Övriga faktorer

verket skulle uppskatta. Likheten bland de revisorer som intervjuats i studien väcker därför skepsis mot hur sanningsenliga respondenterna är, oberoende av deras uppsåt. Det kan också bero på människans irrationalitet, vilket av Kahneman (2013) beskrivs som system 1. En person har vid svårbegripliga frågor en tendens att genom tankarna i system 1 istället svara på en liknande fråga (Kahneman 2013). Det kan innebära att respondenterna vid frågor kring hur de hanterar tidspress istället svarat på frågor som om hur de hade velat hantera tidspress eller hur de hade hanterat tidspress om de hade gjort det bra. Det eftersom det rationella system 2 är resurskrävande (Kahneman 2013) och de många frågor som ställts under intervjun kan ha uttröttat det rationella systemet och dess tankar. Detta kan ha gjort att det känslostyrda och ibland felvridna system 1 som enligt Kahneman (2013) många gånger grundas i individens intuition tagit över och gett oriktiga svar.

5.1.2. Övriga faktorer

En revisor med hög professionell skepticism urskiljer i stor utsträckning felaktigheter i finansiella rapporter (Hurtt 2010) och är mer noggrann i sitt arbete (Nelson 2009). En revisor kan emellertid vara för skeptisk, vilket kan leda till överdrivna granskningar (Hurtt 2010; Nelson 2009). Det bekräftas av respondenterna i och med att de i hög utsträckning talar om noggrannhet som en hämmande egenskap eftersom revisionen då blir för ingående utan att tillföra något ytterligare värde. Skepticismen kan påverkas av den tidspress som råder inom yrket (Persellin m.fl. 2019), men eftersom respondenterna ser tidspressen som ett styrande instrument vilket förebygger överarbete behöver det inte nödvändigtvis anses vara negativt. Att noggrannhet i en hög grad är till nackdel för revisorn är ett faktum vilket stödjs av respondenter och tidigare forskning, men trots det är den allmänna bilden av revisorn att denne bör vara noggrann (Shackleton 1980 återgiven i Wells 2017). Det stödjer resonemanget kring att det finns en bild av revisorn de yrkesverksamma inte själva har, vilket sannolikt skapar förvirring när revisorer och deras arbete granskas och utvärderas. Det är

51

något som skulle kunna påverka förtroendet för revisorn och därmed den kvalitet vilken upplevs av revisorns granskningar, där en hög noggrannhet skulle kunna uppfattas höja kvaliteten enligt allmänheten medan den enligt de respondenter som intervjuats snarare hämmar kvaliteten.

Den professionella skepticism en revisor besitter påverkas bland annat av revisorns egenskaper (Hurtt 2010), vilket bekräftas av ett flertal respondenter vilka påstår att vissa karaktärsdrag inte passar en revisor. Dessutom kan

skepticism påverkas av egenskaper såsom självsäkerhet och

problemlösningsförmåga (Nelson 2009), personlighetsdrag även respondenter nämnt vara bra för att hantera tidspress. Det kan därför antas finnas en korrelation mellan skepticism och tidspress, där de som hanterar tidspress bra har en lagom nivå av skepticism, vilket enligt Persellin m.fl. (2019) har en god påverkan på revisionskvaliteten. Även en positiv attityd är viktigt när det gäller revisorns prestation (Ferreira & Santoso 2008), vilket stärks av respondenterna som utmärker inställning till arbetet vara en viktig faktor i hur de hanterar tidspressen på arbetet. Således influerar inte bara egenskaper hur en revisor hanterar tidspress och hög arbetsbelastning, utan andra faktorer kan också ha en påverkan.

Den omgivande miljön revisorn befinner sig i kan påverka den professionella skepticismen (Nelson 2009). Flera av respondenterna nämner att den interna pressen inom bolaget kan påverka dem, framförallt med anledning av att de uppger sig arbeta på högpresterande byråer där de förväntas leverera granskningar av hög kvalitet. Det är något som både kan öka pressen, men också sporra respondenterna att vilja prestera bra även under hög arbetsbelastning. Respondenter berättar om hur revisionsyrket har förändrats, vilket kan förklaras av DeFond och Zhangs (2014) teori om att redovisningsstandarder ändras, samt Munteanu & Berechet (2016), vilka bekräftar att affärsmiljön förändras mycket på grund av den rådande globaliseringen. Det kan förklara varför respondenter upplever en ökad acceptans av att ha familj och samtidigt satsa på karriären. De

52

upplever också att familjeliv påverkar deras hantering av tidspress både positivt och negativt. Enligt några respondenter kan familjeliv öka pressen, både eftersom de får mindre tid för övertidsarbete men också på grund av att det blir en adderad press att prestera på arbetet men även finnas till för familjen. En respondent säger dock att familjeliv minskar stressen på arbetet eftersom denne upplever att familjen alltid kommer gå först och vara av störst vikt i dennes liv, en prioritering som gör att pressen från arbetet inte påverkar respondenten lika hårt.

Revisionsbolagen kan påverka skepticismen hos sina anställda, bland annat genom utbildning (Nelson 2009). En respondent påstår sig hämmas i sitt arbete av att denne inte fått tillräcklig utbildning av revisionsbolaget. Det kan därför antas att respondenten arbetar och presterar sämre under tidspress och därmed har en sämre professionell skepticism på grund av avsaknaden av utbildning. Dessutom kan prestationsbedömningar, hjälpmedel för beslutsfattande och granskningar påverka skepticismen hos anställda (Nelson 2009). Respondenter berättar att de har mallar för revisionen, att de utvärderas av överordnade samt att deras arbeten kontrolleras av varandra. På grund av tidspressen upplever anställda att de måste kunna fatta snabba beslut, men också att kollegors kontroll av varandras arbete underlättar beslutsfattande i och med att kvaliteten kontrolleras, vilket minskar osäkerhet när beslut ska tas. Granskningen gör också att respondenterna vill prestera bra och inte riskera kvaliteten trots hög arbetsbelastning.

En revisor med god kunskap och hög specialisering kan ha en positiv men också negativ inverkan på dennes professionella skepticism (Nelson 2009). Erfarenhet och ansvar, vilket kan anses samspela med kunskap och specialisering, kan enligt respondenterna påverka hur revisorer hanterar tidspress till det bättre och sämre. Det eftersom revisorerna vid större ansvar har mer kontroll över situationen, vilket skapar ett lugn. Samtidigt innebär ett förhöjt ansvar att revisorn har en plikt inte bara gentemot arbetsgivaren och arbetslaget, utan även

53

andra aktörer såsom kund eller ledning, vilket kan öka pressen. Detta styrker Nelsons (2009) tes om att den professionella skepticismen kan påverkas positivt och negativt av kunskap och specialisering. Förutom erfarenhet påverkar även motivation hur revisorer hanterar tidspress, vilket stämmer överens med Nelsons (2009) tankar om erfarenhet och motivation som faktorer vilka påverkar skepticismen. Många förklarar bland annat att de, när de var nya på arbetsplatsen och således konstant befann sig i nya situationer, först blev oroliga och uppstressade men med tiden lärt sig att hantera tidspress bättre. Det kan förklaras av en persons institutionella biografi, vilken skapas utifrån tidigare egenskaper och erfarenheter som anammats i relation till institutionell logik. Biografin formar därmed personens förståelse och hantering av en ny situation (Bertels & Lawrence 2016), vilken påverkar hur denne reagerar på nya arbetsuppgifter. Ett rimligt scenario är därför att revisorer, när de utvecklat deras institutionella biografi med erfarenheter från organisationen, släpper spänningen och lär sig hantera situationer som kan uppkomma på arbetet. Biografin kan även påverka en persons förmåga att anamma den institutionella logik som råder (Bertels och Lawrence 2016), vilket möjligtvis kan förklara varför somliga respondenter menar att en del passar bättre in i organisationen än andra, samt varför de känner sig mer trygga på arbetet efter ett tag. Baserat på resultat i denna studie besitter revisorerna liknande egenskaper, vilket eventuellt skulle kunna förklaras av att de har en liknande institutionell biografi. Battilana (2006) förklarar att personer som besitter en högre position ofta har en bättre förmåga att stå emot institutionella krafter än personer med lägre status. Respondenter i studien nämner att den auktoriserade revisorn i starkt tidspressade situationer kan vidta handlingar som avviker från det normala. Auktoriserade revisorer kan till exempel förbise vissa poster då de har en mångårig erfarenhet från bolaget och därmed är förtrogna med hur revisionen enligt sedvana brukar gå till för bolaget. Revisorn kan också genom sin goda relation med den ansvarige på bolaget som skall granskas lösa situationer genom denna kontakt. På detta vis kan det poneras att auktoriserade revisorer i