solen för att hindra den från att slockna. Skeppet försvinner på vägen och sju år senare skickas ”Icarus 2” ut på samma uppdrag. Skeppet bär med sig en massiv kärnladdning, tillverkad av det sista klyvbara materialet som finns att finna på jorden. ”Icarus 2” och dess besättning är mänsklighetens sista hopp för överlevnad. När ”Icarus 2” passerar Merkurius snappar de plötsligt upp nödsignalen från ”Icarus”. De väljer att undersöka skeppet, dels av nyfikenhet och dels för att om de kan använda ”Icarus” kärnladdning så ökar deras chanser för att uppdraget skall lyckas. Snart visar det sig att det första ”Icarus”-uppdraget misslyckades på grund av sabotage. Besättningen på ”Icarus 2” får nu kämpa för att inte själva falla offer för samma öde som sina föregångare.
28 weeks later
Utgivningsår: 2007 Regi: Juan Carlos Fresnadillo, 99 min. Ursprungsland: Samproduktion mellan England och Spanien.
Filmen utspelar sig 28 veckor efter det att ”Rage”-viruset härjade över de brittiska öarna i filmen ”28 days later”. USA-ledda NATO trupper är nu ansvariga för att bevara ordningen när delar av den evakuerade befolkningen återvänder till London. Alla infekterade människor har under de 28 veckor som passerat självdött, enligt alla vetenskapliga beräkningar. Det
vetenskapsmännen inte tagit med i beräkningarna är en genetisk avvikelse hos de som
infekterats med viruset. Vilket leder till att en person med heterokromi, det vill säga personer vars ögon är av olika färg, är immuna mot ”Rage”-viruset trots att de själva bär på det.
Syskonen Tammy och Andy (spelade av Imogen Poots och Mackintosh Muggleton) återvänder till sitt hem i London, trots att de inte får vistas utanför den kontrollerade zonen i staden. Där finner de sin mor, Alice (spelad av Catherine McCormick) som enligt deras far skulle ha dött när de bägge flydde från de infekterade. Hon tas i förvar av militären. Tester visar att hon är infekterad men innan man hinner göra fler tester på henne, för att ta reda på hur det kommer sig att hon kan bära på viruset utan att själv drabbas av dess effekter, beordrar den militära
ledningen att hon skall avrättas. Senare samma kväll smittar hon sin man, Don (spelad av Robert Carlyle), och en ny epidemi av viruset bryter ut. Den underbemannade NATO-styrkan kastas rakt in i en ohållbar situation när de tvingas till att skjuta urskiljningslöst mot de civila för att försvara sig. Tillsammans med den medicinske officeraren Scarlet (spelad av Rose Byrne) och krypskytten Doyle (spelad av Jeremy Renner) flyr Tammy och Andy genom Londons gator, bort från de infekterade och bort från militären som nu dödar alla civila för att stoppa virusets framfart. Scarlet inser snart att Andy med största sannolikhet delar samma genetiska avvikelse som hans mor och gör allt för att skydda honom. Eftersom det är denna genetiska avvikelse som verkar innehålla lösningen på immunitet mot ”Rage”-viruset. De flyr över den engelska kanalen, till säkerheten i Frankrike, bara för att upptäcka att de tagit viruset med sig.
Resident Evil: Extinction
Utgivningsår: 2007 Regi: Russel Mulcahy, 95 min. Ursprungsland: Samproduktion mellan Frankrike, Australien, Tyskland, England och USA.
”Resident Evil: Extinction” är den tredje filmen baserad på dataspelsföretaget Capcoms serie av ”Resident Evil”-spel. I denna film är handlingen centrerad på Alice (spelad av Milla Jovovich) som reser genom USA:s ödsliga vildmark för att undkomma företaget ”Umbrellas” forskare. Tidigare försök till att förstöra det så kallade ”T-viruset”, som förvandlar människor till levande döda, har misslyckats. Utbrottet i Raccoon City förvandlades till en pandemi och har nu orsakat avsevärd skada, både på mänskligheten och på naturen. Samtidigt färdas en konvoj av överlevande från Raccoon City genom Nevadas ökenlandskap i jakt på en säker plats att slå sig ned på. Alice slår sig samman med konvojen och de inser snart att det enda sättet att nå säkerhet är att fly till Alaska. Och enda sättet att ta sig dit är att stjäla en helikopter från
”Umbrellas” högkvarter i området. Samtidigt försöker Alice finna svaren på varför ”Umbrella” jagar henne och framförallt sätta stopp för deras verksamhet en gång för alla.
3.2 Metoddiskussion
Som forskare på det populärkulturella området måste man erkänna sin egen relation till
populärkulturen. Forskaren upplever det kulturella uttrycket precis som vilken annan människa som helst42. Men forskaren måste särskilja sig från den vanliga betraktaren för att kunna göra sitt jobb. Den vanliga betraktaren är den som tar del av uttrycket, i detta fall filmen, av andra skäl än för att genomföra forskning. Den vanliga betraktaren är den person som ser på filmen för nöjes skull. Där upplevelsen av filmen står i centrum. Forskaren måste tränga förbi denna första yta själva upplevelsen utgör. Vidare ned i de tre skikten som utgör textens olika beståndsdelar. Att analysera texten kräver att man som forskare tränger ned i textens olika nivåer. Här gäller det att gå stegvis fram. Det är inte praktiskt möjligt att tillgodogöra sig textens sammantagna innehåll i ett enda svep. Analysen av datamaterialet är därför en stegvis process där analysen sker scen för scen eller del för del.För det första gäller det att ta sig förbi själva ytan av materialet eller om man så vill, den denotativa nivån av texten 43. För att kunna besvara mina frågor krävs det att man passerar förbi den denotativa ytan och söker efter det som Barthes kallar för den metaspråkliga konnotativa nivån av texten44. Där det är denna nivå av texten som symboliserar själva textens vidare innebörd. Det finns dock vissa svårigheter med att analysera populärkulturella texter. Svårigheten ligger i att vi dagligen omger oss med så många olika populärkulturella referenser, vilket i sin tur leder till svårigheter i att analysera dessa texters innehåll på ett objektivt sätt. För mig som forskare kräver filmen, så att säga, en helt annan uppsättning med glasögon, än om jag väljer att se på filmen utifrån ett nöjes- eller tidsfördrivs perspektiv. ”Play”-knappen på fjärkontrollen är, för forskaren, inte tecknet eller medlet för avslappning och förryckelse. Pilen på fjärkontrollens ”play”-knapp visar istället vägen till studieobjektet. När man väljer att analysera filmen måste man vara väl medveten om att filmen har ett dramaturgiskt språk. Designat för att publiken skall ryckas med i handlingen. Meningen är att publiken skall identifiera sig med filmen, så att allt annat för en stund skall bli oviktigt. Här behöver jag en väg att följa, min egen ”yellow brick road”. Precis som Dorothy Gale hade sin utstakade väg mot resans mål45 behöver jag en vägvisare. I mitt fall har jag valt att använda mig av en enkel checklista. En på förhand konstruerad lista som jag under filmens gång kan referera till. Checklistans roll är bland annat att hindra mig från att ryckas med allt för 42 Lindgren, 2005:216 43 Ibid. 83 44 Hall, 2003:39 45 Rollen som ”Dorothy Gale” spelades av Judy Garland, huvudpersonen i filmen The wizard of Oz, Victor Fleming (1940).
mycket av filmens suggestiva språk. Analysens främsta behov är att tränga bakom den
suggestiva fasaden som filmens berättartekniska grepp utgör. Endast då kan forskaren undvika att objektiviteten förvrängs allt för mycket.
3.2.1 Distansering som teknik
Att analysera populärkulturella texter kräver ett visst tillvägagångssätt som innefattar det jag vill kalla för distansering. För att uppnå en god distans till texten har jag följt en kort lista på tre punkter: Det första steget är att inse att det krävs ett avståndstagande från textens innehåll. Det vill säga att det krävs att jag som forskare distanserar mig från forskningsobjektet så mycket som möjligt. Det andra steget är att ha insikten om att för att inte missa potentiella detaljer i texterna krävs det att jag har en klar bild av vad det är jag letar efter i texten innan jag trycker på ”play”-kappen. Det jag här talar om är behovet av en checklista som fungerar precis som en intervjuguide. I det här fallet ska guiden påminna mig om vilka olika teman och detaljer jag måste vara uppmärksam på. Det tredje och sista steget är det jag vill beteckna som behovet pausen. Filmer är till sin natur designade till att verka suggestivt på betraktaren. Det är
meningen att betraktaren skall ryckas med i handlingen och identifiera sig med dess karaktärer. Om jag som forskare faller för denna suggestiva mekanism så har jag helt enkelt gjort det mycket svårare för mig i min analys.Avbrott i analysen av filmen ger mig chansen att återvända till vardagsverkligheten för en stund och så att säga justera mina sociologiska glasögon en aning innan jag fortsätter med mitt arbete. Att analysera film kräver att distansen som jag håller till mitt studieobjekt befinner sig på en glidande skala. Om jag befinner mig för nära objektet finns risken att viktiga detaljer försvinner i berättelsens dramaturgiska språk. Skulle jag istället placera mitt perspektiv allt för långt ifrån riskerar analysen att reduceras till enbart textens denotativa nivå.
3.2.2 Checklista för analys
Checklistan är endast en påminnelse om vilka punkter under resans väg som är av intresse att hålla ögonen öppna efter. Till viss del har jag inspirerats av Gledhills arbete med att analysera uppbyggnaden av såkallade såpoperor46. Checklistans syfte är att skapa en lätthanterlig struktur att arbeta efter. En struktur som hjälper till med att i slutänden ge en hanterbar överblick över textens innehåll. Ett innehåll som annars tenderar att avläsas enligt de mest grundläggande av principer, det vill säga att ta del av textens narrativa funktioner för nöjes skull. Checklistan
hanterar följande punkter: ”Berättelsens utformning”: hur berättelsen är utformad. Vilket inte betyder att det handlar om hur historien som berättas är upplagd. Utan formen för hur
berättelsen presenteras för betraktaren. Vilken genre materialet kommer ifrån, och berättelsens yttre konturer om man så vill. ”Rollers utformning och typer av karaktärer”: hur berättelsen olika protagonister och antagonister är ordnade. ”Den generella miljön”: i vilken miljö berättelsen utspelar sig. ”Typ av katastrof”: vilken typ av katastrof som är förestående i berättelsen. Hur dess förlopp porträtteras och detaljerna kring hur situationen utvecklar sig. Men även hur texten porträtterar karaktärernas och samhällets reaktioner på det som händer. ”Avslutningen”: är en viktig del av historien precis som dess början och dess mittparti. Historiens avslutning aviserar en kontinuitet i historien som underlättar vår förståelse av historiens innebörd. Berättelsens slut är avgörande för hur vi, som betraktare, uppfattar den sammantagna berättelsen47.
3.2.3 Arbetets gång
Arbetet med denna studie tog sin början med att utforma en teoretisk och metodologisk ram kring mitt tilltänkta studieområde. När grundläggande teoretiska och metodologiska ansatser utformats har mitt nästa steg varit att definiera själva studieområdets avgränsningar.
Analysarbetets första del har gått hand i hand med själva insamlandet av data. Med hjälp av den checklista för analys som jag skapat har den fortlöpande analysen kunnat göras smidig.I ett andra steg har noteringarna, enligt checklistan, även varit till stor nytta när det gäller att sammanställa det insamlade datamaterialet. Denna sammantagna analys handlar om att sätta alla texter i relation till varandra och i relation till det grundläggande temat för undersökningen: det apokalyptiska. Samtidigt som denna analys genomförs är det viktigt att materialet sätts in i en relation till den historiska perioden som varje uttalande är sprunget ur. För att hantera analysens behov av en att inte befinna sig för nära men inte heller för långt ifrån studieobjektet har det varit nödvändigt att gå igenom datamaterialet flera gånger. Varje film har gåtts igenom minst två gånger. I vissa fall har det funnits behov av att repetera vissa delar eller vissa scener av filmer för att vara på den säkra sidan att materialet uppfattats på rätt sätt.
47 Lindgren, 2005:98
3.3 Validitet
Validitet är ett begrepp som måste vara ett genomgående begrepp i alla typer av forskning. Vilket även är något som är gällande för detta arbete. All forskning måste ha sin utgångspunkt i noggrannhet och uppmärksamhet. Jag har tidigare i detta kapitel redogjort för både mina
metodologiska och teoretiska utgångspunkter inför detta arbete. Att redogöra för den förförståelse kring ett forskningsområde, som det populärkulturella området utgör, är dock ingen lätt bedrift. Detta med tanke på att vi som människor mer eller mindre ständigt är omgivna av populärkulturella influenser. Som forskare kan man helt enkelt inte undvika dem. Det vi kan göra är att försöka ändra inställningen till de populärkulturella texterna vi avser analysera genom att bli mer avståndstagande till dem. Ett avståndstagande som inte enbart är en inledande ståndpunkt utan ett ställningstagande under hela arbetets gång. Att analysera
populärkulturella texter är dock, i min mening, inte behäftade med samma typer av problem som till exempel vid den kvalitativa forskningsintervjun. Syftet med analysen av den
populärkulturella texten och den kvalitativa forskningsintervjun är, i min mening, dock de samma. Det vill säga att man vill få en bättre förståelse av vissa faktorer48där statistisk representativitet inte ligger i fokus. Närheten till studieobjektet är snarlik den kvalitativa intervjun och det gör det lättare att få fram giltig information. En stor skillnad är dock att den texten inte kan bidra på samma sätt som en intervjuperson kan göra under datainsamlingen. Men och andra sidan löper man heller inte risken att det skapas några bestämda förväntningar, vid analysen av texten, som kan uppstå i det sociala samspelet mellan intervjuare och
intervjuperson. En text kan dock inte tala till mig som forskare på samma sätt som en
intervjuperson. Texten förmedlar sitt budskap utanför en social interaktion mellan två parter. Textens narrativa struktur, dess berättelse, gör att texten kommer att förmedla sitt budskap vare sig jag ställer en fråga eller ej. Texten förmedlar sitt budskap på ett, enligt den narrativa
strukturen, förutbestämt sätt. För hur många gånger jag än tar del av texten presenteras dess innehåll, berättelsen, alltid av samma narrativa struktur. Det är att behålla objektiviteten som kan anses vara ett problem vid tolkningen av materialet. Speciellt eftersom upplevelsen av en film är något högst subjektivt. Och det gäller att ha respekt för filmen som ett studieobjekt så att man inte förförs av det och missar målet med sin analys49. Det är här distanseringen kommer in i bilden som en metodologisk utgångspunkt när det gäller att försäkra sig om ett så pass
48
Holme & Solvang, 1997:94
objektivt ställningstagande som möjligt. Distanseringen tjänar som mitt metodologiska grepp så att kontroll, ifrågasättande och teoretisk tolkning av resultaten ska kunna genomföras50.
3.4 Tidigare forskning
Populärkulturen är en välpenetrerad företeelse inom sociologin. Studier av filmen som medium och bärare av olika typer av ideal finns det gott om. Men desto färre är de studier som
behandlar mitt specifika område. Men det är inte ett hinder som jag upplevt som problematiskt i mitt arbete. Jag har tagit del av bland annat en rad artiklar och tidigare publicerade uppsatser som fungerat som teoretiska och framförallt metodologiska inspirationskällor. Att förhålla sig till tidigare publicerad forskning är för mig en tudelad fråga att behandla. I mitt arbete tar jag del av två typer av tidigare forskning. Den första exemplifieras bäst av Frank Furedis bok
Culture of Fear – Revisited (2006). Där Furedis arbete kring det han kallar för en ”rädslans
kultur” ligger i linje med mitt arbete och mina tankegångar. Furedis bok presenterar teorier kring hur denna ”rädslans kultur” skapar ett grepp kring människan. Furedis slutsatser är användbara i detta arbete eftersom det är just människans fruktan och rädslor för ett apokalyptiskt slut som jag undersöker. Furedis bok tar här mer funktionen av ett teoretiskt ramverk än tidigare forskning som jag förhåller mig till. Den andra typen av forskning är den som skett inom samma eller liknande område som jag själv studerar i detta arbete. Här har jag fått vidga mina vyer lite, eftersom mitt studieområde, i förhållande till studier av film tenderar till att behandla frågeställningar gällande genus, etnicitet eller klass. Under förarbetet med mina metodologiska funderingar har tidigare publikationer fått fungera som vägvisare och till viss del som inspirationskällor. Här har ämnestillhörigheten bland dessa arbeten varit av mindre intresse till förmån för dess innehåll, studieobjekt och metodologiska val. Edlund & Kulles semiotiska genusanalyser av de två ”Pirates of Caribbean”-filmerna51 och Ekholm & Karlssons analys av genusframställningen i tv-serien Star Trek52 är två skrifter som, trots sin inriktning mot genus gett mitt arbete användbara insikter och idéer. Att knyta mitt apokalyptiska tema i denna skrift till en utomstående källa har varit av intresse i mitt arbete. O’Donnell talar i sin skrift Bring it on: The apocalypse of George W. Bush (2004) om myten om apokalypsen som begrepp, om dess långa historia och om hur olika kulturer har sin version av jordens
undergång53. Vidare tar O’Donnell upp hur synen på apokalypsen har förändrats, över tiden, sedan slutet av andra världskriget. Med en betoning på att dessa apokalyptiska narrativ inte 50 Kvale, 1997:261 51 Edlund & Kulle, 2007 52 Ekholm & Karlsson, 2006 53 O’Donnell, 2004: 11
enbart är katastrofala till sin natur utan att de även är upplysande till sin natur. O’Donnells bakgrund som redaktör för Sydney Star Observer gör skriften extra intressant när han går in på den amerikanska militärens direkta inblandning i Hollywoodproducerade filmer efter den 11 september 2001. Ett stort antal produktioner skall enligt uppgift ha lagts ned, skrivits om eller klippts om under de efterföljande månaderna54. Omstruktureringar som skall ha gjorts för att anpassa dessa produktioner till det världsläge som den amerikanska staten ansåg rådde vid tidpunkten. Den omstrukturering som O’Donnell refererar till i sin skrift är för mig svår att se några spår av i mitt datamaterial. I mitt arbete har kärnvapen som det stora hotet mot
mänskligheten en särställning i och med dess dominans inom det kalla krigets era. Paul Brians
Nuclear Holocausts: Atomic war in fiction (2003) diskuterar ingående utvecklingen och
användningen av kärnvapen och kärnvapenkrig som ett tema inom skönlitteraturen från och med år 1895. Brians målsättning med sin skrift är att använda skönlitteraturen som en spegel av samhällets kulturella attityder rörande de faror som kärnvapen och den tillhörande
kapprustningen kan utgöra. Genom att studera vad skönlitteraturen har att säga om dessa faror vill han skapa en bild av de attityder som finns kring detta ämne. Brians arbete går aldrig längre än det skrivna ordet och är på så sätt inte direkt anknutet till mitt arbete eftersom det medium som detta arbete undersöker är filmen. Men Brians insikter i litteraturen som behandlar
kärnvapenhotet har varit både en ursprunglig inspirationskälla för mitt arbete och även gett mig vissa fingervisningar om hur det kärnvapenbaserade temat utvecklat sig under årens lopp inom litteraturen. På ett plan är litteraturen nära förknippad med filmen, eftersom många böcker överförs från sin skrivna form till filmens värld, som till exempel Nevil Shouts novell On the
beach från 1958 för att ta ett exempel. Enligt Brians har det kärnvapenbaserade temat
utvecklats från att ha setts som en stor inspirationskälla för science fiction genren som helhet, där temat till en början sågs som något positivt och nydanande till att med tiden utgöra ett hot mot mänsklighetens vidare existens. En apokalyptisk syn på kärnvapen var enligt Brians mycket ovanliga, i den amerikanska litteraturen, under den tid då den amerikanska militären fortfarande arbetade med det så kallade ”Manhattan projektet”. Och så länge USA hade monopol på kärnvapen fanns det en bild av att detta vapen var en säkerhet för att bevara friheten och som en försäkring för demokratins överlevnad. Bilden av att kärnvapen skulle kunna utgöra ett hot mot mänsklighetens överlevnad var så länge USA hade monopol på dessa vapen inte speciellt övertygande för allmänheten. Men utvecklingen av vätebomben och framförallt Sovjetunionens utveckling av den samma 1953 kastade nytt ljus över dessa
berättelser. Plötsligt var det inte längre science fiction utan dessa berättelser kunde nu mycket väl komma att förverkligas. Vilket tydligt kan ses i och med publiceringen 1958 av Peter Bryants Two hours to midnight, som senare kom att filmatiseras under titeln Dr. Strangelove. Brians arbete är en klar inspirationskälla i mitt arbete och en skrift som ligger mycket i linje med både mitt studieområde och de resultat som arbetet frambringat. Men samtidigt som tidigare publicerade artiklar och forskning har varit vägledande inspirationskällor har jag i mitt arbete försökt att särhålla dessa källor från mitt arbete. Den tidigare forskningen har i mitt arbete sin plats inom ramen för det förberedande arbetet och har inte fungerat som referenser under arbetets gång. Anledningen till detta är att jag vill, som forskare, själv följa de vägar som mitt arbete tar mig till och med öppna ögon göra mina egna analyser. Baserade på de teoretiska och metodologiska val som jag själv gjort.
