Hur revisorernas agerande påverkar revisionskvaliteten

extraordinära situationer har möjlighet att använda sin position för att gå emot sedvanliga metoder och normer som finns i företaget. Organisationer använder många gånger bristande institutionaliserade sedvänjor, vilket innebär att det finns ett behov av att ifrågasätta institutionella beteenden (Battilana 2006). Med tanke på tidigare skandalers uppkomst kan en avsaknad av förändringsbenägna personer inom revisionsyrket vara ofördelaktigt. Samtidigt går det att ifrågasätta hur den auktoriserade revisorns sätt att kringgå den revisionsmetodik som finns kan påverka revisionskvaliteten positivt. I detta ingår även frågan kring vad revisionskvalitet är. Innebär revisionskvalitet att leverera en revision i tid och inom budget till kunden med en trots allt liten risk för fel på grund av revisorns erfarenhet av företagets historik kan det antas att revisionskvaliteten påverkas positivt. Innebär revisionskvalitet snarare att alla, eller de flesta fel upptäcks kan det finnas en större risk att detta sätt att utmana normer påverkar kvaliteten till det sämre.

5.2. Hur revisorernas agerande påverkar revisionskvaliteten

Revisorns granskning har till syfte att skapa en trygghet för investerare (DeFond & Zhang 2014; Francis m.fl. 1999; Hay & Cordery 2018; Pentland 1993; Power 2003). Respondenterna i denna studie uppger att de inte tror att slutprodukten, det vill säga produkten som levereras till kund och används av intressenter, i högre grad påverkas av hög arbetsbelastning och tidspress. Det eftersom de i sitt arbete tittar på väsentlighet och risk samt prioriterar att ingående granska sådant av väsentlig karaktär och som därmed skulle kunna påverka externa parter. Utifrån den information respondenterna ger kan det antas att granskningen revisorer utför lyckas skapa trygghet för investerare eftersom den enligt respondenterna inte är felaktig, trots tidspress och hög arbetsbelastning. Enligt Francis m.fl. (1999) och Pentland (1993) är revisorns uppgift att intyga att den finansiella informationen är korrekt. Respondenterna i intervjustudien påstår dock att det inte är deras uppgift att intyga att information är rätt och felfri, utan snarare att det inte finns några väsentliga fel i informationen.

55

Revisorns uppgift innebär också ett säkerställande av att den finansiella informationen upprättats korrekt i relation till gällande regler (Francis m.fl. 1999; Pentland 1993), vilket stämmer med respondenternas uppfattning eftersom det är något som en respondent påpekar under intervjun som en självklarhet.

Tidigare forskning kring revisionskvalitet har stött på utmaningar med att definiera vad god revisionskvalitet är (DeAngelo 1981; DeFond & Zhang 2014; Power 2003), vilket skapar en problematik i besvarandet av hur tidspress påverkar revisionskvaliteten. Intervjuade respondenter verkar dock vara överens om att de levererar god revisionskvalitet så länge revisionen levereras till kund i tid och enligt intern tidsbudget, samt att de kontrollerar poster där det kan finnas väsentliga risker. Enligt Power (2003) är det svårt att veta vad en misslyckad revision innebär. Eftersom respondenterna påstår att deras jobb inte innebär att detaljgranska kan det antas att mindre fel som inte påverkar helheten i någon större utsträckning inte är att anse som ett misslyckande från revisorn i och med att det inte är dennes arbetsuppgift.

Revisionskvaliteten påverkas av revisorernas arbetssätt (Power 2003). Struktur är enligt respondenterna ett av de viktigaste sätten att hantera tidspress på. Strukturerade granskningar handlar enligt Power (2003) mer om att vinna legitimitet än att leverera bättre och effektiva granskningar. En ostrukturerad granskning ger dock en mer omfattande riskbedömning (Power 2003), vilket respondenterna vill undvika eftersom de snarare tittar på det mest väsentliga än kontrollerar samtliga delar av den finansiella informationen. Det kan därför förmodas att struktur är viktigt vid hantering av tidspress eftersom det hjälper revisorerna att avgränsa sin granskning, däremot kan det också diskuteras huruvida legitimiteten är viktigare än kvaliteten på granskningarna. Respondenterna talar om vikten av att titta på väsentlighet och att förkasta sådant som inte är av väsentlig karaktär. Det kan också antas att det vid dessa tillfällen är lättare att missa felaktigheter av mindre väsentlig karaktär, men som

56

satts i system och efter en tid utgör stora summor om det fortgår under en lång period. En respondent säger att alla fel upptäcks om det inte är sådant som satts i system och därmed inte sticker ut, men om revisorn bara ser till stora, utstickande poster kan risken för att missa systematiserande bedrägerier öka. Vid mätning av revisionskvalitet är faktorer som revisionsbolagets storlek, revisorns ansträngning och antal år av erfarenhet viktigt (Power 2003). Enligt revisorerna som intervjuats är de större byråerna högpresterande arbetsplatser med höga krav på revisorerna. Dessutom är erfarenhet viktigt i hur revisorer hanterar tidspress enligt respondenterna och därför är det rimligt att anta att ovan nämnda faktorer påverkar kvaliteten på revisionen. DeAngelo (1981) kopplar innebörden av hög revisionskvalitet till sannolikheten att upptäcka fel i rapporterna och vad som styr denna sannolikhet är bland annat revisorns färdigheter. Flertalet respondenter menar att erfarna revisorer snabbt skapar sig en helhetsbild, ser eventuella risker och därmed enklare upptäcker de väsentliga felen, vilket kan förklaras av Powers (2003) påstående om att revisionskvalitet hör ihop med revisorns färdigheter. DeAngelo (1981) säger att sannolikheten att upptäcka fel också beror på revisorns oberoende och antal genomförda stickprov. Vid samtal med respondenterna uppger dessa att en mer erfaren revisor är bättre på sitt arbete, men att denne samtidigt kan förbise saker om denne haft en kund länge eftersom revisorn vet hur saker brukar vara. Dessutom påstår någon respondent att antal stickprov ofta blir lidande vid tidspress, vilket eventuellt skulle kunna resultera i att fel inte upptäcks.

Revisionskvaliteten beror även på det granskande bolaget (DeFond & Zhang 2014). Big4 levererar högre kvalitet än mindre bolag (DeAngelo 1981; Francis 2004). Det kan styrkas av respondenternas uttalanden om att de arbetar på högpresterande arbetsplatser med vissa förväntningar och krav på anställda, vilkas prestation också mäts och utvärderas kontinuerligt. De känner ett starkt behov av att leverera i tid och enligt tidsbudget, men samtidigt leverera bra granskningar vilket gör att dem bland annat kan känna sig tvungna att arbeta

57

långa arbetsdagar. Högre revisionsavgift indikerar en högre kvalitet, bland annat på grund av på fler arbetade timmar (DeAngelo 1981). De respondenter som medverkat i studien påstår sig arbeta många timmar, en respondent säger sig arbeta mellan 150 och 200 procent. Bolag med större behov av granskning är mer villiga att välja revisorer från Big4 (Francis m.fl. 1999; Francis 2004), vilket kan tyda på att omgivningen också är av uppfattningen att de marknadsledande byråerna levererar högst kvalitet. Big4 har dock också högre arbetsbelastning än mindre bolag (Persellin m.fl. 2019), det är därför rimligt att ifrågasätta hur bolag med högre arbetsbelastning och tidspress lyckas leverera bättre kvalitet. Det är dock något som korrelerar med svaren som givits i intervjustudien eftersom samtliga respondenter påstår sig arbeta bättre under tidspress fram till en viss nivå.

Wells (2017) beskriver att det finns en skev bild hos allmänheten av revisorn. Det är enligt respondenterna inte revisorers jobb att detaljgranska, utan revisorer måste istället arbeta snabbt och vara effektiva. Eftersom yrket inte handlar om att upptäcka samtliga fel i finansiella rapporter utan upptäcka fel av väsentlig karaktär, är det rimligt att förutsätta att revisionskvaliteten inte påverkas av tidspress och de mindre fel som uppstår på grund av den. Det eftersom mindre, icke väsentliga fel enligt respondenter inte påverkar kunden och dess intressenter. Upplevelsen av att revisionskvalitet påverkas negativt av tidspress (Amiruddin 2019; Broberg m.fl. 2016; Persellin m.fl. 2019; Svanström 2016) skulle därför kunna bero på ett förväntningsgap inom revisionsyrket snarare än tidspress och hög arbetsbelastning. Det faktum att bilden av den typiske revisorn inte riktigt överensstämmer med den bild respondenterna givit stärker tesen om att det föreligger ett förväntningsgap, vilket också stärker antagandet om att förväntningsgapet kan påverka resultatet i denna studie.

58