Vetenskaplig kunskap är en väsentlig förutsättning för en långsiktigt hållbar förvaltning av lodjur. För att ständigt förbättras och för att anpassa sig till viltstammarnas förändringar har rovdjursförvaltningen behov av såväl forsk- ning om de stora rovdjursarterna och deras bytesdjur och roll i ekosystemet, som samhällsvetenskaplig och beteendevetenskaplig forskning om själva för- valtningen om samexistensen mellan människa och rovdjur. En viktig uppgift för forskningen är att bidra till utvecklingen och kvalitetssäkringen av över- vakningen av lodjur. På motsvarande sätt är det viktigt att data från över- vakningen samlas på ett sådant sätt att det kan användas inom forskningen. Kunskapen och kompetensen inom forskningsprojekten är också en viktig resurs för lodjursförvaltningen på både lokal, regional och nationell nivå när det gäller att utreda olika specifika frågeställningar.
Forskningsfinansiering
Naturvårdsverket fördelar medel från Viltvårdsfonden till viltforskning. Anslaget för 2012 är 18 mkr. Forskningsmedlen ska användas i huvudsaklig överensstämmelse med Forskningsprogrammet ”Forskning för hållbar förvalt- ning av vilt – ramprogram för perioden 2009–2014 för Naturvårdsverkets medel ur Viltvårdsfonden”. Enligt regeringens beslut ska minst 4,5 mkr användas för forskning kring stora rovdjur. Under 2012 används ca 9 mkr av anslaget för forskning kring varg, björn, lodjur och järv och för forskning kring förvaltningen av desamma. För att vetenskapligt och relevansmässigt granska och prioritera viltforskningsansökningar inom Viltvårdsfonden finns en rådgivande vetenskaplig kommitté för viltforskning (Viltkommittén).
Lodjursprojektet har sin hemvist på grimsö forskningsstation vid Sveriges lantbruksuniversitet och samverkar med Viltskadecenter, NINA, Rovdata och Högskolan i Hedmark i Norge. Lodjursprojektet och Järvprojektet, som också bedrivs vid grimsö forskningsstation, har en nära samverkan.
Naturvårdsverket har oavbrutet sedan det svenska lodjursforsknings- projektet initierades i början av 90-talet finansierat lodjursforskning vid Sveriges lantbruksuniversitet. Sammantaget under perioden 1992–2012 har Naturvårdsverket fördelat ca 18 mkr ur Viltvårdsfonden till forskning om lodjur. Forskningsbidragen varierar, både vad gäller storlek och omfattning i tid, men det har ofta varit flerårsanlag med en budget på ca 800 tkr per år. För budgetår 2012 har lodjursforskningen tilldelats 1,7 mkr till projektet Ekologi hos lodjur och järv i renskötselområdet vid grimsö forskningsstation.
Naturvårdsverket har sedan forskningens start varit den största finansiären av forskning kring lodjur i Sverige. Sedan år 2000 Naturvårdsverket även bidra- git med finansiering av direkt förvaltningsrelaterade frågeställningar ur anslaget för värdefull natur eller motsvarande källor. Bidraget har sedan dess ofta varierat från år till år och vanligtvis legat mellan drygt 500 tkr och drygt 1 mkr.
Samhällsvetenskaplig och beteendevetenskaplig forskning kring stora rov- djur bedrivs vid flera lärosäten, bland annat vid SLU i Umeå, Umeå universitet, Luleå tekniska universitet och göteborgs universitet.
internationellt samarbete
För att säkra ett långsiktigt bevarande och nyttjande av flera viltarter, inte minst stora rovdjur, är det angeläget med ett internationellt samarbete inom både forskning och förvaltning.
Det skandinaviska lodjursforskningssamarbetet inom Scandlynx är värde fullt för såväl forskningens utveckling som för svenskt-norskt förvalt- ningssamarbete, inte minst kring inventeringar av lodjur, och för att göra forskningsresultaten kända och tillgängliga.
Viltkommittén har tagit initiativ till ett europeiskt nätverk för viltforskning och förvaltning, European Wildlife Network. Nätverket startade år 2012 och
ska främja kunskapsutbyte bland forskare och förvaltare56.
Sedan 1996 har bland annat Naturvårdsverket och Direktoratet för Naturforvaltning genom Koordineringsgruppen för rovdjursforskningen i Fennoskandia samarbetat kring frågor om finansiering av rovdjursforskning. I gruppen kan de största finansiärerna av rovdjursforskning vara representerade. gruppen sammanträder vid behov.
kunskapsunderlag för förvaltningen
Naturvårdsverket lägger återkommande uppdrag att utreda förvaltnings- relevanta frågeställningar till forskare. När det gäller forskning om lodjur har sådana uppdrag vanligtvis gått till Svenska lodjursforskningsprojektet. Uppdragen har främst varit inriktade på frågor som rör inventering av lodjur, beräkning av lodjursstammens storlek, prognoser om stammens utveckling samt kommunikation med och information till förvaltningsmyndigheterna. Ett pågående uppdrag rör användnigen av fällor vid jakt efter lodjur.
Bristanalys
Rovdjursförvaltningen behöver ytterligare kunskap om bland annat inter- aktioner mellan lodjur och dess bytesdjur, samspel mellan lodjur och andra rovdjur samt storskaliga samband. Kunskapen bör vara lättillgänglig för för- valtningsmyndigheterna.
En adaptiv förvaltning av lodjursstammen i södra och mellersta Sverige förutsätter tillförlitliga förekomstdata om artens viktigaste födoresurs, rådjuret. Sådana förekomstdata saknas idag.
Lodjursprojektet har önskat att viltförvaltningen tänker mer långsiktigt och lägger fast vilken inriktning forskningen kring lodjur borde ha i fram- tiden för att den ska kunna möta förvaltningens behov på bästa sätt. Naturvårdsverket anordnar under 2012 och 2013 i samverkan med läns- styrelserna, forskningen och Statens veterinärmedicinska anstalt seminarier som belyser denna frågeställning och som ska utmynna i en mer långsiktig strategi för forskningsfrågor från förvaltningen.
Järven är en asätare och nyttjar regelbundet bytesrester som andra rovdjur lämnar efter sig. I områden där lodjur och järv förekommer tillsammans nyttjar järven kadaver som har lämnats av lodjur och tar därför färre egna byten. Detta är en viktig aspekt för förvaltningen av lodjur och järv i renskötsel- området. De pågående undersökningarna om samspelet mellan lodjur, järv och ren bör därför fortsätta och om möjligt intensifieras.
kompletterande åtgärder
Forskningsfinansiering och forskningsuppdrag fortsätter enligt vad som beskrivs ovan men med följande kompletterande åtgärder:
• Naturvårdsverket ska under 2013 ge ett uppdrag att analysera möjliga orsaker till den långsamma ökningen av lodjur i södra Sverige.
• Naturvårdsverket avser senast 2014 att sammanfatta resultaten från de semi- narier om förvaltningens kunskapsbehov som arrangeras under 2012 och 2013. Denna sammanfattning är ett av underlagen för Naturvårdsverket när det gäller att bestämma inriktningen på uppdrag till forskningsprojekten under förvaltningsplanens giltighetstid.
• Naturvårdsverket avser under 2014 att lämna uppdrag till forskningen om att sam- manställa den aktuella kunskapen om lodjurspredation på rådjur samt att utifrån denna sammanställning identifiera eventuella brister i den befintliga kunskapen. • Naturvårdsverket avser verka för att forskningen kring samspelet mellan järv, lodjur
och ren fortsätter.
• 2014 ska ett nytt ramprogram för forskning för perioden 2015–2019 för Natur- vårdsverkets medel ur Viltvårdsfonden (bland annat forskning kring stora rovdjur) fastställas. De nationella förvaltningsplanerna för stora rovdjur är ett väsentligt underlag för att identifiera forskning till stöd för förvaltningens kunskapsbehov.