– Forskningsfinansiering och forskningsuppdrag
Övervakning av lodjursstammens status
övervakningen av lodjursstammen, det vill säga inventering av stammens storlek och utbredning, utgör grunden för lodjursförvaltningen. Det över- gripande syftet är att leverera underlag för förvaltningsåtgärder, möjliggöra utvärdering av genomförda åtgärder samt följa upp politiska mål och inter- nationella åtaganden. Ett viktigt syfte med övervakningen är att ge kunskaps- underlag för ersättning till samebyarna för förekomst av lodjur.
Fältinventeringar av lodjur genomförs sedan mitten av 1990-talet årligen i både Sverige och Norge. DNA-analyser används som en del av övervakningen. övervakningen av lodjur i form av bland annat inventeringar och DNA- analyser har sammantaget bidragit till en god kunskap om den svenska lodjursstammens storlek och utbredning.
Eftersom övervakningen av den svenska lodjursstammens status håller en hög kvalitet fortsätter den i huvudsak på det sätt som sker idag och som beskrivs nedan. Vissa kompletterande åtgärder i syfte att bland annat ytter- ligare harmonisera de svenska och norska inventeringarna och att förbättra rapporteringen av resultaten pågår.
inventering av lodjursstammens storlek, utbredning och utveckling
Inventeringen syftar till att fastställa lodjursstammens storlek, utbredning och struktur. Bland annat fastställs var det har skett föryngring och hur många de är, eller om enbart ensamma lodjur förekommer i området.
Eftersom inventeringen främst fokuserar på att fastställa antalet föryngringar och eftersom inventeringarna vissa år i vissa län på grund av dåliga väder- förhållanden eller resursbrist haft otillräcklig täckning görs ibland teoretiska beräkningar för att utifrån antalet föryngringar uppskatta den totala lodjurs- stammens storlek i Sverige. Dessa beräkningar bygger på kunskap om lodju- rets populationsstruktur som pågående lodjursforskning byggt upp.
Länsstyrelserna har ansvaret för att, i samarbete med samebyarna (i ren- skötselområdet) eller i samverkan med Svenska jägareförbundet och andra intresseorganisationer, utföra det praktiska fältarbetet i länet. Länsstyrelsernas fältpersonal samt samebyarnas inventeringssamordnare har ansvar för att kontrollera och kvalitetssäkra observationer och för att registrera dessa i den svensk-norska databasen Rovbase. De som sköter kvalitetssäkringen har genomgått en nationell inventeringsutbildning vid Viltskadecenter.
Inventeringen regleras av förordningar och Naturvårdsverkets föreskrifter51.
Av föreskrifterna framgår till exempel ansvarsfördelning, var och när inven- teringarna ska genomföras och krav på dokumentation. För styrning och vägledning kring inventeringarna finns även Naturvårdsverkets metodik för inventering av stora rovdjur i Sverige som består av instruktioner och fakta- blad. I dessa dokument redogörs för bland annat olika inventeringsmetoder för lodjur som kan användas och för kriterier för att fastställa föryngringar och antal föryngringar. Faktabladen och instruktionerna har utvecklats inom ramen för en svensk-norsk översyn av rovdjursinventeringarna och gäller i båda länder. Naturvårdsverkets beslut om bidrag till länsstyrelsernas arbete
med rovdjursinventering är också ett styrmedel52.
Inventeringen sker årligen i hela landet och fastställandet av familjegrupper (antalet föryngringar) görs under inventeringsperioden från 1 oktober–28 (29) feb. Föryngring kan i vissa fall även fastställas utifrån lodjursungar som föds av sändarmärkta honor eller ungar som hittas döda, till exempel i samband med trafikolyckor. Allmänhetens rapportering av lodjursobservationer har stor betydelse för lodjursinveteringen i många delar av landet.
Ett antal fältmetoder kan användas vid inventeringen. Den huvudsakliga metoden är spårning av lodjur på snötäckt mark. Också övervakning med automatiska kameror används av vissa länsstyrelser. DNA-analyser av insam- lade prover används i viss omfattning under inventeringarna.
Kvalitetssäkrade inventeringsresultat lagras från och med inventerings- säsongen 2013 i den svensk-norska databasen Rovbase.
rapportering
Länsstyrelsernas inrapporterade inventeringsresultat sammanfattats på Naturvårdsverkets uppdrag årligen i en rapport från Viltskadecenter. Resultat från analyser av insamlade DNA-prover av lodjur har publicerats oregelbundet
51 Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2012:12) om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter och
allmänna råd (NFS 2007:10) om inventering av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn.
52 För 2012 har Naturvårdsverket beslutat om ett totalt bidrag på 28,5 Mkr för länsstyrelsernas arbete
med inventering av stora rovdjur (exklusive björn). Utöver det tillkommer kostnader på 5,35 Mkr för DNA-analyser (björn, varg, järv och lodjur), och 1,5 Mkr för Jägareförbundets arbete med inventering.
i gemensamma svensk-norska rapporter53. Sammanfattande rapporter om
lodjursstammens utveckling har publicerats med några års mellanrum54.
En samordnad årlig rapportering av inventeringsresultaten för lodjur i Sverige och Norge planeras från 2013.
Bristanalys
Kunskapen om den skandinaviska lodjurspopulationens genetiska situation är i dagsläget bristfällig. Bland annat är kunskapen om det genetiska utbytet med Finland begränsad, vilket är till nackdel när populationens utbredning och genetiska status ska bedömas.
Det behöver utvecklas alternativa metoder för inventering av lodjur. De metoder som används idag bygger till helt övervägande del på spårning på snötäckt mark. Eftersom vintrarna förväntas bli allt varmare och lodjurs- stammen i de södra delarna av landet förväntas öka behövs det metoder som fungerar även utan snö. Ett sådant forsknings- och utvecklingsarbete, bland annat användandet av kameror, sker i Norge som ett led i den pågående svensk-norska översynen av lodjursinventeringarna i Skandinavien.
Inventering av lodjur och järv genomförs i rensköstelområdet av läns- styrelserna i nära samverkan med samebyarna. Länsstyrelsernas inventerings- arbete finansieras av Naturvårdsverket och tilldelningen av medel har ökat med ökande rovdjursstammar. Samebyarnas inventeringsverksamhet finansieras via anslag från regeringen till Sametinget och tilldelningen av medel har inte ökat i motsvarande grad. Bristen på inventeringsmedel hos samebyarna har påpekats
upprepade gånger av både rennäringen och myndigheter.55
Det finns ett behov att genomföra en gemensam svensk-norsk uppföljning av det nya inventeringssystemet.
Länsstyrelserna i vargens svenska huvudutbredningsområde använder en stor del av sina inventeringsmedel för att inventera varg. Begränsade resurser gör att inventering av lodjur vissa år inte kan prioriteras. I en del län har detta på ett påtagligt sätt påverkat lodjursinventeringens kvalitet.
kompletterande åtgärder
Övervakningen av lodjursstammens status fortsätter enligt vad som beskrivits ovan men med följande kompletterande åtgärder:
• Naturvårdsverket avser att verka för att DNA-analys genomförs av lodjur som fälls vid jakt i Norrbottens län och av andra prover för att underlätta en bedömning av det genetiska utbytet med Finland.
• Naturvårdsverket avser att verka för att det nya svensk-norska inventeringssystemet för lodjur under 2016 utvärderas tillsammans med norska myndigheter.
53 Flagstad m.fl. 2008.
54 Liberg & Andrén 2006, Andrén & Liberg 2008, Andrén m.fl. 2010.
55 I regleringsbrevet för budgetår 2013 anvisar regeringen Sametinget 3,2 miljoner kronor för
samebyarnas inventering av stora rovdjur. Sametinget har tidigare uppskattat att samebyarnas verkligakostnad är ca 5 miljoner kronor per år.