Övriga nyttor från produktionen av biogas

Det uppkommer ett antal närings- och försörjningstrygghetsrelate- rade nyttor utöver de klimat- och miljönyttor som skapas vid pro- duktion av biogas och biogödsel inom landets gränser.

Biogas kan bidra till landsbygdsutveckling

Som framgår av kapitel 3 fanns det 280 biogasanläggningar i Sverige 2018.26 _{Dessa anläggningar generar både direkta och indirekta ar-} betstillfällen, exempelvis inom produktion och logistik. Enligt en studie bidrog 2018 års produktionsvolymer till ca 2 000 direkta och ca 1 300 indirekta anställningar.27 _{Det är även värt att notera att en} stor del av en framtida sysselsättningsökning inom sektorn kan för- väntas ske utanför tätorterna.

Även Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) och bruttoregional- produkt (BRP) påverkas av produktionen av biogas. BRP-effekt be- stäms utifrån i vilken grad produktion och konsumtion sker inom regionen, val av substrat och förädlingsnivå.

greenhouse gas emissions from cereal-dominated rotations – a Swedish farm case study. Biosystems

Engineering, 164, s. 200–21).

25 _{SEAI, Assessment of cost and benefits of biogas and biomethane in Ireland (2017).}

26 _{Energimyndigheten, Produktion och användning av biogas och rötrester år 2018, (ER 2019:23).} 27 _{2050 Consulting, Samhällsekonomiskt värde av biogas – en studie av nyttan med biogas i}

Industriell utveckling och hållbar näringspolitik

Enligt en studie har Sverige ett teknikförsprång inom biogaspro- duktion och förgasning. Ytterligare fördelar som nämns är den goda tillgången till skogsråvaror i Sverige samt att Sverige är världsledande på massa- och papperstillverkning inom vilken drivmedelsproduk- tion kan integreras.28 _{Ett annat karaktäristiskt drag för biogassyste-} men i Sverige är att de har utvecklats med utgångspunkt i avlopps- vatten och avfall och att gasen i huvudsak uppgraderas och används som fordonsgas.29

Som påpekades i Energimyndighetens Förslag till en sektorsöver- gripande biogasstrategi hade en livskraftig industri vuxit fram i Sverige 2010, centrerad runt svenska aktörers stora tekniska kunnande om biogasens värdekedja. Vid denna tidpunkt hade dessutom aktörer etablerat sig på en internationell marknad, som teknikleverantörer eller i några fall genom att driva anläggningar utomlands.30

I en kartläggning av näringslivsaktörer genomförd av Biogas Re- search Center (BRC) vid Linköpings universitet listas företag som är etablerade i Sverige, och som levererar produkter och tjänster i biogasens värdekedja.31 _{Företagen består framför allt av kunskaps-} och teknikföretag, men även av ett fåtal större företag. Företagen är aktiva i hela värdekedjan, från kunskapsframtagning och distribution till fordonstillverkning. I Sverige finns det ett par aktörer som är aktiva och konkurrenskraftiga på den internationella marknaden, framför allt inom produktionen av vissa moduler, såsom för förbe- handling och gasuppgradering. Ett exempel är företaget Malmberg som enligt Energikontor Norra Småland har levererat ungefär en tredjedel av alla uppgraderingsmoduler i världen.32

I takt med att biogassektorn mognar kan den i allt större utsträck- ning komma att fungera som ett komplement till andra sektorer. Exempelvis kan aktörer söka nya användningsområden för resurser som genereras i produktionen. Ett försök är att odla fluglarver på

28 _{Trafikutskottet, Fossilfria drivmedel för att minska transportsektorns klimatpåverkan – fly-}

tande, gasformiga och elektriska drivmedel inom vägtrafik, sjöfart, luftfart och spårbunden trafik

(2017/18: RFR13).

29 _{EBA, Statistical Report 2018 (2019).}

30 _{Energimyndigheten, Förslag till sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23).}

31 _{Eklund, Mats och Kanda, Wisdom Swedish arena for internationalisation of biogas solutions}

(2018) Slutrapport till Energimyndigheten.

32 _{Energikontor Norra Småland, Värdet av biogas – En samhällsekonomisk analys av biogasens}

biogödsel som foder till ekologisk fiskodling. Ett annat exempel är att odla sallad i biogödsel.33 _{Komplementaritet är ett till synes växan-} de forskningsområde som syftar till att öka inkomstströmmar för producenter av biogas och biogödsel.

Det finns studier som har beskrivit hur ett land genom att få ett tidigt försprång inom en viss teknik kan påverka dess utformning och därigenom stärka landets komparativa fördelar.34 _{Det bedrivs} arbete inom den svenska basindustrin med att utveckla produkter med mindre negativ miljöpåverkan. Biogas är en av ett par förnybara gaser, så som förnybar gasol och förnybar vätgas, som kommer att behövas i betydande volymer för att möjliggöra att dessa produkter kan produceras (se kapitel 8). Utredningen bedömer att tillgången till förnybaragaser kan inverka positivt på den svenska basindustrins konkurrenskraft.

Biogödsel bidrar till att ekologisk odling kan expanderas

Som beskrivs i kapitel 4 ingick ett inriktningsmål för ekologiskt jordbruk i den förra regeringens livsmedelsstrategi från 2017, näm- ligen att 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska vara certi- fierad som ekologisk 2030 och att 60 procent av den offentliga livs- medelskonsumtionen ska bestå av certifierade ekologiska produkter 2030. Därtill innehöll livsmedelsstrategin ett mål om att öka den totala livsmedelsproduktionen och därmed självförsörjningsgraden som i dag ligger på drygt 50 procent.35 _{En ökad produktion och an-} vändning av biogödsel kan bidra till ökad ekologisk produktion i Sverige. Dessutom betraktas en ökad användning av biogödsel som en dellösning för att möjliggöra utökade produktionsvolymer av eko- logiska livsmedel. Enligt en studie kan 10–15 procent av dagens kon- sumtion av mineralgödsel ersättas med biogödsel, förutsatt att 7 TWh biogas produceras.3637 _{I denna energimängd ingår dock stallgödsel}

33 _{Frostberg, Thomas, IKEA börjar odla sallad vid varuhusen i Helsingborg och Malmö (14.12.2018),}

Sydsvenskan.

34 _{Rodrik, Dani, Green industrial policy, (2014) Oxford Review of Economic Policy.}

35 _{Jordbruksverket, Åtgärdsplan för att öka produktion, konsumtion och export av ekologiska livs-}

medel (2018).

36 _{Envirum, Miljönytta och samhällsekonomiskt värde av produktion och användning av bio-}

gödsel (2018) och Energigas Sverige, Förslag till nationell biogasstrategi 2.0 (2018).

37 _{Utredningen saknar underlag för att bedöma hur stor andel av denna biogödselproduktion}

som redan används i dag och därmed inte kan antas leda till någon minskning av konsumtionen av mineralgödsel. Om målet för eko- logisk produktion som angavs i regeringens livsmedelsstrategi nås, dvs. att 30 procent av åkerarealen är ekologisk, bedömer en studie att knappt 6 procent av den framtida ekologiska arealen skulle kunna gödslas med ekologisk biogödsel.38 _{En utökad produktion av bio-} gödsel kommer därmed troligen att behövas för att uppnå livsme- delsstrategins mål om en viss andel ekologisk jordbruksmark, efter- som import av biogödsel inte bedöms vara ekonomiskt lönsamt p.g.a. höga transportkostnader.

Försörjningstrygghet Biogas

Som även nämns i kapitel 4 bidrar inhemskt producerad biogas till ökad försörjningstrygghet vid en eventuell energiförsörjningskris.39 Energimyndigheten anger att försörjningstryggheten avseende natur- gas historiskt har varit hög och att sannolikheten för långa avbrott i det västsvenska naturgassystemet är låg. Energimyndigheten menar dock att gasförsörjningen kan anses vara sårbar eftersom det svenska naturgasnätet endast har en (1) tillförselpunkt av betydelse, dvs. Öre- sundsförbindelsen. Detta faktum tillsammans med att Sverige saknar egen produktion av naturgas gör det västsvenska naturgassystemet känsligt för yttre störningar. Naturgassystemet ska dock enligt EU:s gasförsörjningsförordning40 _{kunna förse de skyddade kunderna (i} Sverige endast hushållskunder) med gas i följande situationer: • vid extrema temperaturer under en sjudagarsperiod som statis-

tiskt sett inträffar en gång vart tjugonde år,

• under en period på minst 30 dagar med exceptionellt hög efter- frågan på gas som statistiskt sett inträffar en gång vart tjugonde år, och

38 _{Palm, Ola, PM förslag till kvantitativa mål för återföring av växtnäring från biogasanläggningar}

år 2030 (2019) RISE.

39 _{Utredningen har inte analyserat i vilken grad nationellt producerad biogas kan bidra till för-}

sörjningstrygghet vid höjd beredskap och ytterst då även under krig.

40 _{Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1938 av den 25 oktober 2017 om åt-}

gärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och om upphävande av förordning (EU) nr 994/2010.

• under minst 30 dagar i händelse av ett avbrott hos den största en- skilda gasförsörjningsinfrastrukturen under genomsnittliga vin- terförhållanden.

Sverige uppfyller i dag de två först nämnda kraven i gasförsörjnings- förordningen utan särskilda åtgärder. Det sistnämnda kravet uppfylls med hjälp av den gas som normalt finns i transmissionsledningen (line

pack), den biogas som tillförs det västsvenska naturgassystemet,

strategisk gaslagring samt frånkoppling av övriga kunder.

Om enbart linepack finns tillgängligt visar indikativa analyser att skyddade kunder vid bortfall av Öresundsledningen skulle ha gas i cirka tio dagar. Inmatning av biogas i det västsvenska naturgassyste- met är i dagsläget därför en nödvändig komponent för att Sverige ska uppfylla EU-förordningens krav på ett kostnadseffektivt sätt. Inmatningen av biogas från producenter i Sverige minskade emeller- tid totalt sett under gasåret 2017/18 jämfört med gasåret 2016/17.41 Sammanställningen nedan visar på de åtgärder som vidtas samt effekten av dem. Om summan är >0 är kravet uppfyllt.

Tabell 5.2 Beräkningar inför vintern 2019/2020

Åtgärd Tillförsel+/förbrukning GWh

Använda linepack 38.0

Använda biogas 24.1

Strategisk gaslagring 4.0

Förbrukning skyddade kunder -33.5 Förbrukning icke skyddade kunder (frånkoppling) -32.3

Summa 0.3

Källa: Energimyndigheten.

Baserat på den ovan refererade analysen menar Energimyndigheten att den inhemskt producerade biogasen är viktig för Sveriges försörj- ningstrygghet och för att Sverige ska kunna leva upp till EU-förord- ningens krav. Ur ett försörjningsperspektiv bör därmed inhemskt producerad biogas premieras. Energimyndigheten nämner även att om hänsyn tas till försörjningstrygghetsaspekten när styrmedel ut- formas är det lämpligt att det finns rätt förutsättningar för inmat-

ning av biogas till det västsvenska naturgassystemet vid en gasbrist- situation.42 _{Annars riskerar man hamna i en situation där styrmedel} har utformats delvis i syfte för att trygga gasförsörjningen men att gasen i en bristsituation inte kommer de skyddade kunderna till godo. För att denna nytta ska kunna tillföras produktionen av biogas bör därför de biogasföretag som använder det västsvenska naturgas- systemet omfattas av motsvarande krav som ställs på naturgasföretag och större förbrukare att ta fram förebyggande åtgärdsplaner och krisplaner samt att vid en kris följa sin krisplan.

Till detta bör nämnas att det danska gasfältet Tyra som har leve- rerat gas till Sverige kommer att vara avstängt t.o.m. sommaren 2022.43 Detta medför att Sverige kommer vara beroende av naturgasimport från något annat land. Enligt Energimyndigheten har det redan före- kommit perioder där marknaden har haft svårt att balansera utbud och efterfrågan på naturgas i Europa. Försörjningstryggheten av naturgas kan därmed anses vara temporärt nedsatt.

Även i Energimyndighetens Förslag till sektorsövergripande bio- gasstrategi framhölls fördelen med biogas som en resurs som kan öka försörjningstryggheten för enskilda kommuner vid en krissitua- tion. Med dåvarande produktionsvolymer ansågs denna nytta vara försumbar, men att den skulle öka i takt med en ökad användning av biogas.44 _{Som beskrivs i kapitel 3 har konsumtionen och produktio-} nen av biogas ökat sedan dess.

Energimyndigheten har beräknat den samhällsekonomiska kost- naden för ett tillfälligt avbrott i Sveriges naturgasleveranser. I ana- lysen ingick 108 företag som stod för närmare 90 procent av Sveriges totala naturgasanvändning vid den aktuella tidpunkten (2014). Den samhällsekonomiska förlusten beräknades till 2 miljarder kronor för en månads avbrott i naturgasleveransen till Sverige, vilket då mot- svarade ca 0,7 procent av Sveriges totala BNP för en månad. Värt att notera är att kostnadsuppskattningen bör ses som restriktiv efter- som följdeffekter så som förlorade marknadsandelar på grund av försenade leveranser eller förlorat värde för förstört kapital som rå- varor eller maskiner inte hade beaktats. Förluster för underleveran-

42 _{Energimyndigheten, Långsiktiga konkurrensförutsättningar för biogas – Om den inhemskt}

producerade biogasens roll för Sveriges försörjningstrygghet (2018).

43 _{www.en.energinet.dk}

törer, säsongsvariationer och effekter för samhällsfunktioner såsom lokaltrafik beaktades inte heller.45

Av de kontaktade företagen angav 16 att de hade ett beredskaps- system om det skulle uppstå störningar i naturgasleveranserna. Sju företag angav att de hade beredskapssystem som gjorde att de inte skulle påverkas alls av ett stopp i naturgasleveranserna alternativt an- vände de en så liten mängd naturgas att ett produktionsstopp inte skulle innebära en ekonomisk förlust.

Biogödsel

Användningen av biogödsel bidrar till landets försörjningstrygghet genom att importbehovet av mineralgödsel minskar. Biogödsel kan dessutom minska det svenska jordbrukets exponering för den fluk- tuerande internationella prisbilden på mineralgödsel. Vissa hävdar dessutom att biogödsel kan öka försörjningstryggheten vid en kris- situation genom att i någon utsträckning tillgodose lantbrukets be- hov av gödsel.46

Det bör här även betonas att en stor andel av den biogas som kon- sumeras i Sverige tillverkas av svenska råvaror.47 _{Detta står i skarp} kontrast till övriga biodrivmedel som i hög grad är importerade (se vidare kapitel 8).48

45 _{Energimyndigheten, Den samhällsekonomiska kostnaden av ett tillfälligt avbrott i Sveriges natur-}

gasleveranser (ER 2014:11).

46 _{Energigas Sverige, Förslag till nationell biogasstrategi 2.0 (2018).}

47 _{Trafikutskottet, Fossilfria drivmedel för att minska transportsektorns klimatpåverkan – flytande,}

gasformiga och elektriska drivmedel inom vägtrafik, sjöfart, luftfart och spårbunden trafik, Rap-

porter från riksdagen (2017/18: RFR13).

48 _{Ahlgren, Serina m.fl., Biodrivmedel och markanvändning i Sverige – sammanfattning av ett}

5.6

Kvantitativ bedömning av biogasens