Brister och förslag på fortsatt forskning

eftersom knapphändig teoribildning kring ämnet funnits att tillgå i tidigare studier har vi även kunnat bidra med en teoretisk syn. Det eftersom vi både undersökt revisionsyrket i relation till teoribildningar som tidigare använts inom företagsekonomisk forskning, exempelvis institutionell teori, men även belyst hur beteendeteori kan användas för att studera hur revisionsyrket kan effektiviseras.

Med hjälp av empirisk insamling och teoretiska perspektiv kring beteenden bidrar vi med tankar kring hur olika personligheter och karaktärsdrag bäst kan utnyttjas inom revisionsbranschen för att öka effektivitet och förbättra arbetsförhållanden och därmed också kvaliteten på revisionen. Dessutom har en ny egenskap, som inte tidigare identifierats i redan utförd forskning kring tidspress, framkommit i denna undersökning, nämligen vikten av en god kommunikationsförmåga.

6.3. Brister och förslag på fortsatt forskning

En möjlig brist i den här undersökningen relaterar till problematiken kring att undersöka personlighet hos människor. Förutom risken att respondenten undanhåller eller förvränger information kring sig själv kan vi inte heller vara säkra på att svaren respondenten ger, oberoende av om denne själv tror sig svara sanningsenligt eller inte, faktiskt stämmer överens med verkligheten. Det är enligt David och Sutton (2017) svårt att intervjua människor om dem själva eftersom det inte är säkert att respondenten själv har tillgång till korrekt information. Det här är något vi märkt av under intervjuprocesserna eftersom vi upplevt att respondenter uppgett motstridiga svar där de påstår sig vara på ett visst sätt, men sedan givit information som motsäger detta.

En ytterligare brist i studien är att fysiska möten, på grund av den pandemi som under våren år 2020 bröt ut, inte varit möjliga att genomföra. Det kan ha medfört att vi missat viktiga fysiska tecken respondenten signalerat samt att vi

61

fått en sämre kontakt med respondenten via internet, vilket kan påverka förtroendet mellan oss och respondenterna. Det kan ha påverkat sanningsenligheten i de svar respondenterna givit, speciellt av den orsak att frågor berört prestation på arbete och revisorns persona, vilket kan vara känsliga frågeställningar. För att förmildra dessa effekter har istället videointervjuer genomförts och vi har inte märkt någon större skillnad från svaren vi fått under de fysiska intervjuerna gentemot de intervjuer som genomförts via videolänk. Tidigare undersökningar visar att det finns skillnader i vilka egenskaper högpresterande personer har på jobbet beroende på vilken ställning de befinner sig i (Rothmann & Coetzer 2003). Ett förslag på fortsatt forskning är därför att studera personer på olika nivåer inom revisionsbranschen och jämföra dessa mer djupgående för att se om det finns någon större skillnad mellan anställda på lägre och högre nivåer. Detta är också intressant eftersom erfarenhet enligt det resultat studien visar har en stor inverkan på hur revisorer hanterar tidspress och hög arbetsbelastning. Slutligen vore det intressant att vidare studera kommunikationens roll i hantering av tidspress eftersom den i vår studie visat

62

Referenslista

Amiruddin, A. (2019). Mediating effect of work stress on the influence of time pressure, work–family conflict and role ambiguity on audit quality reduction behavior. International Journal of Law and Management, 61(2),

434-454. https://doi.org/10.1108/ijlma-09-2017-0223

Barrick, M. R. & Mount, M. K. (1991). The Big Five Personality Dimensions and Job Performance: A Meta-Analysis. Personnel Psychology, 44(1), 1–26. https://doi.org/10.1111/j.1744-6570.1991.tb00688

Battilana, J. (2006). Agency and Institutions: The Enabling Role of Individuals’

Social Position. Organization, 13(5), 653–676.

https://doi.org/10.1177/1350508406067008

Berings, D., De Fruyt, F. & Bouwen, R. (2004). Work values and personality traits as predictors of enterprising and social vocational interests.

Personality and Individual Differences, 36, 349–

364. https://doi.org/10.1016/s0191-8869(03)00101-6

Bertels, S. & Lawrence, T. B. (2016). Organizational responses to institutional complexity stemming from emerging logics: The role of individuals.

Strategic Organization, 14(4),

336. https://doi.org/10.1177/1476127016641726

Bougen, P. D. (1994). Joking Apart: The Serious Side to the Accountant Stereotype. Accounting, Organizations & Society, 19(3), 319–335. https://doi.org/10.1016/0361-3682(94)90039-6

63

Broberg, P., Tagesson, T., Argento, D., Gyllengahm, N. & Mårtensson, O. (2016). Explaining the influence of time budget pressure on audit quality in Sweden. Journal of Management & Governance, 21(2), 331-350. https://doi.org/10.1007/s10997-016-9346-4

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:3. uppl. Malmö: Liber.

Brüggen, A. (2015). An empirical investigation of the relationship between workload and performance. Management Decision, 53(10), 2377-2389. https://doi.org/10.1108/MD-02-2015-0063

Choo, F. (1986). Job stress, job performance, and auditor personality characteristics. A Journal of Practice & Theory, 5(2), 17.

David, M. & Sutton, C. D. (2017). Samhällsvetenskaplig metod. 1:2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

DeAngelo, L. E. (1981). Auditor size and audit quality. Journal of Accounting and

Economics, 3(3), 183-199. https://doi.org/10.1016/0165-4101(81)90002-1

DeFond, M. & Zhang, J. (2014). A review of archival auditing research. Journal

of Accounting and Economics, 58(2-3), 275-326. https://doi.org/10.2139/ssrn.2411228

64

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. 3:3. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Eneroth, B. (1979). Kvalitativ metod för samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Akademilitteratur.

Ferreira, A. & Santoso, A. (2008). Do students' perceptions matter? A study of the effect of students' perceptions on academic performance. Accounting

and Finance, 48(2), 209 - 231.

https://doi.org/10.1111/j.1467-629X.2007.00239.x

Fleming, M. (1980). Budgeting practices in large CPA firms. Journal of

Accountancy, 149(5), 55-62.

Francis, J. R., Maydew, E. L. & Sparks, H. C. (1999). The role of big 6 auditors in the credible reporting of accruals. A Journal of Practice & Theory, 18(2). 17-34. https://doi.org/10.2308%2Faud.1999.18.2.17

Francis, J. R. (2004). What do we know about audit quality? The British Accounting

Review, 36(4), 345-368. https://doi.org/10.1016/j.bar.2004.09.003

Giroux, G. (2008). What Went Wrong? Accounting Fraud and Lessons from the Recent Scandals. Social Research, 75(4), 1205.

65

Grant Thornton (2019). Årsredovisning.

https://www.grantthornton.se/globalassets/1.-member-firms/sweden/pdf/om-oss/arsredovisning/gt_har_1819.pdf [2020-03-23]

Gundry, L. C. & Liyanarachchi, G. A. (2007). Time budget pressure, auditors’ personality type, and the incidence of reduced audit quality practices.

Pacific Accounting Review, 19(2), 2041-5494. https://doi.org/10.1108/01140580710819898

Hay, D. & Cordery, C. (2018). The value of the public sector audit: Literature and history. Journal of Accounting Literature, 40, 1-15. https://doi.org/10.1016/j.acclit.2017.11.001

Hurtt, R. K. (2010). Development of a scale to measure professional skepticism.

A Journal of Practice & Theory, 29(1), 149-171. https://doi.org/10.2308/aud.2010.29.1.149

Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför: Om metodval i företagsekonomi och andra

samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.

Jeacle, I. (2008). Beyond the boring grey: The construction of the colourful accountant. Critical Perspectives on Accounting, 19(8), 1296–1320. https://doi.org/10.1016/j.cpa.2007.02.008

66

Johari, R. J., Ridzoan, N. J. & Zarefar, A. (2019). The influence of work overload, time pressure and social influence pressure on auditors’ job performance. International Journal of Financial Research, 10(3), 88. https://doi.org/10.5430/ijfr.v10n3p88

Kahneman, D. (2013). Tänka, snabbt och långsamt. 1. uppl. Stockholm: Volante.

Kelley, T. & Margheim, L. (1990). The impact of time budget pressure, personality, and leadership variables on dysfunctional auditor behaviour. A Journal of Practice & Theory, 9(2), 21-42. https://doi.org/10.19030/jabr.v18i2.2121

Kichuk, S. L. & Wiesner, W. H. (1997). The Big Five personality factors and team performance: Implications for selecting successful product design teams. Journal of Engineering and Technology Management, 14(3-4), 195-221. https://doi.org/10.1016%2Fs0923-4748%2897%2900010-6

KPMG (2019). Årsredovisning.

https://assets.kpmg/content/dam/kpmg/se/pdf/komm/2020/KPMG-Arsredovisning-2019.pdf [2020-03-23]

Larsen, A. K., Kärnekull, B., & Kärnekull, E. (2009). Metod helt enkelt: en

introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup.

Lawrence, T., Suddaby, R. & Leca, B. (2011). Institutional Work: Refocusing Institutional Studies of Organization. Journal of management inquiry,

67

20(1) 52–58. https://doi.org/10.1177/1056492610387222

Levy, J. J., Richardson, J. D., Lounsbury, J. W., Gibson, L. W. & Drost, A. W. (2011). Personality traits and career satisfaction of accounting professionals. Individual Differences Research, 9(4), 238-249.

Munteanu, V. & Berechet, M. C. (2016). Challenges of the Audit Profession in the Globalization Era. Academic Journal of Economic Studies, 2(2), 169-178.

Nelson, M. W. (2009). A model and literature review of professional skepticism in auditing. A Journal of Practice & Theory, 28(2), 1-34. https://doi.org/10.2308/aud.2009.28.2.1

Ning, H., Dhelim, S. & Aung, N. (2019). PersoNet: Friend Recommendation System Based on Big-Five Personality Traits and Hybrid Filtering.

IEEE Transactions on Computational Social Systems, Computational Social Systems, IEEE Transactions on, IEEE Trans. Comput. Soc. Syst, 6(3), 394–

402. https://doi.org/10.1109/TCSS.2019.2903857

Norman, W. T. (1963). Toward an adequate taxonomy of personality attributes: Replicated Factor Structure in Peer Nomination Personality Ratings.

Journal of Abnormal & Social Psychology, 66(6), 574. https://doi.org/10.1037/h0040291

Osmundsen, T, C. (2013). Going global - a trajectory of individual and organizational development. International Journal of Organizational analysis, 21(2), 124-136. https://doi.org/10.1108/ijoa-12-2011-0537

68

Pentland, B. T. (1993). Getting Comfortable with the Numbers: Auditing and the Micro-Production of Macro-Order. Accounting, Organizations &

Society, 18(7/8), 605–620. https://doi.org/10.1016/0361-3682(93)90045-8

Persellin, J. S., Schmidt, J. J., Vandervelde, S. D. & Wilkins, M. S. (2019). Auditor Perceptions of Audit Workloads, Audit Quality, and Job Satisfaction.

Accounting Horizons, 33(4), 95–117.

https://doi.org/10.2308/acch-52488

Peytcheva, M. & Gillett, P. R. (2012). Auditor perceptions of prior involvement and reputation threats as antecedents of quality threatening audit behavior. Managerial Auditing Journal, 27(9), 796–820. https://doi.org/10.1108/02686901211263058

Power, M. K. (2003). Auditing and the production of legitimacy. Accounting,

Organizations and Society, 28(4), 379–394. https://doi.org/10.1016/S0361-3682(01)00047-2

Reilly, R. R., Lynn, G. S. & Aronson, Z. H. (2002). The role of personality in new product development team performance. Journal of Engineering and

Technology Management, 19, 39-58.

https://doi.org/10.1016/s0923-4748(01)00045-5

Rothmann, S. & Coetzer, E. P. (2003). The big five personality dimensions and job performance. SA Journal of Industrial Psychology, 29 (1), 68-74. https://doi.org/10.4102/sajip.v29i1.88

69

Svanberg, J. & Öhman, P. (2013). Auditors’ time pressure: does ethical culture support audit quality? Managerial Auditing Journal, 28(7), 572-591. https://doi.org/10.1108/maj-10-2012-0761

Svanström, T. (2016). Time Pressure, Training Activities and Dysfunctional Auditor Behaviour: Evidence from Small Audit Firms. International

Journal of Auditing, 20(1):42-51. https://doi.org/10.1111/ijau.12054

Sweeney, B. & Pierce, B. (2006). Good hours, bad hours and auditors’ defence mechanisms in audit firms. Accounting, Auditing & Accountability Journal,

19(6), 858–892. https://doi.org/10.1108/09513570610709908

Thoms, P., Moore, S. K. & Scott, S. K. (1996). The Relationship between Self-Efficacy for Participating in Self-Managed Work Groups and the Big Five Personality Dimensions. Journal of Organizational Behavior,

17(4), 349.

https://doi.org/10.1002/(sici)1099-1379(199607)17:4<349::aid-job756>3.0.co;2-3

Thornton, P. & Ocasio, W. (2008). Institutional logics. I Greenwood, R., Oliver, C. & Suddaby, R. The SAGE handbook of organizational institutionalism. London: SAGE Publications, ss. 99-128.

Toms, S. (2019). Financial scandals: a historical overview. Accounting and Business

Research, 49(5), 477-499.

https://doi.org/10.1080/00014788.2019.1610591

Wells, P. K. (2017). A comment on the paper “The Accountant: a Character in Literature” and an agenda for research on the accountant stereotype.

70

Meditari Accountancy Research, 25(1), 28–36. https://doi.org/10.1108/MEDAR-11-2016-0091

Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. 1:7. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Willy, Setiawan, E. B. & Nugraha, F. N. (2019). Implementation of decision tree C4.5 for Big Five personality predictions with TF-RF and TF-CHI2 on social media twitter. 2019 International Conference on Computer, Control,

Informatics and Its Applications (IC3INA), Computer, Control, Informatics and Its Applications (IC3INA), 2019 International Conference On, 114–119.

https://doi.org/10.1109/IC3INA48034.2019.8949601

71

Bilagor

Bilaga 1: Intervjuguide